Jag kan inte koppla bort jobbet – vad ska jag göra?
Det att inte kunna koppla bort jobbet, vilket även går under beteckningen arbetsnarkomani, är ett problem som många människor ställs inför i dagens snabbt skiftande och stressiga värld.
I vår arbetsfixerade kultur kan man lätt få för sig att det är bra att vara arbetsnarkoman. För se så mycket de uträttar! Men att vara arbetsnarkoman får allvarliga negativa konsekvenser.
I artikeln “Workaholism: A Review” förklarar författaren Steven Sussman att människor som inte kan koppla bort jobbet inte vet hur de ska upprätthålla en balans mellan privatlivet och arbetslivet.
Hur uppkommer arbetsnarkomani?
Som vi tidigare nämnde ser samhället inte arbetsnarkomani som något negativt. I allmänhet är det socialt acceptabelt att offra kvalitetstid med familjen för att våra kära ska få ett “bättre” liv.
Detta är ett problem för det ger arbetsnarkomaner en väldigt god ursäkt. “Jag gör det för er skull” är en kommentar man ofta hör. Och det spelar ingen roll om de är sjuka, har semester eller arbetar utanför arbetstiden.
För en person som inte kan koppla bort jobbet stannar inte hemma när han är sjuk, han arbetar på övertid och tar inte ut någon semester.
Många arbetsnarkomaner är frilansare, vilket gör det ännu lättare för dem att inte ta någon semester. För frilansare har en inbyggd ursäkt att arbeta hela tiden och att försumma sitt sällskaps- och familjeliv.
Arbetet betyder allt, så relationerna åsidosätts.
“Jag utvecklades till en sådan arbetsnarkoman att min hälsa stod på spel.”
-Tab Hunter-
Råd till arbetsnarkomaner
Om du inte kan koppla bort jobbet kan detta gå ut över din fysiska och psykiska hälsa. Därför är det viktigt att du blir medveten om problemet och tar steg för att förbättra situationen.
Många företag har praktiska regler som kan tillämpas när man märker att en anställd arbetar för mycket. Om du upplever att du har ett problem kan du använda dig av samma strategi.
Utvärdering och terapi
Det första rådet till någon som lider av arbetsnarkomani är att få en professionell utvärdering och påbörja terapi. Många experter anser att kognitiv beteendeterapi är effektivt för att hjälpa människor göra förändringar i sina dagliga liv.
Nedanstående åtgärder är också lämpliga för att övervinna arbetsnarkomani:
- Delta i workshops som fokuserar på utvecklingen av emotionell kompetens.
- Lära dig stresshanteringstekniker för att kunna handskas med den oro du känner när du inte arbetar.
- Hitta en stödgrupp för personer i liknande situationer.
- Försöka förstå den bakomliggande orsaken till ditt problem. Varför söker du tröst i ditt arbete?
Familjeterapi
När du brottas med arbetsnarkomani är det viktigt att involvera din familj. Arbetsnarkomani kan leda till en rätt osund familjedynamik som man bör arbeta sig igenom tillsammans.
Om du upplever att din familj inte förstår dig är det lätt att använda ditt jobb som ett sätt att fly undan eller undvika dina problem.
Det är ett annat skäl till att familjeterapi är absolut nödvändigt för att du ska få bukt med dina svårigheter.
Arbetsgivarnas roll
Samtidigt som det är viktigt för dig att ta ansvar för din situation och se till att få hjälp, så bör även din arbetsgivare ha vissa regler att tillgå för att hjälpa personer som arbetar för mycket.
En del av de åtgärder som företag använder sig av för att förebygga arbetsnarkomani är att omstrukturera arbetsuppgifter, erbjuda flexiblare arbetstider, införa obligatoriska raster och främja samarbete.
Dessutom bör arbetsgivare vara försiktiga med att inte belöna de anställda som arbetar flest antal timmar.
Tror du att du lider av arbetsnarkomani? Har du aldrig tid över åt familj och vänner? Om du svarar ja på dessa frågor bör du uppsöka hjälp. Om du har svårt att koppla bort jobbet finns det mycket du kan göra för att ta dig ur fällan.
Kanske är du livrädd att du inte ska ha tillräckligt med pengar, eller kanske går du till arbetet för att undvika gräl hemma. Oavsett bakgrunden så finns det en lösning för dig.
Alla former av missbruk är problematiska. Det bästa du kan göra är att fundera ut vad som ligger bakom och be om hjälp.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- del Líbano Miralles, M., Soria, M. S., Schaufeli, W. B., & Gumbau, S. L. (2006). Adicción al trabajo: concepto y evaluación (I). Gestión práctica de riesgos laborales: Integración y desarrollo de la gestión de la prevención, (27), 24-30.
- Quiceno, J., & Vinaccia Alpi, S. (2007). LA ADICCION AL TRABAJO “WORKAHOLISM”. Revista Argentina de Clínica Psicológica, XVI (2), 135-142.
- Schaufeli, W. B., Soria, M. S., Gumbau, S. L., & del Líbano Miralles, M. (2006). Adicción al trabajo: acciones preventivas (II). Gestión práctica de riesgos laborales: Integración y desarrollo de la gestión de la prevención, (28), 18-24.
