Fasta: ett spirituellt utövande

Att fasta är ett utövande med anor i uråldriga tider från nästan alla kulturer. Inledningsvis gjordes det av religiösa anledningar; folk fastade kollektivt under vissa perioder för att hedra Gud eller för att få någon form av belöning. Idag upprätthålls denna anda i utövanden såsom katolsk lent eller muslimernas ramadan.

Sanningen är att man över tid upptäckt att man genom att fasta kan ge både kropp och sinne stora fördelar. Man ser på det som en övning som avgiftar kroppen och bidrar till läkande av olika sjukdomar. På samma sätt gagnar fasta sinne och ande eftersom det ställer krav på vilja och avsägelse.

Att fasta är en handling av frivillig stränghet. Av denna anledning stärker det sinnet och bidrar till en ökning av koncentrationen. På något sätt frigör det sinnet så att det kan fokusera på kunskap och självinsikt. Det är ett test av viljan som dock aldrig bör tas så långt att det kränker organismen eller sinnet.

Kraften att avstå

Trots att samhället lägger stor vikt vid konsumtion så är sanningen att det är mycket svårare att avstå från saker. Vissa filosofer insisterar på att ju mer en person har, desto mindre fri är denne. Hans sinne och hjärta måste hantera dessa ägodelar, materiella och spirituella, och istället för att de är i hans tjänst är det han som är bunden till dem.

Det sägs att “rik är inte han som har mer, utan den som behöver minst”. Detta är sant, så pass att behov ger oss perspektiv på brist, på sårbarhet. Och det står klart att mycket av det vi behöver är i linje med ett tvång från marknaden och samhället snarare än verkligt behov. Men vi glömmer eller ignorerar detta alltför ofta, och det är därför så många av oss fastnar i “kroniskt behov”.

Att fasta påminner oss om att vi har makten att avstå, även något så fundamentalt som mat. Att frivilligt beröva oss själva på mat låter oss få ett nytt perspektiv. Det är ett utövande som tvingar oss att fästa blicken på oss själva, att med större klarhet uppfatta signalerna kroppen skickar och att identifiera de känslor som ackompanjerar oss. Personer som fastar försäkrar att denna uppfattning och känslighet ökar under perioder av avsägelse.

Resultatet av sådant utövande, när man utför det korrekt, är väldigt fördelaktigt för den känslomässiga världen. Man upplever högre självkontroll och detta ökar självsäkerheten och självkänslan. Det finns en känsla av välmående samtidigt som tolerans för frustration utvecklas. Personer som fastar är också vanligtvis tystare, kontrollerade och självmedvetna.

Fasta och hälsa

En av forskarna som undersökt fördelarna med att fasta på djupet är Mark Mattson – ledare för Storbritanniens laboratorium för neurovetenskap. Hans studier har gjort det möjligt att slå fast att fastande är ett hälsosamt utövande som gagnar vården av hjärnan.

För Mattson förlänger regelbundet utövande av fasta livslängden och minskar hastigheten hos försämringen av neuroner, vilket sker hos sjukdomar såsom Alzheimers och Parkinsons. Det minskar även de oxidativa processerna i alla organ i kroppen, och senarelägger debuten av kroniska sjukdomar som är associerade med åldrande.

Men det är inte allt. Att fasta ökar även de kognitiva förmågorna och främjar förmågan hos neuroner att etablera och bibehålla kopplingar mellan sig. Detta reflekteras i en ökning i förmågan att lära sig och i tillväxten hos minnet. Mattson säger att fastande erbjuder fördelar som liknar de från fysisk och mental träning, och att det är rekommenderat att utöva det en eller två gånger per vecka.

Forskare vid Heart Institute of Intermountain Medical Center i Utah, USA, har även indikerat att fasta minskar risken för hjärtsjukdomar och medför positiva förändringar i kolesterolnivåerna. På så sätt står det klart att fastande gagnar dig fysiskt och känslomässigt. Du bör dock inte glömma att detta utövande bör utföras under medicinsk uppsikt, speciellt om du lider av någon sjukdom.