Fascinerande fakta om hjärnbalken
Hjärnbalken (även känd som corpus callosum eller callosal commissure) ansluter vänster sida av din hjärna till dess högra sida. Sidorna är kända som vänster respektive höger hjärnhalva och denna anslutning tillåter information att passera mellan dem. Corpus callosum är latin för “tuff kropp”. Det är den största förbindelsen i hjärnan eftersom den består av mer än 200 miljoner nervfibrer.
I sällsynta fall föds människor utan hjärnbalk. Detta orsakar många olika fysiska och beteendemässiga problem. Varje sida av hjärnan kontrollerar rörelse och känsla i motsatta halvan av kroppen, och hjärnhalvorna behandlar också information såsom språk.
Därför krävs det att båda sidorna av hjärnan arbetar tillsammans för att vår fysiska koordination ska fungera och för att vi ska kunna ta in komplex information. Hjärnbalken fungerar som en förmedlare. Den är belägen i mitten av hjärnan, är ungefär 10 centimeter lång och har formen av bokstaven “C”. Hjärnbalken bildas vanligtvis i hjärnan mellan tolv och sexton veckor efter befruktningen, nära slutet av graviditetens första trimester och utvecklas därefter under hela barndomen. När ett barn är tolv år gammalt kommer dess hjärnbalk att vara färdigutvecklad.
Den kommer därefter att behålla sitt utseende till vuxen ålder och under resten av ditt liv. Fram till 1950-talet visste experter inte den exakta funktionen av hjärnbalken. 1955 bevisade Ronald Myers, en doktorand vid University of Chicago, att dess funktion är relaterad till samordning och komplex problemlösning.
Vad exakt gör hjärnbalken?
Hjärnbalken är ett stort C-format nervfiberknippe som är beläget under hjärnbarken. Den sträcker sig över hjärnans mittlinje och förbinder vänster och höger hjärnhalva. Viktigast av allt är att den utgör den största samlingen av vit hjärnsubstans. För att förstå hjärnbalkens roll är det viktigt att komma ihåg att hjärnan är uppdelad i två hjärnhalvor.
Hjärnhalvorna är separerade från varandra genom längsgående hjärnspringan. De är nästan identiska, men på mikroskopisk och funktionell nivå finns det vissa skillnader. När information såsom sensoriska data skickas till hjärnan, tar den vanligtvis emot den i den ena hjärnhalvan.
När du skriver på tangentbordet skickas information om känslan tangenterna ger upp från din högra hand till primära somatosensoriska cortex på vänster sida av din hjärna. Men informationen måste dessutom nå höger sida av din hjärna. Det är där hjärnbalken kommer in i bilden. Den är ett stort knippe nervfibrer som förbinder vänster och höger hjärnhalva samtidigt som den överför information från den ena hjärnhalvan till den andra.
Avvikelser i hjärnbalken
Visste du att vissa barn föds utan hjärnbalk? Detta leder till en sällsynt sjukdom som kallas ACC (Agenesis of the corpus callosum). I själva verket beräknas denna sjukdom drabba cirka en av 3000 människor i världen. Hjärnbalken kan också vara skadad. Störningar i utvecklingen av denna struktur kan inträffa mellan femte och sextonde graviditetsveckan. Det finns ingen säker orsak, men möjliga faktorer inkluderar:
- Prenatala infektioner eller virus, såsom röda hund.
- Genetiska abnormiteter, såsom Andermann eller Aicardi syndrom.
- Giftiga metabola förhållanden, såsom fetalt alkoholsyndrom (drickande eller alkoholism under graviditeten).
- Något som förhindrar att hjärnbalken växer, till exempel en cysta i hjärnan.
Recessiv genetisk störning kan också orsaka hjärnbalksproblem. Föräldrarna kan vara bärare av genen som orsakar störningen, även om de inte själva har sjukdomen. Därmed löper barn med två bärarföräldrar 25 procents risk att få problem med hjärnbalken. Vidare löper barn med två bärarföräldrar 50 procents risk att själva bli bärare.
Detta drabbar både män och kvinnor lika ofta. Men tack vare en ökad användning av skanningstekniker kan fler barn få en diagnos i framtiden, såsom magnetisk resonanstomografi (MRI). Hjärnbalken är inte nödvändig för överlevnad. Men de som har problem med den hamnar ofta efter sina jämnåriga kamrater i utveckling.
En del barn med detta tillstånd kan vara blinda eller döva. Vissa lär sig aldrig att gå eller prata. Andra drabbade kan tvärtom vara högfungerande. Man förknippar ofta termen “högfungerande” med autism. När autister har starka verbala färdigheter och en oproportionerligt hög IQ-nivå är de högfungerande. Det är absolut nödvändigt att förstå att en störning i hjärnbalken inte är en sjukdom i sig. Få människor med avvikelser i hjärnbalken lever dock fullgoda liv och det kan också leda till medicinska problem. Till exempel krampanfall som kräver medicinsk intervention.
Betingelser
Flera tillstånd är associerade med hjärnbalken. Avvikelser i denna struktur kan ibland orsaka andra hjärnavvikelser, såsom vätskebildning. Några exempel är:
- Vätska i skallen, känt som hydrocefalus.
- Arnold-Chiari-missbildning.
- Djupa sprickor i hjärnvävnaden.
- Framhjärnan delas inte upp i lober.
- Störning av neural migration.
På samma sätt förekommer avvikelser i hjärnbalken också ofta i samband med ryggmärgsbråck. Detta tillstånd innebär att ryggraden inte fusionerar korrekt och en defekt uppstår i ryggmärgskanalen.
Symtom och diagnos
Visste du att specialister diagnostiserar avvikelser i hjärnbalken under de första två åren av en persons liv? Ett epileptiskt anfall är ofta det första tecknet på hjärndysfunktion. I milda fall kan sjukdomen förbli oupptäckt under några år. Specialister utför en hjärnskanning för att bekräfta problem med hjärnbalken. Testerna kan inkludera följande:
- Prenatalt ultraljud.
- Datoriserad tomografi (CT-skanning).
- MR-skanning.
Forskning kring hjärnbalksstörningar pågår och det finns några vanliga egenskaper hos avvikelserna, som varierar från person till person. Vidare delar man in de relaterade problemen i fyra kategorier: fysiska, kognitiva, utvecklingsmässiga och sociala.
Fysiska problem inkluderar låg muskeltonus och kognitiva problem inkluderar bristande förmåga att bedöma risk. Utvecklingsmässiga problem inkluderar dålig koordination och sociala problem inkluderar både omognad och hyperaktivitet.
Fler intressanta fakta om hjärnbalken
Vill du förstå denna struktur bättre? Här är några fascinerande fakta:
- Hjärnbalken är en del av hjärnan hos människor och andra högre däggdjur.
- Det är hjärnans största anslutningsväg.
- Över 200 miljoner nervfibrer förbinder vänster och höger hjärnhalva.
- Fram till omkring 1950 var dess funktion ett fullständigt mysterium.
- I sällsynta fall är den helt frånvarande vid födseln.
- Man kan kapa den kirurgiskt för att behandla epilepsi.
Split-hjärn-patienter
Under andra halvan av 1900-talet studerade Roger Sperry, Gazzaniga och andra patienter med ett stort problem. Kirurger kan kapa hjärnbalken genom en operation som kallas corpus callosotomi. De utför vanligen detta ingrepp som en sista utväg vid behandling av epilepsi, och det kan hindra anfall från att spridas från den ena hjärnhalvan till den andra.
Överraskande nog kan läkarna genomföra en corpus callosotomi utan allvarliga biverkningar, även om de som förekommer ofta är relaterade till språk. Sperry och Gazzaniga undersökte språkunderskott hos callosotomipatienter i detalj. Under processen lärde de sig några intressanta saker, till exempel hur språkcentra är fördelade över hjärnhalvorna.
De lärde sig också hur hjärnbalken underlättar kommunikationen mellan hjärnans båda sidor. Sperry och Gazzaniga testade split-hjärn-patienter med visuella stimuli, men bara för ett öga åt gången. Till exempel presenterade de en bild av en blomma för höger öga medan de täckte vänster öga. Resultaten förvånade forskarna. Patienter som presenterades med en visuell bild för endast sitt vänstra öga kunde inte namnge objektet på bilden.
Hypotes och resultat
Sperry och hans kollegor utformade en lysande hypotes. De antog att detta inträffade eftersom information från synfältet färdas till motsatt sida av hjärnan. Så om de visar objektet för vänster öga, färdas information till hjärnans högra sida. I normala fall skulle sedan denna information delas med motsatt hjärnhalva via hjärnbalken. Även nyare forskning visar att patienter med delade hjärnor inte kan namnge objektet.
Om de bara visade det för vänster öga nådde den visuella informationen inte hjärnans vänstra sida. Den vänstra sidan av vår hjärna är platsen för de viktiga språkcentrumen. Mycket av det vi vet om att en hjärnhalva dominerar är inte sant. Experter överdriver antagligen sin dominans när det gäller att hantera en kapacitet eller särskild skicklighet. En kreativ person har inte en övergripande bias mot att tänka med höger sida av sin hjärna. Tvärtom är personens färdigheter jämnt fördelade över båda hjärnhalvorna. Språk verkar dock vara ett undantag.
Hos de flesta kommer tal från vänster hjärnhalva. Man anser att den vänstra hjärnhalvan är den dominerande för språket. Enligt Sperry och Gazzaniga ligger språkcentra på hjärnans vänstra sida. När de presenterar en bild för vänster öga av en split-brain-patient, kan dennes språkområden inte ta del av den visuella informationen. Informationen färdas till höger hjärnhalva, men inte vidare till vänster på grund av den kapade hjärnbalken. Därför begränsas möjligheten att namnge objektet.
Sammanfattning av resultaten
Studierna visade vikten av vänster hjärnhalva vid språkbehandling. De visade också vikten av att överbrygga de två hjärnhalvorna. Dessutom visade de hjärnans mångsidighet och motståndskraft. Hos de flesta split-brain-patienter bistår andra banor, såsom den främre kommissuren.
Den överför fortfarande tillräckligt med information mellan hjärnhalvorna så att funktionaliteten blir någotsånär normal. Om hjärnbalken inte utvecklas korrekt under fostrets utveckling kommer den aldrig att göra det, och det finns ingen direkt behandling. Läkare kommer att identifiera och eventuellt behandla symtom när de uppstår.
Kort sagt, det finns behandling tillgänglig för många medicinska tillstånd associerade med avvikelser i hjärnbalken. Terapi och rådgivning kan också hjälpa till att förbättra språk och sociala färdigheter perfekt. En specialistläkare kan gå igenom alla behandlingsalternativ som finns i enskilda fall.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Función del cuerpo calloso: Implicaciones optométricas. Retrieved from http://www.acotv.org/es/blog/174-funcion-del-cuerpo-calloso-implicaciones-optometricas.html
-
Kwinta, P., Herman-Sucharska, I., Leśniak, A., Klimek, M., Karcz, P., Durlak, W., … & Pietrzyk, J. J. (2015). Relationship between stereoscopic vision, visual perception, and microstructure changes of corpus callosum and occipital white matter in the 4-year-old very low birth weight children. BioMed research international, 2015.
-
Renard, D., Castelnovo, G., Campello, C., Bouly, S., Le Floch, A., Thouvenot, E., … & Taieb, G. (2014). An MRI review of acquired corpus callosum lesions. J Neurol Neurosurg Psychiatry, 85(9), 1041-1048.