Hur många olika typer av feminism finns det?
Vi kan använda etiketten feminism för att gruppera en hel uppsättning rörelser vars slutliga mål är kvinnans frigörelse. Du måste dock inte titta alltför noga för att kunna märka alla skillnader som finns mellan dessa typer av feminism.
De typer av feminism som finns runt om i världen har olika former. De är olika i både princip och uttryckssätt. Beroende på vilken rörelse vi pratar om så uppstår en annan typ av feminism. Vi kan samtidigt tolka dessa rörelser från olika perspektiv, som politiska, kulturella, ekonomiska och sociala.
Givet mångsidigheten mellan dessa rörelser så kan vissa typer av feminism hamna i kontroversiella dispyter. Vi kan dela upp rörelserna i liberala, materialistiska, radikala, ekofeministiska etc. I den här artikeln kommer vi dock fokusera oss på andra typer av feminism. De som man kan urskilja baserat på kultur. Vi kan dela in dem i “västerländsk feminism”, “svart feminism”, “islamisk feminism” och “infödd feminism”.
“Att vara en fri kvinna är att ha en passion för katastrofer. Det är att bryta ner förtrycket från grunden och belysa historiens mörker. Det är att skrika ut högt att du har en röst, en kropp och ett liv… En kvinna måste se sig själv som en jordbävning, en eld som slukar, en blomma som biter.”
-Vanessa Rivera de la Fuente-
Feminister från födseln och typer av feminism
Att vara kvinna i dagens samhälle innebär att man lever i ett konstant tillstånd av sårbarhet och risk. När en flicka föds så står det redan skrivet vilka typer av våld hon kommer utsättas för. Det våld som hon upplever under livet kan vara fysiskt eller emotionellt, symboliskt eller materiellt, internationellt eller strukturellt.
När de mött detta våld har kvinnorna startat en subjektivitets-revolution. Vissa kvinnor har ställt sig upp och ropat att de är människor och sakta men säker har de kämpat för frigörelse inom andra områden, som de spirituella. Kampen mot patriarkatet är en kamp som måste sträcka sig in i alla livets området där männen har ett övertag.
Samtidigt kan man säga att de områden där kvinnor blir förtryckta inte är desamma runt om i världen. Det är anledningen till varför feministiska rörelser har uppstått och varför de försöker frigöra sig själva från olika perspektiv.
Västerländska typer av feminism
Det stämmer att västerländsk eller vit feminism inte har varit den mest etablerade eller avancerade. Det är dock den feminism som man har skrivit mest om. Dess historia är så bred och det finns väldigt många olika rörelser.
En av de mest minnesvärda rörelserna är “Manifesto of the 343 ‘sluts'”, där 343 kvinnor som hade gjort abort erkände sig skyldiga. Denna gest gjorde att de syntes så mycket att till och med tidningen Charlie Hebdo hade dem på framsidan med den satiriska titeln “Who got the 343 sluts of the manifesto on abortion pregnant”?
Feminism har ansetts vara en västerländsk princip, men olika rörelser har uppstått som framfört andra typer av feminism. De existerade redan, men de hade ännu inte blivit erkända. Kvinnor började inse att erfarenheterna hos den över medelklasskvinnan inte var en bra representation av hur de kände sig själva. Därför har andra feministrörelser blivit allt starkare, som vi kommer se…
“Förtryckaren hade inte varit så stark om han inte hade haft medhjälpare bland de förtryckta själva.”
-Simone de Beauvoir-
“Svart” feminism
Denna rörelse tar sexism i beaktande men menar dessutom att klassförtryck och rasism också påverkar kvinnor. Dessa tre former av förtryck gör att svarta kvinnor bemöter fler problem än vita välbärgade kvinnor. Termen “vit feminism” kom från “svart feminism”. Detta uppstod för att belysa rasismens och ojämlikhetens problem hos den svarta befolkningen.
Man kan se ett symboliskt exempel på svart feminism hos kvinnor i Sydafrika som har gått samman för att höja sina röster för att sjunga en protestsång med titeln Wathint’Abafazi Wathint’imbokodo (“Om du slår en kvinna så slår du en sten och det är du som kommer gå sönder”).
“Vi måste ändra på vår uppfattning och hur vi ser på oss själva. Vi måste ta ett steg framåt som kvinnor och ta initiativet.”
-Beyoncé-
“Islamisk” feminism
Denna rörelse frigör kvinnans roll inom den islamiska kulturen. Den försöker uppnå jämlikhet inom detta kulturella ramverk. Utbildning är en av de grundstenar där denna rörelse försöker släppa loss kvinnans spiritualitet. Faktum är att kvinnor har blivit förtryckta i många regioner med denna kultur. De måste acceptera en religiös tolkning av män, och den roll som männen har gett dem.
Det finns extremiströrelser som förnekar att religion kan vara kompatibelt med feminism, men denna rörelse har etablerat sig själv i många länder. Dess svar är baserat på tolkningen av Koranen, muslimernas heliga bok. Boken är öppen för många tolkningar, även ett feministiskt. Fatima Mernissi skriver detta i sin bok The Political Harem: The Prophet and Women.
“Till skillnad från den muslimska mannen, som etablerar sin dominans genom användandet av utrymmet (genom att utesluta kvinnor från offentligheten), så manipulerar västerlänningen tiden och ljuset. Den senare menar att en kvinna bara är vacker då hon verkar vara 14 år gammal.”
Fatima Mernissi
“Infödd” feminism
I Sydamerika finns det andra frigörelserörelser som har inspirerat feminismen. Dessa inkluderar frigörelse-teologi, frigörelsefilosofi eller de förtrycktas utbildning. Här finns också ett arv från Che Guevara och Frida Kahlo. Detta är också en typ av feminism som har ett feministiskt tänkande.
Som vi kan se finns det många olika typer av feminism. Denna skillnad för samman kvinnor i deras kamp. De olika rörelserna har ett huvudmål, inkluderat ojämlikheter som de andra rörelserna inte inkluderar. Som “Zapatista comandantas” säger till oss:
“Kvinnor vill inte ‘sluta vara kvinnor’. De förbannar inte sig över att de föddes kvinnor, men de vill att en kvinna ska sluta vara en etikett, en synd och ett stigma som tvingar oss till att vara direkta offer. Hos zapatisterna finns det inte några av de vanliga etiketterna: lång, kort, tjock, smal, blond, brunett, gammal, ung. Det är en rörelse som respekterar dig eftersom den älskar dig som du är, och samtidigt gör dig till en bättre person… och en bättre kvinna.”
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Butler, J. (2007). El género en disputa: el feminismo y la subversión de la identidad. Paidós.
- Moore, H. L. (1991). Antropología y feminismo (Vol. 3). Universitat de València.
- Valcárcel, A. (2013). Feminismo en el mundo global. Ediciones Cátedra.