Utbrändhetssyndrom: när du arbetar för mycket
Utbrändhetssyndrom definieras som en känsla av obehag som orsakas av att man arbetar för mycket. Obehaget tenderar att vara en direkt konsekvens av en väldigt intensiv eller långvarig stress. Denna stress tenderar att förtära individens resurser (psykologiska försvar). Det är vanligast förekommande inom vårdyrken som läkare, sjuksköterska, psykolog etc.
Utbrändhetssyndrom ser annorlunda ut hos varje person, men ett av de synligaste symptomen är en brist på motivation, vilket gör att arbetskvaliteten sjunker. Man kan därför säga att det är ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning som orsakas av att man är alltför involverad i situationer som är för emotionellt krävande.
Maslach, en av de mest framstående författarna inom ämnet, definierade utbrändhetssyndrom som “emotionell utmattning som leder till brist på motivation, vilket tenderar att ge upphov till en känsla av otillräcklighet eller misslyckande”.
Det tre främsta symptomen på utbrändhetssyndrom
- Emotionell utmattning: människor som lider av utbrändhetssyndrom känner att de inte längre kan ge kvalitetshjälp eller stöd till sina patienter eller familjemedlemmar. Detta får dem ofta att känna sig otillräckliga och hjälplösa. De kan inte ge mer av sig själva till andra. De känner sig mentalt trötta och utmattade. Detta orsakar även ofta fysisk utmattning.
- Avpersonalisering: på grund av processen ovan så kommer personerna att anamma likgiltighet. De blir mer distanserade mot patienten eller familjemedlemmarna. Som ett resultat av detta gör de inte sitt jobb på det sätt som de borde eller som de hade gjort under normala omständigheter.
- En känsla av att ha misslyckats på grund av brist på personligt eller professionellt fulländande: i det långa loppet kommer personer med utbrändhetssyndrom känna sig mindre tillfredsställda med sina jobb. De börjar känna att de har misslyckats eller att de inte trivs. Det förekommer frustration, hjälplöshet och en låg självkänsla i relation till jobbet.
Den onda cykeln av stress och utmattning
Det är som en dominoeffekt eller en ond cirkel. Men det uppstår inte alltid i samma ordning för varje person och det uppstår inte alltid gradvis. Vad som ofta sker är en “eskalering av symptomen”. Med andra ord tenderar de inledande symptomen att ge upphov till resten om man inte vidtar åtgärder.
Det innebär inte att alla inom dessa yrken nödvändigtvis känner sig utmattade. Det finns vissa läkare som har krävande uppgifter, men som faktiskt blir starkare på grund av detta. Vilken väg de tar beror på mycket på vilka resurser och strategier de har för att bemöta situationen.
“Att vara nära döden lär dig hur man lever.”
Att hantera utbrändhet
Det finns vissa element (erfarenheter, personer, situationer etc.) som vi inte kan ignorera och som vi inte har någon kontroll över överhuvudtaget. Händelser är helt enkelt vad de är. Saker som vi skulle vilja förändra på något sätt eller sådana som vi önskar inte fanns alls.
Men det är som det är. Så för att ta hand om oss själva behöver vi separera vad som kan och inte kan göras. Skilja mellan vad som är och vad som borde vara. Detta kommer skydda oss från hjälplösheten, frustrationen, skuldkänslorna och ilskan.
Det är viktigt att acceptera att:
- Vi är ansvariga för uppgifterna vi utför, inte skyldiga på grund av dem. Vi kan därför alltid välja hur vi ska reagera på saker som händer.
- Vi har alla våra gränser och vi måste ta hand om våra relationer. Både våra relationer med andra och med oss själva.
- Smärta och lidande kommer påverka oss. Det är normalt, vi är bara människor, men det kommer hjälpa oss att lära oss mer om oss själva.
- Känslorna har sina egna regler och styrs inte av logiken. Detta gäller även för vårdpersonal.
Effektiva resurser för att motverka utbrändhetssyndrom
Vid behandling av utbrändhetssyndrom är det två resurser som brukar användas och som är ganska så effektiva. Vi pratar om omtanke och acceptans. Båda bidrar till att lindra stress. De håller uppe vår motivation och viljekraft så att vi kan vara proaktiva med vår energi. Att vara proaktiv innebär att man tar beslut för sig själv. Att man tar ansvar för sina handlingar utan att rättfärdiga dem.
Acceptans och omtanke hjälper oss även att sätta realistiska mål. De guidar oss mot framgång. Det handlar om att fokusera på vad du vill ha, inte på vad du är rädd för.
För att göra detta är det viktigt att du hittar rätt information och investerar tid i den. Ett exempel är att praktisera tekniker som mindfulness, som är baserad på full uppmärksamhet fokuserad på nuet.
Det är även viktigt med strategier för självreglering. Med självregleringsstrategier menar vi sådant som kommer hjälpa oss att bättre kontrollera vårt beteende. Detta inkluderar emotionella och kognitiva beteenden. Målet är att anpassa sig bättre till situationer.
Den underliggande poängen är ganska klar: att ta tillbaka kontrollen över viktiga personliga val (som att ägna livet till att hjälpa andra), vilket kommer låta dig göra det bra och bibehålla din emotionella hälsa.