Hur fungerar det mänskliga immunsystemet?
Våra kroppar attackeras konstant av olika sorters patogener. Vårt immunsystem existerar därför för att försäkra oss om att vi håller oss friska, identifierar celldegeneration och förebygger cancer. Men exakt hur fungerar immunsystemet? Eftersom vårt mentala välmående är starkt kopplat till hur vi mår fysiskt, ska vi idag tala om detta.
Det är inte helt enkelt att förklara, men grundidén är att varje komponent spelar en roll i att försvara oss från ohälsa och sjukdom. Olyckligtvis finns det dock vissa sjukdomar som faktiskt kan sänka vårt försvar eller helt enkelt ta sig förbi det.
Två olika sorters svar från immunsystemet
Immunsystemets primära svar producerar vita blodkroppar medan det sekundära fångar upp och bearbetar antigener.
Det primära svaret
Brässen
Detta är en sorts körtel i immunförsvaret. Det är här kroppens T-celler (en sorts vita blodkroppar) mognar. Dessa celler anpassar sig till angriparen. Dessa celler är därför så viktiga att vårt immunsystem inte kan arbeta utan dem.
Brässen är lokaliserad direkt under bröstbenet, mellan lungorna, vilket innebär att den är väldigt känslig för glukokortikoider. Dess grundläggande funktion är att träna T-cellerna (med andra ord få dem att mogna).
Benmärg
Detta är en typ av vävnad som finns inuti vissa av våra längre ben, bröstbenet, ryggkotor, skallen, höftbenen och axlarna. Den är speciellt känd nu eftersom den mestadels består av stamceller. Vår kropp använder den för att differentiera våra immunceller, speciellt B-celler.
Det sekundära svaret
Mjälten
Det här organet hör till det lymfatiska systemet. Det är lokaliserat i den övre-vänstra delen av magen och är ansvarigt för:
- Att filtrera vårt blod
- Göra sig av med gamla röda blodkroppar
- Fånga upp antigener i vårt blod
Lymfkörtlarna
Lymfkörtlarna hör också till vårt immunsystem. De är små, runda knutor som vi har på flera ställen i kroppen. De kopplar samman alla lymfkärl, och deras jobb är att filtrera ut främmande partiklar, vilket innebär att de spelar en stor roll för immunsystemets funktion.
Adenoiden
Det här organet sitter i botten på näshålan och smälter in med halsen. Dess storlek beror på din ålder (detsamma gäller brässen). De är större under barndomen och blir sedan mindre med åldern. Adenoiden sväller upp när den blir infekterad.
Peyers plack
Dessa är lokaliserade i tarmarna. De är grupper av lymfatisk vävnad som täcker hela insidan av tunntarmen och identifierar antigener i din mat.
Icke lymfatiska organ
Det finns också icke-lymfatiska komponenter i immunsystemet som är kända som antikroppar. De är också viktiga för att få immunsystemet att fungera och de kan finnas i våra:
- Matsmältnings- och andningsutsöndringar
- Salivkörtlar
- Tårkanaler
- Bröstkörtlar
- Slemhinnor
Typer av celler i immunsystemet
Av alla involverade celler i immunsystemet är 54% plasma. Det är en icke-cellulär del av vårt blod. Plasma är således vad som blir kvar om man avlägsnar de röda och vita blodkropparna. Så dessa celler utgör de övriga 46% av vårt immunsystems svar.
Det finns flera typer av vita blodkroppar:
- Granulocyter, som kan delas in i:
- Neutrofila: De bekämpar inflammation
- Eosinofila: De bekämpar parasiter
- Basofila: De bekämpar allergier
- Monocyter
- Lymfocyter: Den här gruppen delas in i B-celler, T-celler och NK-celler
Lymfocyter
B-celler och T-celler är del av det adaptiva immunsvaret. Vår kropp använder NK-celler (natural killer cells) endast för det medfödda svaret. Detta är vad varje cell gör:
T-celler
T-celler kommer från benmärgen. Sedan flyttar de sig till brässen och “tränas”. Det finns flera typer av T-celler:
- T-hjälparceller: De aktiverar immunförsvaret. De hjälper även till att göra monocyterna mer effektiva. Slutligen försäkrar de sig om att det finns en god balans mellan T-celler och B-celler.
- Mördar-T-celler: De förstör virus och cancerceller.
- Regulatoriska T-celler: De avslutar immunsvaret.
B-celler
Dessa celler producerar antikroppar. De är en sorts glykoprotein med flera strukturer och funktioner: IgM, IgD, IgG, IgA och IgE:
- IgM: De utgör en del av det primära svaret.
- IgD: De är belägna på ytan av B-cellerna.
- IgG: De är en del av det sekundära immunsvaret och är kapabla att ta sig in i moderkakan.
- IgA: De finns i slem, saliv och bröstmjölk.
- IgE: De manifesterar sig vid allergiska reaktioner.
Antikropparna:
- Förhindrar antigener från att fästa sig vid cellerna.
- Täcker och binder samman antigener.
- Underlättar makrofag och neutrofil fagocytos.
- Arbetar också tillsammans med systemet som förstör antigener (genom hål i cellväggen).
Som du kan se är alltså svaret på frågan “Hur fungerar immunsystemet?” komplicerat. Vilka celler som spelar roll och vilket immunsvar vi kommer att ha beror på typen av hot. Immunförsvarets övergripande arbete är dock hyfsat enkelt: att försvara oss mot det dagliga bombardemanget av antigener och hjälpa oss att hålla oss vid god hälsa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Ganglios linfáticos (nódulos). (2018). Retrieved from https://www.ganglioslinfaticos.com/
-
Linares, V. R., Burón, R. R., Rodríguez, J. A. P., López, L. J. G., & Guadalupe, L. A. O. (2008). Psiconeuroinmunología: conexiones entre sistema nervioso y sistema inmune. Artículos en PDF disponibles desde 1994 hasta 2013. A partir de 2014 visítenos en www. elsevier. es/sumapsicol, 15(1), 115-142.
-
Vera Villarroel, P. E., & Buela Casal, G. (1999). Psiconeuroinmunología: Relaciones entre factores psicológicos e inmunitarios en humanos. Revista latinoamericana de Psicología, 31(2).
