Kulturen av offermentalitet i vårt samhälle
Alla har någon gång i livet antagit offerrollen i traumatiska situationer. Kulturen av offermentalitet förstärker detta genom att göra att den person som antar rollen känner att han får stöd och tröst.
Man har känt sig sårbar, oskyddad och har känt att man behöver hjälp, men kan med denna manöver känna sig uppbackad.
Då vi upplever att andra tar hand om oss så märker vi att det känns bra att få andras uppmärksamhet. Vi tycker om att känna oss viktiga och att andra hela tiden ser efter oss.
Ibland då folk reagerar på detta sätt så slutar de med att de utvecklar en kronisk offeridentitet. Med detta menar vi en person som har en offermentalitet och som tror att han alltid är offret i varje situation.
Denna identitet uppstår p.g.a. kulturen av offermentalitet. Folk beundrar oss om vi hjälper de som har det svårt, även om det innebär att vi förlorar oss själva i processen.
Att inte erbjuda hjälp gör å andra sidan att vi får ta emot negativ social kritik.
Det bör noteras att kronisk offermentalitet inte är en sjukdom som blivit klassificerad i DSM-5. Den kan dock bli den psykologiska grunden för utvecklingen av paranoid personlighetsstörning.
Vad är offerrollen inom kulturen av offermentalitet?
Fortsatt sympati
Det stämmer att vi ofta antar offerrollen då vi tycker synd om oss själva, men det finns vissa personer som gör det till en livsstil.
Vad är anledningen till detta? Vad är det som får en person att njuta av dessa negativa känslor?
Svaret är enkelt: sympati och uppmärksamhet. Den sympati som uppstår då en person är ett offer får honom att gå in i en “kontinuerlig loop”.
Jag mår dåligt, de tröstar mig, så därför måste jag fortsätta bete mig på detta sätt.
Kulturen av offermentalitet: samhällets roll
Samhället spelar en viktig roll. Enligt Gigliolo, expert inom komparativ litteratur och författare till boken Analys av offret, är offerrollen ett kulturellt tillägg till de sociala lagar som styr vår kultur.
Denna kultur för fram att det är “socialt bra” att bli sedd som ett offer och även att hjälpa de som har det svårt.
Det finns en viss tendens att förstärka offrets roll med fraser som: “Stackars liten”, “Han har inte någon”, “Hur kan jag inte hjälpa min egen mor?” eller “Jag hade varit en dålig son eller dotter om jag inte hjälpte till”.
Allt detta blandas med rädslan för vad andra kommer tycka om man inte hjälper personen.
Extern kontroll
Folk med en offermentalitet tror att allt som drabbar dem är någon annans fel eller helt enkelt livets omständigheter. Det tänker “Jag har bara otur” eller “Varför drabbar allt mig?”
Detta är vad som är känt som extern kontroll, då någon inte kan ta ansvar för sina egna handlingar. Personen skyller istället på externa faktorer som står utanför den egna kontrollen.
Kulturen av offermentalitet: offermentalitet och negativitet
Folk med en offermentalitet tenderar att överdriva vad som drabbar dem, vilket gör att de inte kan se den positiva sidan av saker. De är helt fokuserade på det negativa att märker inte av det positiva.
Deras problemlösningsstrategier suddas därför ut av det som drabbar dem. Detta gör att de inte kan tänka på möjliga alternativa lösningar som finns på deras problem, och de tar inte kontrollen över sina liv.
“Optimism är väldigt värdefullt för ett betydelsefullt liv. Om du tror på en positiv framtid så kan du rikta om ditt liv mot det som är viktigast.”
-Martin Seligman-
Emotionell utpressning som kommunikationsform
Personer med en kronisk offermentalitet försöker manipulera människorna omkring dem för att uppnå sina mål.
Av denna anledning tenderar de att lätt känna igen de mest empatiska personerna. De fokuserar på dem och använder deras empati till sin egen fördel för att få vad de vill ha.
När denna person inte gör som de väntar sig så antar de offerrollen och säger saker som:
- “Är det såhär du behandlar mig efter allt jag har gjort för dig?”
- “Lämna mig ifred.”
- “Om du inte gör det så innebär det att du inte älskar mig.”
Allt detta får den andra personen att känna sig skyldig. Man försöker få vad man vill genom emotionell utpressning.
Vad kan jag göra om jag har att göra med en person som spelar offerrollen?
Vad du än gör så bör du inte ge personen vad han vill ha. Ge inte efter. Om du gör det så kommer detta uppmuntra honom att fortsätta i denna “roll”.
Ifall personerna i hans närhet fortsätter göra samma sak så kommer det bara bli till en ond cirkel. Om man ger honom uppmärksamhet så kommer det bara stärka attityden.
Du måste förklara för personen varför du förändrar ditt beteende och att du försöker hjälpa honom att komma ut ur sin komfortzon.
Offret kan då förstå anledningarna till denna förändring och även de fördelar det kommer föra med sig. Det handlar om följande: “Då jag inte ger dig det som du vill ha så hjälper jag dig egentligen”.
Upprätthåll en emotionell distans. Att vara omgiven av sådana negativa personer kommer trötta ut dig. Du måste skydda dig själv och sätta gränser för ditt välmående är också viktigt.
Alternativa handlingar
Man kan föreslå alternativa handlingar för dem:
- “Kan du göra något annorlunda än du har gjort hittills?”
- “Vilken del av skulden kan du axla?”
- “Är du villig att acceptera att du har en aktiv roll i det som händer dig och att inte allt beror på otur eller andra personer?”
Bli inte alltför involverad om personen inte vill ändra på sig. Kom ihåg att du inte kan offra ditt eget liv för att vara någon annan till lags.
Det är viktigt att man är förstående och att man bryr sig men detta innebär inte att man kan offra sitt eget välmående.
Kom ihåg att du inte är skyldig. Skuldkänslor är offrets främsta vapen. Det är vanligt att den andra personen känner skyldig då denne inte kan uppfylla önskningarna.
Tänk på att personen använder dina skuldkänslor för att försöka få ut något av situationen.
Lär dig att säga “nej”. Då du inte beredd att göra något så säg “nej” på ett vänligt men klart sätt. Ge honom inte för många ursäkter för då kan han använda detta mot dig.
Uppmana personen att prata med en terapeut. När det gäller fall med en kronisk offermentalitet så rekommenderar vi att personen får psykologisk hjälp från en terapeut.
Som du kan se så får kulturen av offermentalitet oss att avsäga oss det vi själv vill för att hjälpa andra. Det är viktigt att vi är medvetna om detta för att vi ska kunna skydda oss själva och få den andra personen att ändra sig.
