Hur processar hjärnan emojis?
Det sätt som vi kommunicerar på genomgår snabb förändring. Faktum är att det känns som en bil som dras av teknologitåget, som har gått från att vara användbar till att vara tyrannisk i vissa fall. Vi har nämligen börjat skriva med personer som bor långt från oss, eller visa upp våra sociala profiler. För att komma runt begränsningarna hos den skrivna kommunikationen har vi därmed börjat använda emojis.
Vad gör emojis? De simulerar generellt ett ansikte tillsammans med ett meddelande så att vi kan förstå dess rätta ton. “Hej 🙂 hur mår du? :D” är inte detsamma som “Hej, hur mår du?”. Faktum är att de har kommit till vår räddning eftersom skriven kommunikation tenderar att vara för allvarlig, så därför tolkar vi den så. Och om den saknar en emoji är det inte ovanligt att man tänker att den andra personen är sur.
Och om du skriver utan emojis kan du tänka att meddelandet du har skickat har all kommunikation, men det kanske inte har all information som du vill förmedla.
Emojins ursprung
En emoji visar känslor. Den första emojin användes 1982 och användes av författaren och dataingenjören Scott Fahlman. Det sätt som han använde dem på var väldigt likt det sätt som vi använder dem idag. Han använde dem nämligen på forum som ett sätt att skilja på meddelanden med en ironisk ton från dem med en mer allvarlig ton.
Sedan dess har de utvecklats så mycket att Oxfords engelska ordbok valde en emoji som årets ord. De kanske tramsade lite med detta beslut, men det ger oss en idé av hur denna form av kommunikation har blivit integrerad i det sätt som vi uttrycker oss på.
Liksom Scott Fahlman fortsätter vi att använda smileys för att liva upp meddelandet, eller som ett svar på ett roligt meddelande. Faktum är att det typiska “hahaha” blir mer och mer utrotat. Smileys är nämligen en bättre representation av de gester vi gör.
Hur processar vi emojis?
När en ny form av kommunikation uppstår så uppstår även nya utmaningar för vetenskapen. Den måste nämligen försöka förstå vilken effekt denna metod har på oss. En studie som gjordes av Yuasa, Saito och Mukawa under 2006 använder MRI för att representera deltagarnas hjärnaktivitet, och detta visade att smileys känns igen som ansikten.
Men detta är inte den viktiga delen. Den viktiga delen är att vi associerar varje emoji med olika känslor. Så enligt forskarna innebär detta att de är bra på att fylla sin funktion.
I en senare studie av Churches, Nicholls, Thiessen, Kohler och Keage (2014) uppdagade man samma slutsats, att både ansikten och smileys aktiverar samma del i hjärnan.
Det verkar som att våra hjärnor har skapat en länk mellan emojis och de känslor de är menade att representera. Tack vare denna länk och teknologin, verkar det som att dessa små bilder, som till och med finns som leksaker, har blivit permanent integrerade i vår interaktion.
Emojis och personlighet
Studien av emojis erbjuder en rad olika möjligheter. En fråga vi kan ställa oss är huruvida de smileys vi använder säger något om vår personlighet, bortom det direkta sammanhang som de används i.
Enligt ett litet experiment utfört av publicisten Daniel Brill, indikerar en användning av ett ansikte med skratt en väldigt skojande personlighet. Användandet av ett ansikte som skrattar med sina tänder indikerar däremot en defensiv personlighet. Och ett överdrivet användande av djur som bläckfiskar indikerar en person som har problem med att relatera till andra.
Dessa observationer är gjorda av nyfikenhet eftersom studien har för många begränsningar för att anses kunna ge ett slutgiltigt svar. Men den har även öppnat dörren till ett fält som vi kan utforska i mer detalj. Om vi har lärt oss något från dessa studier så är det att emojis är här för att stanna.