Utbrändhetssyndrom: när du arbetar för mycket

· 23 april, 2018

Utbrändhetssyndrom definieras som en känsla av obehag som orsakas av att man arbetar för mycket. Obehaget tenderar att vara en direkt konsekvens av en väldigt intensiv eller långvarig stress. Denna stress tenderar att äta upp individens resurser (psykologiska försvar). Det är vanligast förekommande inom vårdyrken som läkare, sjuksköterskor, psykologer, etc.

Utbrändhetssyndrom ser annorlunda ut hos varje person då man arbetar för mycket, men ett av de synligaste symptomen är en brist på motivation, vilket gör att arbetskvaliteten minskar. Man kan därför säga att det anses vara ett tillstånd av fysisk, emotionell och mental utmattning som orsakas av att man är alltför involverad i situationer som är för emotionellt krävande.

Maslach, en av de mest framstående författarna inom ämnet, definierade utbrändhetssyndrom somemotionell utmattning som leder till brist på motivation vilket tenderar att ge upphov till en känsla av otillräcklighet eller misslyckande.”

Stressad man vid laptop

Det tre främsta symptomen på utbrändhetssyndrom och att man arbetar för mycket

  • Emotionell utmattning: folk som lider av utbrändhetssyndrom känner att de inte längre kan ge kvalitetshjälp eller stöd till sina patienter samt familjemedlemmar. Detta får dem ofta att känna sig otillräckliga och hjälplösa. De kan inte ge mer av sig själva till andra. De känner sig mentalt trötta och utmattade. Detta orsakar även ofta fysisk utmattning.
  • Avpersonalisering: p.g.a. processen ovan så kommer personerna att anamma likgiltighet. De blir mer distanserade mot patienten eller familjemedlemmarna. Som ett resultat av detta gör de inte sitt jobb på det sätt som de borde eller som de hade gjort under normala omständigheter.
  • En känsla av att ha misslyckats p.g.a. brist på personligt eller professionellt fulländande: i det långa loppet så kommer personer med utbrändhetssyndrom känna sig mindre tillfredsställda med sina jobb. De börjar känna att de har misslyckats eller att de inte trivs. Det förekommer frustration, hjälplöshet och en låg självkänsla i relation till jobbet.

Den onda cykeln av stress och utmattning

Det är som en dominoeffekt eller en ond cirkel. Men det uppstår inte alltid i samma ordning för varje person och det uppstår inte alltid gradvis. Vad som ofta händer är en ”eskalering av symptomen”. Med andra ord tenderar de inledande symptomen att ge upphov till allt det andra ifall det inte händer något.

Det innebär inte att alla inom dessa yrken nödvändigtvis känner sig utmattade. Det finns vissa läkare som har krävande uppgifter, men som faktiskt blir starkare p.g.a. detta. Vilken väg de tar beror på mycket på vilka resurser och strategier de har för att bemöta situationen.

”Att vara nära döden lär dig hur man lever.”

Att hantera utbrändhet då man arbetar för mycket

Det finns vissa element (erfarenheter, personer, situationer, etc.) som vi inte kan ignorera och som vi inte har någon kontroll över överhuvudtaget. Händelser är helt enkelt vad de är. Saker som vi skulle vilja förändra på något sätt eller sådan som vi önskar inte fanns alls.

Men… det är så det är. Så för att ta hand om oss själva behöver vi skilja på mellan vad som kan och inte kan göras. Skilj mellan vad som är och vad som borde vara. Detta kommer skydda oss från hjälplösheten, frustrationen, skuldkänslorna och ilskan.

Det är viktigt att acceptera att:

  • Vi är ansvariga för de saker vi gör, men inte skyldiga att göra dem. Vi kan därför alltid välja hur vi ska reagera på saker som händer.
  • Vi har alla våra gränser och vi måste ta hand om våra relationer. Både våra relationer med andra och med oss själva.
  • Smärta och lidande kommer påverka oss. Det är normalt, vi är bara människor, men det kommer hjälpa oss att lära oss mer om oss själva.
  • Känslorna har sina egna regler och styrs inte av logiken. Detta gäller även för vårdpersonal.
Stressad kvinna vid dator

Effektiva resurser för att motverka utbrändhetssyndrom

Då man ska behandla utbrändhetssyndrom så är det två resurser som brukar användas och som är ganska så effektiva. Vi pratar om omtanke och acceptans. Både hjälper med att lindra stress. De håller uppe vår motivation och viljekraft så att vi kan vara proaktiva med vår energi. Att vara proaktiv innebär att man tar beslut för sig själv. Att man tar ansvar för sina handlingar utan att berättiga dem.

Acceptans och omtanke hjälper oss även att sätta realistiska mål. De guidar oss mot framgång. Det handlar om att fokusera på vad du vill ha, inte på vad du är rädd för.

För att göra detta så är det viktigt att man hittar rätt information och investerar tid i det. Ett exempel är att praktisera tekniker som mindfulness, som baseras på full uppmärksamhet som fokuseras på nuet.

Det är även viktigt med strategier för självreglering. Med självregleringsstrategier menar vi saker som kommer hjälpa oss att bättre kontrollera vårt beteende. Detta inkluderar emotionella och kognitiva beteenden. Målet är att anpassa sig bättre till situationer.

Den underliggande poängen är ganska klar: att ta tillbaka kontroll över viktiga personliga val (som att dedikera livet till att hjälpa andra), vilket kommer låta dig göra det bra och bibehålla din emotionella hälsa.