Gömmer sig framgång bakom våra misslyckanden?

Svaret på frågan i titeln är ett rungande “ja”. Att försöka igen är en rättighet och en helig plikt som ingen människa bör avsäga sig. De som har fått bemöta stora svårigheter och misslyckanden under många år har två alternativ som vägar. De kan välja att inte försöka och låta sig själva dras med av livets tröghet. Å andra sidan, kan de försöka igen och använda sin ackumulerade erfarenhet.

Många personer har provat igen efter många års misslyckanden och svårigheter. Visste du exempelvis att Nelson Mandela spenderade 30 år i fängelse innan han kom ut och blev den man som förändrade Sydafrikas historia.

Men såklart, “Han var Nelson Mandela och jag är bara en vanlig person” är det säkert många som säger. Men det är troligt att dessa personer kommer att peka ut de tusentals anledningar som gjorde att denna ledare var framgångsrik. De kommer att säga varför de inte kan göra så. De kommer inte att inse att det är precis denna vägran att försöka som är deras största hinder. Deras barriär för att kunna uppnå det som de valt att göra.

Det stämmer att dessa historiska framgångar krävde olika omständigheter. Men det stämmer även att det finns individuella framgångar som kan jämföras med dessa. Personer som når sina drömmar, efter en lång period av misslyckanden, är ovärderliga exempel för personerna runt omkring dem. Det är en möda som får världen vi lever i att bli till en bättre plats.

Att försöka är ännu viktigare än att lyckas

Ett liv som är spännande och värt att leva är ett där du aldrig ger upp med att försöka igen. Varför lever vi om inte för att göra upplevelsen till en hyllning till själva livet? Du kan såklart flyta runt i världen utan någon form av passion. Ingen tvingar dig till att ta ett steg framåt, visa ditt mod och acceptera risken med att förlora. Men låt oss vara ärliga: om du inte gör det, så är det inte för att du inte kan prova något bättre. Det handlar om den rädsla som kontrollerar dig och det är därför du vägrar att försöka. Låt dig inte luras: det är inte utmattning, det är inte en oförmåga, och det handlar inte heller om ålder. Det är rädslan som stoppar dig.

Du kanske inte har insett att det är ännu viktigare att försöka gå efter det som man önskar än att faktiskt uppnå det. Det är livets salt. Det som ger smak åt dina dagar, eftermiddagar och nätter. Det är vad som gör skillnaden. Att känna sig nöjd med den enkla handlingen att leva eller vara fångad i frågan varför man lever överhuvudtaget.

Misslyckanden har ett vilseledande koncept

Jag slog upp etymologin av ordet “misslyckande” och fann en överraskning som jag redan anade. Detta ord kommer från det latinska “quat”, som betyder “skakad”, och det italienska prefixet “fra”, som betyder “mellan”. Så ordet misslyckande innebär något ungefär som “att vara i mitten av en skakning”. Vad tror du?

Om vi relaterar detta till det nuvarande ämnet kan vi säga att ett misslyckande kan ses som en chock. Det är något som ska väcka vår uppmärksamhet. För misslyckande är precis detta: något som drar ut dig och låter dig öppna dina ögon. Faktum är att dess negativa konnotation var än mer negativ när olika modeller började jämföra sinnets funktion med en maskin.

Vid någon punkt i historien blev “misslyckande” synonymt med “att vara besegrad”, fast det egentligen inte handlar om detta. Det verkar som att allt detta bara är giltigt under krigstider. Det är i det område där även framgångar är ledsamma. Där misslyckanden är verkligheter som sätter din frihet, ditt liv och din värdighet i riskzonen.

I den fertila terrängen av den mänskliga aktiviteten är misslyckande, den där “skakningen”, snarare är ett tillfälle av insikt. Det är så det fungerar inom vetenskapen, konsten och varje positivt fält inom verkligheten. Det finns inte någon mänsklig handling som inte samtidigt tar i beaktande misslyckandets komponenter. Ett av de få tillfällen när misslyckande blir till en situation där man är besegrad är när man bestämmer sig för att inte försöka igen.