Mognad är att lära sig att subtrahera

· 16 mars, 2018

Samhället vi lever i har genererat falska behov som manar oss att nå vissa mål för att uppnå den säkerhet och det välmående de lovar oss. Dessa behov leder oss till önskan att addera till vad vi har, vilket blir synonymt med lycka. I verkligheten ligger dock detta välmående i att förstå att mognad är att lära sig att subtrahera.

Vi inser inte att längtan att lägga till saker i våra liv är mycket komplicerat, svårt och ibland outhärdligt. Det får oss att bli stressade och det verkar som att vi inte har tillräckligt med tid, när det i verkligheten inte är sant. Vad som sker är att vi fyller våra liv med saker istället för att fylla våra själar, vilket gör att vi känner oss tomma.

Mognad är att lära sig att subtrahera

I en värd där addering ser som något bra, där ansamling av värdelösa saker är representativt för rikedom och där fler vänner betyder att man kan projicera en bättre bild, är det ett uppror att lära sig att subtrahera. Detta kommer sätta oss på prov eftersom vi går emot visionen som majoriteten av alla personer har.

När vi inte uppvisar det beteende samhället väntar sig – de beteenden som majoriteten av samhället upprepar utan att vara medvetna om det – det är då kritikerna dyker upp. Dessa är personerna som dömer våra värderingar och konstant recenserar sättet vi agerar för att vägleda oss tillbaka till de socialt acceptabla beteendena; tillbaka till att tro att addering är viktigt.

Denna plats, källan för många av våra rädslor och osäkerheter, är var vi börjar sätta upp lager på lager för att lägga till mer. Men kanske döljer det sig en stor rädsla för att överges under lyckan med din partner, en djup fasa att vara ensam under tacksamheten över att ha många vänner.

Att lära sig att subtrahera är inget annat än att frigöra oss själva från hundratals värdelösa lager som vi satt upp för att skydda oss mot rädslor och osäkerheter.

Hur många gånger har vi sökt andras godkännande? Hur ofta har vi slutat prioritera oss själva eftersom vi fokuserat på människorna omkring oss? Som ett resultat projicerar vi en bild av en mogen person som är ansvarsfull och omges av andra. Men samtidigt kommer detta med ett pris: oförmågan att lära sig att subtrahera och släppa taget.

Befrielsen med att anamma enkelhet

Att lära sig att subtrahera är väldigt viktigt för att kunna sluta lägga till värdelösa saker i våra liv, varav många bara medför smärta. Gör dig av med vänner som är egocentriska, överge förhållanden med person som inte älskar oss och sluta köpa saker som bara fyller upp tomrum och adderar till vår emotionella tomhet.

När vi kan se att lyckan vi söker från att alltid addera till våra liv är en hägring, då är vi beredda att byta perspektivet vi haft fram tills nu av världen. Vi inser vad vi inte behöver, vad som finns kvar, vad som hindrar oss. Vi kommer veta hur man säger ”farväl” till dessa onödiga saker.

Vid många tillfällen ser vi hur människor med mycket pengar känner sig tomma eller olyckliga. Vi kan även se att de personer som har många vänner är ensamma i svåra tider… eller vad sägs om de som skryter om sina romantiska förhållanden men alltid letar efter någon som verkligen kan få dem att känna något?

En falsk säkerhet

Att finna en tillflyktsort i den falska säkerheten som kommer med att addera till våra liv får oss i slutänden att klänga oss fast vid dessa saker och låtsas att vi är bekväma med en situation som inte gör något annat än att skapa oro i våra liv. En oro som uppmanar oss att släppa taget, att släppa komplexiteten och som i slutänden gör oss illa.

Att lära sig att subtrahera är inte att bara beröva sig själv på allt som ockuperar onödigt utrymme, utan även att lära sig att återfå balansen som bör regera över ens liv. En balans som får oss att må bra och vara lyckliga. Detta är dock endast möjligt om vi slutar hålla fast vid det komplexa och istället anammar det enkla.

”Vi har förlorat kontakten med verkligheten, livets enkelhet.”

Paulo Coelho