De 5 grundstenarna hos den japanska psykologin
Den japanska psykologin grundar sig på en väldigt specifik livsfilosofi. Japanerna analyserar och kanaliserar sina känslor på ett spirituellt sätt. De värderar även sina familjer och sitt grannskap högt, och det är väldigt viktigt med respekt för andra. Enligt den japanska psykologin bör man dagligen försöka upprätthålla förtroende mellan olika grupper.
Den japanska kulturen är både intressant och annorlunda, men japanerna har i grund och botten samma problem som oss. Det kan röra sig om finansiella problem, problem med äktenskapet, arbetsstress, stress gällande tentor och personliga kriser; allt detta är dagliga utmaningar som den japanska psykologin försöker hantera med hjälp av ett analytiskt tillvägagångssätt.
Vid första anblick verkar den japanska psykologin skilja sig från den västerländska, men det finns vissa gemensamma nämnare, som att man ska försöka utveckla sig själv och nå nya nivåer.
De japanska självmordstalen är bland de högsta i världen. De toppar listan tillsammans med de nordiska länderna, men sedan 2006 har självmorden bland den japanska befolkningen minskat avsevärt.
Japanerna tenderar att bli mest pressade av faktorer som arbetslöshet och arbetet. Regeringen har gjort ordentliga investeringar när det gäller psykologisk vård för att få bukt med självmorden, som tenderar att förekomma mest i storstäder som Tokyo och Kyoto. Livet i dessa ekonomiska hubbar skiljer sig mycket från hur man lever på landsbygden.
De 5 grundstenarna hos den japanska psykologin
Böcker som Social Psychology of Modern Japan av Munesuke Mita visar oss hur den japanska kulturen är både traditionell och samtidigt slipad när det kommer till affärsliv och ingenjörskonst.
För att verkligen förstå den livsfilosofi och dynamik som den japanska psykologin utgörs av måste vi förstå vissa grundläggande aspekter hos japanerna, som hur de hanterar sina känslor, relaterar till varandra och vilka strategier som deras psykologer använder för att förbättra deras mentala välmående.
Den emotionella världen – tatemae och honne
Japanerna har en tendens att försöka rationalisera sina känslor, samtidigt som de uttrycker sig väldigt restriktivt.
De hanterar sina känslor baserat på vilket sammanhang de befinner sig i. Tatemae är det offentliga beteendet, där det är viktigt att man är reserverad och visar respekt.
Honne är å andra sidan de känslor som varje person kan släppa ut och arbeta med i det egna hemmet ur ett spirituellt perspektiv. Den japanska psykologin har sina rötter i buddhismen och taoismen, där varje person hittar sitt eget sätt att återhämta sig spirituellt.
Förtroende inom grupper
I det japanska samhället spelar kollektivismen och det sociala sammanhanget en stor roll, och det är viktigt att visa respekt mot familjen. Man bör även visa respekt mot det egna grannskapet och samhället och försöka arbeta för allas gemensamma välmående. Ifall en person exempelvis har en förkylning så kommer denna person ha en mask på sig utomhus för att inte smitta andra.
Japanerna har en väldigt stark gruppidentitet, vilket visade sig 2011 då landet drabbades av en jordbävning samt en tsunami som resulterade i Fukushima-olyckan.
Arugama, att acceptera saker som de är
För japanerna är acceptans ett viktigt koncept. Acceptans innebär dock inte att man ger upp eller blir bitter. Japanerna vet att alla starka material och substanser alltid går sönder till slut. De som inte accepterar och som istället stretar emot kommer inte kunna anpassa sig och överleva.
Arugama är förändringens essens och uppstår efter själva acceptansen; efter att man har accepterat saker som de är och förstått att man bara kan gå framåt.
Den japanska psykologin och medvetenhet
Inom den japanska psykologin är det väldigt vanligt med något som kallas Morita-terapi, vilket är en form av psykologisk strategi för att uppnå självmedvetenhet. Det är en terapi som påminner mycket om den terapi som lades fram av Albert Ellis, men den österländska kulturen har praktiserat detta under många år. En av aspekterna hos denna terapi är att man blir medveten om sina egna inre upplevelser. Det handlar om att exempelvis förstå lidande, frustration, rädsla, ångest etc.
När en person har kommit i kontakt med sin personliga verklighet kommer terapeuten att rekommendera fyra strategier för att denne ska kunna återhämta sig: total vila, meditation, korrekt kost och en gradvis förberedelse för det dagliga livet.
Att reflektera över våra egna upplevelser och relatera dem till naturen
Det här är ett väldigt intressant tillvägagångssätt. Den japanska psykologin betonar behovet av självkännedom. Människor ser sina egna livshistorier, vad som har hänt, vad de har genomlidit, vad de har upptäckt och vad de har tyckt om. De ser sina egna personliga upplevelser som händelser som även förekommer i naturen.
Vi växer alla och mognar, vi går alla igenom faser som påverkar oss för livet. Var och en av oss kan blomma ut även i de svåraste av situationer. Vi ger näring åt våra rötter för att bli starkare varelser.
Livet är ett konstant flöde. Det är en flod som inte stannar, som vinden som rör löven och havets vågor. Vi bör inte känna oss som ödets offer utan som själva naturen, som alltid förnyar sig själv och växer…
