Försummelse är det sår som varar längst

Försummelse från en partner, från våra föräldrar under barndomen och även från själva samhället skapar ett sår som inte kan ses, men det är något som vi känner av varje dag. För det är en uppriven rot, ett brutet band som innan dess användes för att mata våra känslor och vår säkerhet.

Med det sagt så är försummelse inte bara en fysisk frånvaro. Den vanligaste försummelsen är emotionell, där ointresse, apati och kyla visar sig. Detta är något som många barn får känna av och det skapar förstörda vuxna människor.

Det sägs ofta att man för att förstå hur det är att bli försummad måste ha blivit det själv. Men det är något som ingen förtjänar, för med varje frånvaro förlorar vi en del av oss själva och ingen ska behöva gå igenom detta lidande.

Den psykologiska implikation som kommer från tidiga upplevelser är ofta ganska allvarlig. Varje barn hanterar detta på sitt sätt, men det finns oftast ett trauma med i bilden och traumatiska erfarenheter kan inte läkas med tiden, utan man måste hantera dem ordentligt. En personlig kamp som många känner av i nuläget…

Försummelse: flytande båtar som är fyllda med frånvaro

Rädslan för försummelse kan visa sig på många sätt. Vi blir till båtar utan mål när vi exempelvis förlorar vårt jobb och inte kan hitta ett nytt. Vi blir strandade, som ett förlorat barn som blivit övergivet av sin mor vid en ung ålder. Eller som en man som en dag kommer hem från arbetet för att upptäcka ett tomt hus och frånvaron av den kvinna som han har älskat.

Det finns en intressant sida som heter Abandonment.net. Där kan alla som känner för det uttrycka sin personliga erfarenhet relaterad till försummelse. För många människor är det en terapeutisk process att kunna dela med sig av dessa erfarenheter. I de flesta fall kan man utröna att dessa trauman ofta händer under en tidig ålder. Det kan vara en förälders död, en förälder som är alkoholberoende, eller att man har vuxit upp ensam…

Experterna menar att försummelse och återhämtning är som att genomgå två födslar. Medan den första är smärtsam implicerar den andra att man blir “återfödd” i en värld där man känner sig älskad, där man måste lära sig uppskatta sig själv.

Konsekvenser associerade med känslomässig försummelse

När det kommer till de konsekvenser som är associerade med en traumatisk psykologisk dimension är det viktigt att tänka på att det finns en stor variation. Alla upplever och uttrycker inte sin smärta på samma sätt. Men vi kan dock sammanfatta följande:

• Försummelse i barndomen leder ofta till svårigheter med att etablera stabila relationer i vuxenlivet. Det är vanligt att man inte litar på någon, att man känner sig sårbar, att man går igenom perioder av apati där det är väldigt svårt att hantera känslor som ilska och sorg.
• När människor blir försummade av partners eller själva samhället så kan det även hända att de “saboterar sig själva”. De kan exempelvis tänka att de inte förtjänar att vara lyckliga eller älskade. De kan tänka att de inte har några färdigheter, att det inte längre är värt att kämpa för drömmarna eftersom de inte kan göra mer.
• Det är även vanligt att man lider av en viss “emotionell reminiscens”. Ibland är det någon eller något som återaktiverar dessa känslor och hela världen är än en gång paralyserad.

Alla dessa saker är tecken på posttraumatisk stress som måste hanteras.

Hur man läker detta sår

Detta sår måste läkas genom att man uppmärksammar självförtroendet och lär sig att förlåta. Det handlar om att frigöra sig själv från det förflutna. Det är som att klippa av tråden till en väldigt mörk ballong och låta den flyga iväg. Detta är förstås ett väldigt svårt steg att ta.

• EMDR-terapi för ögonen kan exempelvis vara användbart där man upptäcker och omvandlar traumatiska minnen från barndomen. Det låter personen frigöra sitt sinne och sin kropp och öppna hjärtat för en emotionell frigörelse.
• Experter på traumatiska erfarenheter menar att det är viktigt att man lär sig kommunicera emotionella behov. Genom ord kan den sårade personen ansluta till omgivningen för att få stöd och därmed etablera tryggare relationer.

Något så grundläggande som att lära sig att ta hand om sig själv, att prioritera sig själv varje dag för att lite i taget bli av med ilskan så att man inte förblir fånge i gårdagens sår. Minnet kan inte radera ledsamheten från förr, men det kan ge den ett lugn likt en flod som flyter förbi. Även om det finns kalla stenar på botten så rinner det friska vattnet över dem. Vi kan börja om på nytt…