Osäkerhet: en tyst mördare

· 7 augusti, 2017

Säkerhet är associerat med det där behovet vi har av att veta vad som kommer att hända härnäst, så att vi kan förvänta oss hur livet kommer att vara och kontrollera det. Så att vi inte blir tagna på sängen. Osäkerhet är förstått som en mänsklig drivkraft. Speciellt en som får oss att bekräfta att det vi tänker eller vad våra sinnen säger oss är sant.

Även om det varierar beroende på graden och miljön som den uppstår i, så är osäkerhet outhärdligt för vissa personer. Det är där den antar sin motiverande roll eftersom den person som ”lider” av den måste handla för att reducera den. Iallafall tills den sänks till en nivå som den personen kan klara av.

Vissa personer tolererar osäkerhet bättre än andra. Folk som befinner sig i en situation av stor osäkerhet dedikerar många kognitiva resurser åt att lösa detta, och än mer om deras tolerans är låg. Två personer kan ha haft en jobbintervju, och behöver jobbet på samma sätt. Men om en av dem har en låg tolerans mot osäkerhet, kommer han antagligen att vilja ha resultatet så snart som möjligt. Han kommer inte att vänta på att företaget ska kontakta honom. Han kan ta saken i egna händer och ringa företaget själv.

Å andra sidan kan osäkerhet också uppkomma när vi träffar en ny person. Vi vet inte hur den andra personen är och detta kan göra oss osäkra. Våra kognitiva resurser är begränsade. Kognitiva genvägar och heuristiska strategier är därför bra redskap för att snabbt reducera osäkerhet. Dessa sätt att reducera osäkerhet är effektiva, men de har även negativa konsekvenser. Exempelvis: stereotyper eller fördomar som uppkommer när vi jämför oss själva med andra personer eller grupper.

Kuddar

Utlösare av osäkerhet

Härunder hittar du några av de orsaker som skapar osäkerhet. Du kanske känner igen vissa av dem!

En källa för osäkerhet är motsatsen mellan våra förväntningar och de tecken som verkligheten ger oss. Låt oss anta att vi precis har haft den där jobbintervjun som vi pratade om ovan och att detta gick toppen, så vi lämnar stället och tror att vi har fått jobbet. Men dagarna går och företaget ringer oss inte. Detta är ett vanligt tecken på att jobbet inte kommer att gå till denna person. Så om vi har i åtanke den självkänsla som vi lämnade platsen med och de motsägelsefulla tecknen, kommer känslan av osäkerhet antagligen att vara ännu större.

En annan källa för osäkerhet kommer från motstående beteenden och värderingar. När vi utför handlingar som inte är i linje med våra värderingar, kommer vår osäkerhet att öka. Vi kan använda exemplet med en jobbintervju igen. Om vi av nödvändighet går på en intervju för ett jobb som inte går i linje med våra intressen, kommer detta också att höja vår osäkerhet. Detta scenario syns ofta i filmer när en advokat som oftast försvarar miljön börjar att arbeta för ett företag som förstör den. Dessa beteenden kan skapa tillstånd av ångest och osäkerhet och även kognitiv dissonans.

Social orättvisa visar sig också som ett element som kan producera vissa nivåer av osäkerhet. De orättvisor vi upplever i våra dagliga liv kan orsaka osäkerhet. Detta inkluderar när vi ser att andra lider, om vi inte kan hantera det. Bristen på kontroll över dessa orättvisor får oss att tvivla på vår förmåga att förutsäga framtiden. När vi bemöts av denna situation, uppstår en viss attraktion för radikala ideologier och även för grupper som lovar att avsluta dessa orättvisor.

Osäkerhet utifrån socialpsykologins synsätt

Osäkerheten, enligt socialpsykologin, kan förstås på olika sätt. Ett av dem förklarar det som nödvändigheten för ett kognitivt avslut. Detta behov för ett kognitivt avslut kan definieras som behovet av ett snabbt svar på en fråga som har ett förvirrande innehåll.

När vi känner osäkerheten försöker vi att leta efter information som vi finner vara sanningsenlig så att vi kan reducera den. Vi hittar den, informationen reducerar den och anses vara en viktig kunskap för våra dagliga liv.

Behovet av ett kognitivt avslut försöker att kristallisera och förenkla självkunskap. Detta sökande efter information som skapar kunskap visar skillnader mellan olika personer, beroende på den information som var och en av dem väljer.

Om jag, för att reducera den osäkerhet som produceras av väntan på resultaten från en jobbintervju, accepterar idén att jag inte kommer att bli vald och en annan person accepterar idén att företaget bara tar tid på sig att ta beslutet, kommer vi att ha väldigt olika uppfattningar rörande processen. Våra förväntningar, när dagarna går utan resultat, kommer att skilja sig alltmer.

Vägar

Osäkerheten kan modifiera vårt beteende

Den kunskap som vi har format rörande hur ett företag fungerar kan också förändras. Även personer med ett behov av avslut kan under vissa omständigheter (temporärt) ha ett öppet sinne medan de letar efter ett kognitivt avslut.

Om vi senare går till ett annat företag för en intervju, kommer vi antagligen säga till personerna att vi vill ha ett snabbt svar. Om samma sak händer, och de dröjer för länge med ett svar, kommer osäkerheten att komma tillbaka, och vi kommer än en gång att försöker reducera den.

I detta fall fungerar inte tolkningen att vi inte kommer att få jobbet eftersom de borde ha kommunicerat svaret till oss redan. Behovet av ett avslut kommer att sätta oss i ett alarmtillstånd. Och det kommer också få oss att leta efter andra möjliga tolkningar så snart som möjligt. Exempelvis att företaget har valt oss, och att vi har klarat av intervjufasen.

När det kognitiva avslutet har uppnåtts, kommer personer med ett högt behov av avslut att ”konservera” sina bedömningar så att de inte släpper in ny information. Den nya idén om företagets beteende är mer resistent än den förra. Den kommer därför inte att förändras förrän ny information motsäger den. Exempelvis, bekräftelsen att vi faktiskt har blivit antagna.

Vad händer när vårt behov av avslut är stort?

Behovet av ett kognitivt avslut kan, när det väcks, leda till en lång rad fenomen. Funktionen av detta behov av avslut är att skapa en koherent delad verklighet med en grupp. Om kunskapen vår grupp ger oss inte reducerar vårt behov, kommer vi att leta efter en annan grupp.

De som behöver kognitivt avslut oroar sig också mer över att reducera osäkerhet snabbt än att reducera den ordentligt. De som har ett sådant behov formar intryck betydligt snabbare, med begränsade bevis. De baserar oftast sina bedömningar på vanliga stereotyper. Dessa personer letar också efter färre alternativ när det kommer till att lösa ett problem. De är mindre empatiska med dem som tänker annorlunda. Dessa personer kommer inte heller att anpassa sitt språk när de måste förklara sina tankar för andra.

De som har ett sådant behov kommer först över osäkerheten genom att acceptera den första informationen de kan få för att kunna dra en slutsats. De accepterar därefter denna slutsats utan att ifrågasätta den. Dessa personer letar efter förutsägbara sammanhang.

Sociala uppfattningar och normer som delas av medlemmar av en grupp ger dem säkerhet rörande hur världen fungerar. Angående vad som måste göras i vissa situationer, om vilka de är och varför de är viktiga. Grupper ger det sammanhang som dessa personer letar efter. Dessa normer blir även deras största källa av säkerhet och kunskap.