Människans behov – Maslows teori
Abraham Maslow är grundaren till den huvudsakliga strukturen inom mänsklig psykologi. Han skapade en hierarki över människans behov. Hierarkin grundade han på existensen av olika behov som finns hos varje individ. Maslow organiserade dessa behov från det mest akuta till det minst akuta. Han organiserade sin teori på detta vis eftersom våra handlingar, enligt Maslow, föds från motivation från att vilja fylla ett visst behov. Med andra ord rangordnar vi våra egna behov efter hur de påverkar vårt välmående.
Maslow presenterade sin teori som en pyramid. Detta är förklaringen till att teorin också är känd som Maslows pyramid.
Längst ner på pyramiden finns de mest vitala och viktigaste behoven för vår överlevnad. Den övre delen av pyramiden innehåller behov som inte är lika brådskande. Istället så innehåller den övre delen sådant som har med självförverkligande att göra. När vi möter behoven som är i den nedre delen av pyramiden kan vi sedan jobba oss uppåt i den och känna oss tillfredsställda på andra sätt.
Vårt konsumtionssamhälle har lett till stora kulturella förändringar. Dessa kulturella förändringar har modifierat innehållet, villkoren och konceptet av människans naturliga önskningar. Nuförtiden, i strid med Maslows hierarki över människans behov, verkar det som att allt vi bryr oss om är att samla på oss så många materiella saker och tjänster som vi bara kan, det spelar ingen roll om de är användbara eller ej.
Samtidigt har de mer existentiella delarna av Maslows hierarki tappat i värde. Det verkar som att vi har glömt bort vad våra värderingar en gång var. Därför bör vi se över och kategorisera om våra behov.
Strukturen av teorin om människans behov
Maslows teori om människans behov är av hierarkisk struktur. Enligt teorin så börjar vi utveckla mer högdragna önskemål när våra mer grundläggande behov är fyllda. Maslow kategoriserade dessa behov i fem nivåer.
- Fysiska behov. Detta är den största delen av pyramiden då dessa behov har med vår överlevnad och fortplantning att göra. På denna nivå hittar vi behov som homeostas, kroppens eftersträvan av att behålla ett normalt och konstant tillstånd. Förutom detta så hittar vi också behovet av mat, vatten, upprätthållande av rätt kroppstemperatur, sex och andning på denna nivå.
- Säkerhetsbehov. I denna del av pyramiden söker vi en känsla av ordning och stabilitet. Vi behöver ett jobb, resurser, hälsa och skydd. Dessa önskemål hänger ihop med rädslan för att förlora kontrollen över våra liv.
- Sociala behov. När vi mött våra fysiska behov och säkerhetsbehov går motivationen över till att fokusera på den sociala delen av våra liv. Vi önskar andra människors sällskap och dess affektiva aspekt. På denna nivå har vi ett behov av att kommunicera med andra, skaffa vänner, ge och få kärlek, bo i ett samhälle samt att tillhöra och bli accepterad av en grupp.
- Behovet av att blir erkänd, också känt som självkänsla. På denna nivå behöver vi känna oss uppskattade, ha prestige och stå ut i en social grupp. Här inkluderade också Maslow självkänsla och självrespekt.
- Behov av självförbättring. Vi kan också kalla dessa behov “självförverkligande behov”. Denna sektion innehåller de svåraste målen att nå. Maslow spekulerade i att människor på denna nivå vill sätta sin prägel på världen. Andra önskningar på denna nivå inkluderar våra behov att utveckla en talang och utföra vårt eget arbete. Dessa behov är relaterade till vår egen moral och andliga utveckling i vårt sökande efter vårt kall i livet.
Våra psykologiska behov
Världshälsoorganisationen (WHO) definierar mental hälsa som “ett tillstånd av fullt fysiskt, mentalt och socialt välbefinnande, och inte bara avsaknaden av sjukdomar eller ohälsa.”
Psykologiskt välbefinnande täcker våra främsta behov och refererar till hur vi upplever vår kärlek på en global nivå. Dessa behov är inte nödvändigtvis sammankopplade med att uppleva njutbara saker eller uppfylla våra personliga begär. Det finns istället bredare dimensioner här.
Bland de viktigaste psykologiska behoven finns tillgivenhet och kärlek, att tillhöra något och behovet av att bli erkänd. Självförverkligande är det främsta psykologiska behovet hos människor. Det är genom detta förverkligande som vi finner mening i våra liv.
Många forskare och studier stöder Maslows hierarki av mänskliga behov. Men det finns också många andra som inte tycks vara överens med honom. Några har kritiserat Maslows modell främst för hur han resonerar kring självförverkligande. Faktum är att vissa studier konstaterar att även när våra grundläggande behov inte är omhändertagna så är självförverkligande och erkännande viktigt för oss.
Trots kritiken som Maslow har fått så är hans teori om människans behov ett viktigt bidrag till psykologin. Den har bidragit till att lägga grunden för och utveckla humanistisk psykologi och konceptet av det allmännas bästa.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bouzenita, A., & Boulanouar, A. (2016). Maslow’s hierarchy of needs: An Islamic critique. Intellectual Discourse, 24(1). https://journals.iium.edu.my/intdiscourse/index.php/id/article/view/749
- Cherry, K. (14 de agosto del 2022). Maslow’s Hierarchy of Needs. Verywell Mind. Consultado el 6 de julio de 2023. https://www.verywellmind.com/what-is-maslows-hierarchy-of-needs-4136760
- Maslow, A. (1943). A theory of human motivation. Psychological Review, 50(4), 370-396. https://psychclassics.yorku.ca/Maslow/motivation.htm
- Maslow, A. (1991). Motivación y personalidad. Ediciones Diaz de Santos.
- McLeod, S. (24 de enero del 2024). Maslow’s hierarchy of needs. Simply Psychology. Consultado el 6 de julio de 2023. https://www.simplypsychology.org/maslow.html