Ensamhet skyddar oss från potentiell skada
Frivilligt vald ensamhet skyddar oss och är inte bara ett lugnande balsam, utan en effektiv terapi för att återkoppla med oss själva. Ibland är det även ett sätt att etablera avstånd mellan oss och saker vi bör undvika. Ensamhet skyddar oss från vad som kan göra oss upprörda eller störa vår inre frid.
Vi talar om vad psykologin definierar som “funktionell ensamhet” – ett koncept som ger form till något som är mer eller mindre bekant: behovet att ta avstånd från skadliga eller giftiga omgivningar så att vi kan finna oss själva och återfå vårt psykologiska välmående.
“Det finns ingen värre ensamhet än att inte vara sig själv trogen.”
Här talar vi inte om ofrivillig ensamhet. Det skulle till exempel röra sig om en isolering som orsakas av bristfälliga sociala förhållanden eller sorg kopplad till att inte ha betydelsefullt sällskap.
I det här fallet finns det en viktig terapeutisk komponent, och det är makten att reparera grundläggande faktorer, såsom självkänsla och personliga prioriteringar. Det är att ta tillbaka ett intimt och privat utrymme som tagits ifrån oss.
Som Pearl Buck – författare och vinnare av Nobelpriset i litteratur – en gång sade, finns det inom oss alla vackra floder som måste förnyas då och då för att vi ska fortsätta känna oss levande. Hur konstigt det än låter så kan detta bara ske i stunder av vald, dynamisk och nöjsam ensamhet.
Ensamhet i sällskap – en farlig avgrund
De flesta av oss skräms av ensamhet. Det räcker faktiskt att föreställa oss gående i ett övergivet köpcenter en lördagseftermiddag för att larmklockorna ska börja ljuda. Detta på grund av en grundläggande försvarsmekanism – en instinkt som påminner oss om att vi inte kan överleva ensamma. Människor är naturligt sociala och har överlevt genom att leva i grupper.
Med det sagt har vi i våra dagliga liv funnit något som är mer skräckinjagande än ett tomt köpcentrum. Diverse studier visar att nästan 60% av alla gifta personer känner sig ensamma. 70% av alla tonåringar känner sig ensamma och missförstådda trots att de har många vänner.
Detta påminner oss om att ensamhet inte bara handlar om antalet personer i våra liv, utan om den känslomässiga kvaliteten hos våra band.
Något som ofta sker är att vi validerar och förevigar saker som genererar olycka. Vi känner oss ensamma, missförstådda och utbrända på jobbet, men stannar eftersom vi måste tjäna pengar.
Vi går ut med samma personer som alltid eftersom vi varit vänner med dem hela livet. Hur kan jag lämna dem nu? Det finns till och med personer som bibehåller kärleksrelationer trots att de känner sig ensamma eftersom de är rädda för tomheten av att inte ha någon vid sin sida.
Alla dessa exempel ger oss en bild av dysfunktionell ensamhet. Dysfunktionell ensamhet gör att vi sätter upp försvarsmekanismer för att undvika att se verkligheten. Vi intalar oss själva att allt är bra, att vi är älskade, att andra värderar allt vi gör. Att tänka på det sättet är som en drunknande person som sticker upp huvudet för att be om mer vatten.
Olycka läks inte med mer lidande. Ingen förtjänar att känna sig ensam i sällskap med någon annan.
Ensamhet skyddar oss mot negativa influenser
Ibland kan en person börja fokusera på att tillfredsställa andras behov när denne befinner sig i en förtryckande, obehaglig och självisk omgivning. Detta i hopp om att förr eller senare få sina egna behov tillfredsställda.
“Jag är inte rädd för ensamhet, vissa av oss är benägna att njuta av den.”
-Charlotte Brontë-
I det här fallet finns det inget annat val än att se verkligheten och försöka finna en lösning. Vald ensamhet, avstånd och en period som hänges åt oss själva är alltid hälsosamt, nödvändigt och renande.
Vi talar inte om en period av isolering och undanflykt. Det är ganska enkelt: nyckeln är att lämna det som är dåligt bakom oss.
Att hänge tid till oss själva är ett recept som aldrig misslyckas, och ensamhet skyddar oss när den är frivillig. Att få tillbaka vårt eget utrymme är att komma ihåg vilka vi är och tänka på vad vi vill vara från och med nu.
Detta kan ta veckor eller månader; vi har alla en egen rytm och tajming som vi måste acceptera och respektera.
Fritt vald ensamhet vid vissa tidpunkter i livet kan inte bara läka och sätta våra bitar på plats; det är även ett sätt att lära sig att bygga våra egna personliga filter. Dessa filter sållar bort det dåliga och släpper igenom saker och personer som får oss att må bra, som justerar sig efter våra emotionella frekvenser och de speciella platserna i vårt hjärta.