7 tips för att lära sig tänka som Sherlock Holmes
Om du vill lära dig tänka som Sherlock Holmes måste du sätta dig in i hans psyke. Och detta är ingen enkel uppgift, eftersom han är en av litteraturhistoriens mest skarpsinniga karaktärer.
Författaren Arthur Conan Doyle begåvade honom med ett tankesätt som blivit legendariskt. Det förutsatte uppmärksamhet, disciplin och lite naturlig skepsis. För att inte tala om ett vetgirigt, nyfiket och energiskt sätt att se på världen, som vi alla – med lite träning – kan lära oss att efterlikna.
Det var den rättsmedicinske kirurgen Joseph Bell som inspirerade Arthur Conan Doyle att skapa sin berömda figur från Baker Street. Bell menade att alla diagnoser måste basera sig på tre grundläggande steg. Och detta gäller oavsett om det rör sig om kriminalteknik, vetenskap eller något annat. De tre stegen är: 1) noggrann observation, 2) klok slutledning och 3) bekräftelse med bevis. Att lära sig den här strategin och omsätta den i praktiken är inte något du kan göra på en eller ett par dagar. Det kräver att du tränar din hjärna och förstår alla sprickor och fåror i ditt sinne.
“Den dag då Sherlock Holmes beslöt sig för att specialisera sig på kriminalitet, gick teatern miste om en stor skådespelare och vetenskapen gick miste om en skarp tänkare.”
-John Watson-
Baserad på en skotts läkare
Den skotske läkaren som Arthur Conan Doyle hade turen att möta var alltid mycket stolt över ha varit författarens inspirationskälla. Han skrev även inledningen till en del av Arthur Conan Doyles romaner. Och Arthur Conan Doyle var inte bara inspirerad av Dr. Bells analytiska metoder. Han tilltalades också av personligheten och slutledningsförmågan som utmärkte en annan känd detektiv vid namn C. Auguste Dupin. Dupin var en detektiv som Edgar Allan Poe skapat i sin bok Morden vid rue Morgue.
Arthur Conan Doyle visste mycket väl vad han ville ha när han definierade sin karaktärs personlighetsdrag, ett efter ett. Han skulle inte vara en enkel man; Doyle ville inte skriva om en klassisk hjältefigur. Han måste ha en mörk och motsägelsefull sida, förutom en stark känsla för rättvisa. Och framför allt måste hans detektiv ha det mest briljanta sinne som någonsin funnits. Det är ingen tvekan om att Conan Doyle uppnådde sitt mål…
Att lära sig tänka som Sherlock Holmes är fullt möjligt om man använder sig av följande strategier…
1. Utveckla din skepsis
Det finns inget som är värre än att strunta i att ifrågasätta idéer och tankar, inget som är farligare än att ha en passiv attityd gentemot händelser och information som omger dig. Vad mer är, om du inte lär dig att ifrågasätta dina egna tankar och attityder, kommer du sällan att kunna se bortom rökridåerna.
För att lära dig att tänka som Sherlock Holmes, måste du genomgå en förberedelsesfas. Detta steg syftar till att frigöra dig från alla fördomar. Vidare måste du sluta att okritiskt acceptera andra människors synpunkter och resonemang. När allt kommer omkring är ju inte dessa obestridliga universella sanningar. Lär dig att filtrera den information du mottar och var skeptisk. Var nyfiken och utfordrande. Lär dig att se längre än näsan räcker och kontrollera automatiskt tänkande som du har för vana att inte ifrågasätta.
2. Inklusivt tänkande
När Sherlock Holmes får ett brev, nöjer han sig inte med att läsa orden. Faktiskt kan texten var den minst viktiga delen. “Holmes-metoden” bygger på inklusivt tänkande. Här har allt betydelse och du kan inhämta information överallt. För att tänka som Sherlock Holmes måste du komma ihåg att varje föremål, ansikte, röstläge, trivial gest eller till synes diffus situation innehåller mycket mer information än du skulle kunna tro.
Tänk till exempel på Den blå karbunkeln. Med hjälp av en gammal hatt och en gås löser Holmes skickligt ett av de mest komplicerade fall som Conan Doyle någonsin skapat.
3. Ett genuint åtagande
Alla som läser Sherlock Holmes förstår denna väsentliga aspekt av hans personlighet. Mannen från Baker Street går från ytterlig inaktivitet och slöhet till upphetsning och rörelse när något fångar hans intresse. Det är då hans hjärna fokuserar istället för att håglöst och pinande vandra omkring.
Holmes tar sig inte an fall som inte är tillräckligt stimulerande för honom. Och han accepterar inga kunder han inte litar på. Han är selektiv till sinnet. Han spar sin tid och energi till sådant som överensstämmer med hans värderingar och intressen. Därför åtar han sig bara fall som motiverar honom och verkligen utmanar hans förmågor.
4. För att bättre förstå måste du ibland ta ett steg tillbaka
För att lära dig tänka som Sherlock Holmes bör du använda dig av en annan av hans tekniker – kreativt tänkande. Holmes ställs ofta inför situationer då han måste bolla med oräkneliga fakta, lösa trådar, vittnesmål samt vaga och motstridiga känslor. Han tvingas organisera dem för att kunna analysera dem och komma fram till rimliga teorier för att förklara vad som hänt.
Därför tvekar han inte att stänga in sig på sitt rum och avskära sig från omvärlden. Hans pipa och fiol hjälper honom att dra sig undan till sitt sinnespalats och finslipa sina deduktioner. Ibland får man bäst hjälp med att tänka igenom ett problem om man distanserar sig från det. Ofta ligger nyckeln i att sluta samla in mer information och istället arbeta med det man har.
5. En dagbok kan vara till nytta
Ibland kan man bli överdrivet självsäker och intala sig själv att man inte kommer att glömma en eller annan detalj eller upplysning. Detta är ett misstag. Att ta hjälp av en dagbok är en smart strategi. Att skriva ner dina tankar och idéer på papper är ett utmärkt sätt för dig att återkalla information. Inte nog med detta, det hjälper dig också att reflektera, kanalisera idéer och jämföra begrepp.
Och glöm inte att Holmes själv, liksom vetenskapsmannen André-Marie Ampère, alltid bar på papper och penna. Idéer är fria, de kommer och går som de vill. Alltså är det viktigt att man är beredd att fånga dem då de dyker upp.
6. För att lära dig tänka som Sherlock Holmes, försök finna mentala utmaningar
Det är något egendomligt med Sherlock Holmes karaktär som du bör hålla i minnet. Hans slutledningsförmåga, hans analytiska skicklighet och hans förstånd att koppla samman till synes orelaterade händelser var inte medfödda färdigheter.
Den som begåvats med en klart exceptionell intelligens var hans bror Mycroft. Alla beskrev honom som Englands skarpaste sinne. Dock stod hans otroliga hjärna i kontrast till hans passiva attityd. Det var en man med strikta rutiner som ogillade handling och fältarbete. Detta var uppgifter han gärna lämnade åt sin yngre bror. Holmes var rastlös till sinnet och behövde ständigt stimulans, utmaningar och mysterium. Dessa pussel utmanade och “närde” hans sinne på samma gång. Han använde dem för att fullända sina talanger som detektiv.
“Jag är en hjärna, käre Watson, resten är rent tillbehör.”
-Sherlock Holmes-
7. Använd dina förmågor till goda ändamål
En sak som doktor Watson ofta påpekade om sin käre rumskamrat var det faktum att Holmes använde sin otroliga begåvning till goda ting. Om motsatsen hade gällt, skulle Sherlock Holmes ha arbetat i lag med ett annat snille – Professor Moriarty.
Detta leder oss till att reflektera över en viss idé. Vår intelligens och våra kognitiva förmågor måste ha någon form av syfte. De kräver motivation, en anledning för oss att fortsätta träna och förbättra våra tankegångar och reflexer.
Tankar utan motivation och inspiration tjänar inte mycket till. Faktiskt brukade Holmes hemfalla åt sin “sjuprocentiga kokainlösning” när han gick flera dagar utan några fall att lösa. Han hade det svårt under dessa dagar, som förflöt trögt som Londons dimma och då hans sinne saknade syfte och målsättning.
Holmes som inspiration
Att lära sig tänka som Sherlock Holmes är utan tvekan en utmärkt idé för vårt dagliga liv. Hursomhelst kan vi alltid falla tillbaka på Holmes förträffliga normer som inspiration. Dussintals äventyr kan lära oss lite mer om de metoder och strategier som låg bakom en av litteraturhistoriens mest älskade och beundrade karaktärer. Tilläggas kan att han är en av de få karaktärer som, mot författarens önskan, bringats tillbaka till livet efter påtryckningar från allmänheten.