Känner du till marijuanas effekt på hjärnan?
Några minuter efter att du har rökt marijuana kommer hjärtrytmen öka, blodkärlen vidgas, dina ögon bli röda och ditt blodtryck höjas… Att kroppen påverkas är ganska uppenbart, men vad är marijuanas effekt på hjärnan?
Det finns nog få personer idag som inte känner till vad marijuana är och vad det gör. Det är dock viktigt att stanna upp och reflektera över vad denna substans faktiskt är för något.
Vad är marijuana?
Marijuana, eller cannabis, är en grön eller gråaktig blandning av blommor och torkade blad från hampa. Det finns fler än 200 namn på denna substans. Vissa kallar den mary jane, gräs eller braj, till exempel.
Marijuana är namnet som mexikaner gav indisk hampa. Detta är en art från familjen moraceae och ser ut som en blank nässla. Den mäter ungefär 1,8 meter och kan odlas i varma klimat. Cannabis är en växt med lång historia och tradition, och har många användningar.
Människor använder den i nöjessyfte som en drog, medicinskt samt industriellt som ett råmaterial.
Cannabis kommer ursprungligen från Central- och Sydasien. Assyrierna använde det för religiösa ceremonier och kallade det “qunubu”. Cannabis har en lång historia av användning under religiösa ceremonier över hela världen.
Tetrahydrocannabinol – den huvudsakliga psykoaktiva beståndsdelen i cannabis
Den huvudsakliga aktiva kemikalien i marijuana är THC (kemiskt namn: trans Δ⁹-tetrahydrocannabinol). THC är den huvudsakliga psykoaktiva beståndsdelen i cannabis, och en av fler än 80 olika cannabinoider som finns i denna växt. Detta är nyckeln till att förstå marijuanas effekt på hjärnan.
När du använder marijuana – oavsett om du röker eller äter det – interagerar cannabinoiderna med olika receptorer i hjärnan och kroppen. Dessa receptorer utgör en del av endocannabinoidsystemet. Genom denna interaktion har cannabis olika effekter på användare.
THC är den primära psykoaktiva beståndsdelen i cannabis och en av fler än 80 olika cannabinoider i växten.
Membranen hos vissa nervceller har proteinreceptorer som kvarhåller THC. När THC reagerar med dessa receptorer produceras en rad olika effekter i kroppen. Det kan orsaka eufori, avslappning, glädje etc.
Det finns även typer av cannabis som företag använder för att producera industriell hampa. Dessa typer innehåller mindre än 1% THC och är inte lämpliga för rekreativt bruk.
Marijuanas huvudsakliga effekt på hjärnan och kroppen
Människor har använt cannabis i tusentals år på grund av dess effekt på kropp och sinne. Marijuanas effekter på hjärnan är en generell skiftning av uppfattning, eufori samt bättre humör.
Cannabis kan även öka aptiten och ge brukaren en känsla som kallas för att vara “stoned”. De omedelbara bieffekterna är kortsiktig minnesförlust, torr mun, blodsprängda ögon, försämrad motorik och ångest.
Långsiktigt kan marijuana försämra den mentala kapaciteten och orsaka beroende. De omedelbara effekterna av marijuana varar i 2-8 timmar. Om du röker marijuana tar det några minuter innan det tar effekt. Om du äter det kan det ta 30-60 minuter.
Marijuanas effekt på hjärnan orsakar förändringar i uppfattningen.
“Amotivationssyndrom”
Människor hävdar ofta att marijuana är en harmlös drog. Vi bör dock inte avfärda de många möjliga negativa effekterna. En av dessa effekter är att vi tenderar att bagatellisera det så kallade amotivationssyndromet.
Ordet “amotivation” antyder allt som får oss att tänka på marijuanamissbrukare som “sociala utbölingar”.
Enligt psykologen Vallejo-Najera kan en person genomgå följande fyra faser vid amotivationssyndrom:
- Eufori: en känsla av avslappning och lycka. En tendens mot dialog. Stimulerar fantasin.
- Impulsiv hallucination: fantasier blir till hallucinationer, vilket sammanfaller med förlust av uppfattning om tid och rum. Detta skede är mycket emotionellt. Humörsvängningar är intensiva. Om marijuanabruket kombineras med alkohol kommer denna fas vara ännu starkare.
- Salighet: en känsla av njutning, fridfullhet och frid. “Varken önskan eller rädsla”. Personen blir långsamt trött.
- Sömnighet och seghet: detta är fasen omedelbart efter den ovannämnda. Personen blir helt utslagen i några timmar.
Marijuanas effekt på hjärnan enligt Världshälsoorganisationen (WHO)
De subjektiva effekterna börjar en minut efter inhalering. Marijuanas maxeffekter sker 30 minuter efter att man rökt. Effekterna kan vara i runt fyra timmar om marijuanan röks. Effekten av att äta marijuana kan vara i åtta timmar.
Vad användare främst talar om är deras förändrade tidsuppfattning. När människor använder marijuana verkar allt vara längre än normalt.
En av effekterna av marijuana som vi tenderar att inte uppmärksamma är amotivationssyndromet.
Användare talar även om förhöjd ljudmässig känslighet och en ökad uppskattning för musik. Vissa personer nämner en subjektiv känsla av förhöjd känsel, smak och lukt. Generellt beror marijuanas effekt på hjärnan på hur man intar det och hur mycket THC det innehåller.
Tetrahydrocannabinol är inte lösligt i vatten. Det är därför ätande och inhalation är konsumtionsalternativen.
Allvarliga effekter av marijuanakonsumtion
Vid fall av allvarlig förgiftning kan cannabis orsakar paranoida tankar, vanföreställningar, hallucinationer, personlighetsförändring, delirium, förvirring, upprördhet och ångest. Det kan även ge upphov till galna tankar och förbryllelse, såväl som upprördhet och våldsam upphetsning. Dessa effekter försvinner efter några timmar.
Marijuanas effekt på hjärnan vid allvarlig förgiftning kan orsaka hallucinationer, paranoida tankar och delirium.
Personligheten hos konsumenten spelar också en viktig roll för effekten som marijuana har på hjärnan. Personer som överväldigas av ångest, rädsla och panik kan få en allvarlig psyko-toxisk reaktion. De tenderar att bli upprörda, deprimerade och tillbakadragna.
Sanningen är att vi inte bör ta någon form av drogkonsumtion lättvindigt. Detta gäller även droger som marijuana, som använts i hundratals år. Drogkonsumtion har ökat de mentala problemen bland unga människor.
Detta är framförallt oroväckande om vi tänker på att marijuanabruket ökar risken för psykotiska incidenter. Vidare är ökningar av ångest- och panikattacker kopplade till vanemässigt drogbruk.
Bibliografi
Cáñamo, “revista oficial de la cultura del cannabis”, flera nummer, publicerade i Barcelona, Spanien.
Valbuena, A., Las toxicomanías, problemas médicos y psiquiátricos, 1986.
