97 tidigare okända områden i hjärnan
Hjärnan fortsätter att vara ett fascinerande forskningsämne. Forskare vid University of Washington har exempelvis gjort en ny karta av hjärnan som visar 97 tidigare okända områden i hjärnan.
Ju mer vi lär oss, desto fler frågor uppstår och förvånar oss.
En karta av hjärnan är en grafisk representation av detta organ. Forskarna använder olika tekniker för neuroavbildning för att visa de olika områdena i hjärnan och deras respektive aktivitet.
Då den används för diagnostiska ändamål så kan en kartläggning av hjärnan visa huruvida hjärnan är frisk eller har drabbats av något tillstånd.
Forskare vid University of Washington gick samman med forskare från St. Louis Missouri, Oxford, London, Minneapolis och Nijmegen för att göra en lite annorlunda hjärnkarta.
Målet var att använda ny teknik för att identifiera alla områden hjärnbarken. Som ett resultat av detta upptäckte de nya områden i hjärnan.
“Folk frågar mig ofta hur jag blev intresserad av hjärnan; mitt retoriska svar är: ‘Hur kan man INTE vara intresserad av den?’ Allt som man kallar ‘den mänskliga naturen’ och medvetandet kommer från den.”
-Vilayanur S. Ramachandran-
Forskningsmetoder
För att kunna identifiera dessa hittills okända områden i hjärnan så tog forskarna hjälp av 210 frivilliga. Alla var unga och hade perfekt hälsa. Syftet var att studera friska hjärnor.
Forskarna använde den senaste teknologin, som exempelvis mjukvara som kan upptäcka kontraster i olika delar av hjärnan. Med andra ord så identifierade de det digitala avtrycket för varje område.
Studien inkluderade även post-mortem-forskning. Forskarna undersökte vissa delar av deras hjärnor med kraftiga mikroskop för att stärka, verifiera eller bekräfta sina fynd.
Nature Communications publicerade studien i sin helhet och visade upp 97 tidigare okända områden i hjärnan.
Neurologi och tidigare okända områden i hjärnan
Neurologi är ett relativt nytt fält och har bara existerat i lite över ett århundrade.
I början gjorde neurologerna upp teorier om att hjärnbarken var uppdelad i zoner eller “moduler” och att varje zon hade en särskild specialiserad funktion.
Det var extremt svårt att kartlägga dem p.g.a. bristande teknologi.
Den första personen som kartlade hjärnan var den tyske forskaren Korbinian Brodmann 1909. Han visade att det fanns 51 olika delar av hjärnan.
Brodmanns kartläggning är fortfarande relevant idag och är till stora delar oförändrad. Andra neurologer kompletterade Brodmanns forskning med data från fall av hjärnskador.
Skador, slaganfall och tumörer gjorde det möjligt för forskarna att testa huruvida de influerade den motoriska funktionen, den visuella funktionen, etc.
Efter det gjordes det inga större framsteg med kartläggningen av hjärnan fram tills nu.
Matthew Glasser och David Van Essen är forskare som har hand om denna typ av kartläggning. De designade sina kartor med tre kriterier i åtanke: funktion, lokal mikroarkitektur och anslutning.
Dessa avgjorde skillnaderna mellan de olika områdena i hjärnan.
Vad för slags ny information ger oss detta projekt
Forskarna lyckades först och främst bekräfta att varje hemisfär i hjärnbarken innehåller 180 kortikala områden. Bland dem har vi 97 tidigare okända områden i hjärnan.
Den nya kartan låter forskarna se dessa regioner med högre skärpa.
Studien kallas The Human Connectome Project, och det nationella hälsoinstitutet i USA finansierar den. Den är långt ifrån över, för forskarna har inte slutfört tolkningen av sina fynd.
De har dessutom precis börjat med att ta fram hypoteser gällande funktionen hos dessa tidigare okända områden i hjärnan.
En av regionerna, vid namn 55b, har attraherat forskarnas uppmärksamhet. Anledningen till detta är att den lyser upp då en person lyssnar på en historia.
Ett annat annorlunda område är POS2. Forskarna observerade att dess mönster skiljer sig väldigt mycket från alla de andra och tror att den kan kontrollera väldigt specialiserade funktioner.
The Human Connectome Project har egentligen bara skrapat på ytan. Det finns mycket mer att upptäcka.
Vår prefrontala cortex, som styr människans högsta intellektuella funktioner, har knappt utforskats alls.
Detta steg kommer förhoppningsvis att öppna dörren för många års framtida forskning. Vad kommer vi upptäcka härnäst?
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Casino, G. (2012). Conectoma Humano, el gran proyecto de la neurociencia. Alfa, (17), 16-19.