Vad är epileptiska auror och vilka typer finns?

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som ofta orsakar förvirring och medvetslöshet. Men det förekommer en rad symtom som patienter kan identifiera kort före ett anfall. Idag ska vi ta en närmare titt på det som kallas epileptiska auror.
Vad är epileptiska auror och vilka typer finns?
María Vélez

Skriven och verifierad av psykologen María Vélez.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

De upplevelser människor erfar strax före epileptiska anfall, då de fortfarande är vid medvetande, kallas epileptiska auror, eller förkänningar.

Epilepsi är en neurologisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet. Onormal hjärnaktivitet utlöser kramper, ovanliga beteenden och upplevelser, och ibland medvetandeförlust.

Epileptiska auror kan inbegripa egendomliga lukt- eller smakupplevelser, eller känslor av rädsla, obehag eller till och med välbefinnande. Epileptiska auror inträffar vanligen innan individen förlorar medvetandet.

I den bemärkelsen är aurorna positiva, eftersom de ger personen en chans att skydda sig själv innan anfallen äger rum.

Vid epilepsi registrerar man onormal hjärnaktivitet

Vad är epileptiska auror?

På cerebral nivå är epileptiska auror resultatet av en förändrad aktivering i hjärnbarken, som beror på att neuroner aktiveras på ett onormalt sätt.

Detta sker i en viss del av ena hjärnhalvan under en kort tid (från några sekunder till flera minuter). Med andra ord äger den onormala aktiveringen rum i ett bestämt funktionellt område i hjärnan.

Aurans karaktär beror på vilket område som berörs.

Eftersom personen är medveten under auran, och “onormalt” uppträdande bara inträffar i specifika delar av hjärnan (till skillnad mot generaliserade anfall), betecknas de som partiella anfall, eller fokala anfall.

För en del människor kan fokala anfall utvecklas till en annan typ av anfall och leda till medvetslöshet.

Olika typer av auror

Trots att det finns en viss oklarhet angående klassificeringen av olika sorters auror, så brukar experterna att gruppera dem enligt symtom.

Anledningen till detta är att symtomen är kopplade till vissa områden i hjärnan där anfallen framkallas.

Autonoma auror

När onormal hjärnaktivitet förekommer i autonoma nervsystemet kan symtomen inkludera kräkningar, hjärtklappning, gåshud, färglös hud, mm.

De vanligaste symtomen i denna grupp är epigastriska besvär (obehag i magtrakten). Den här typen av symtom hör ofta samman med epilepsi i tinningloben.

Patienter kan känna illamående, som om magen vore tom, eller uppleva tryck i buken.

Upplevelsebaserade auror

Upplevelsebaserade symtom är kopplade till förändringar i det limbiska systemet och tinningloben. Följaktligen kan dessa inverka på minne, emotioner och kognition.

De kan också orsaka perceptuella illusioner eller sensoriska hallucinationer. Dessa kallas även psykiska auror. Det är ibland svårt att särskilja om dessa symtom har ett psykologiskt eller sensoriskt ursprung.

Till denna kategori hör även minnesrubbningar, vilket innebär att patienten förvränger minnen, har upplevelser av depersonalisation, derealisation eller déjà vu.

När det är fråga om emotionella auror (som är förknippade med amygdala vid frontallobsepilepsi), beskriver de drabbade känslor av sorg, glädje, behag eller irritation.

De kan också känna sig oroliga eller rädda för att de ska råka ut för en hjärtinfarkt.

Sensoriska auror

Auror som är uteslutande sensoriska påverkar ett av sinnena. Exempelvis kan auror som är kopplade till nack- eller tinningloberna ge upphov till glaskroppsgrumlingar, problem med att uppfatta rörelser och även blindhet.

När dessa rubbningar påverkar mer komplexa synområden kan de orsaka visuella hallucinationer eller tunnelseende. Vidare kan hörselproblem uppstå, såsom öronvisslingar, öronsus eller andra ljud i öronen.

Även lukt- och smakavvikelser kan förekomma.

Epilepsi som har sitt ursprung i hjäss- eller pannloben kan ge upphov till somatosensoriska auror, vilka medför känselbortfall, domningar, upplevelser av kyla eller värme, smärta, osv.

Andra typer av epileptiska auror

Dessa klassificeringar av epileptiska auror väcker fortfarande debatt och oenighet, eftersom aurorna vanligen definieras som upplevelser vilka patienterna erfar utan att det finns några tydliga tecken.

Men patienterna rapporterar även motoriska auror, cefaliska auror, erotiska auror och sexuella auror.

Motoriska auror kan innefatta muskelsammandragningar, ljudbildningsstörningar, tuggrörelser, mm.

Dock kan dessa symtom härröra från andra rubbningar, som exempelvis psykiska auror, autonoma auror eller somatosensoriska auror.

Somliga experter klassificerar cefaliska auror som somatosensoriska auror, eftersom de symtom som associeras med dessa är yrsel, tyngdkänsla eller tryck i huvudet.

Slutligen består sexuella auror av förnimmelser i könsorganen, erotiska upplevelser och även så kallad “orgasmisk epilepsi”, vilket ibland leder till en smärtsam orgasm.

En del experter klassificerar sexuella auror i en kategori för sig, medan andra betraktar dem som autonoma auror.

Epileptiska anfall kan yttra sig på olika sätt

En differentialdiagnostik för epileptiska auror

Det är viktigt att notera att epileptiska auror ofta förväxlas med andra tillstånd beroende på de många tänkbara symtomen. Framför allt är det vanligt att läkare tillskriver symtomen till hjärt-kärlsjukdomar eller panikångest.

Emellertid kan de även vara tecken på öron-näsa-halssjukdomar, allvarliga psykiska störningar eller droganvändning.

Följaktligen är det viktigt att få rätt diagnos och att arbeta med experter som har lämpliga resurser att tillgå.

Experterna måste identifiera alla symtom och de avvikelser dessa medför, och även fastställa vilken typ av epilepsi det rör sig om.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Fernández-Torre, J.L. (2002). Auras epilépticas: clasificación, fisiopatología, utilidad práctica, diagnóstico diferencial y controversias. Neurología, 34(10), 977-983.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.