Neurologin bakom misstrons inflytande
Neurologin bakom misstrons inflytande indikerar att hjärnan har en medfödd tendens att hjälpa människan att upptäcka faror och hotande stimuli. Faktum är att denna mekanism har utvecklats lite mer under de senaste åren. Vissa fenomen, såsom falska nyheter, stärker dessa effekter av misstro.
Men är det sant att vi människor blir allt mer misstänksamma? Det är definitivt möjligt, även om det inte finns skulle finnas några direkta fördelar med det. Det är sant att vi människor måste lära oss stå med bägge fötterna väl placerade på marken och använda våra filter för att skilja sanningar från lögner. Få saker är dock lika sorgliga som en brist på förtroende i världen. Detta eftersom att det bara leder till avståndstagande från andra. Misstro skapar en misstro till rådande institutioner och kan också nära konspirationsteorier.
Dessutom har misstrons inflytande en negativ effekt på din psykologiska hälsa. Detta är något mycket få människor pratar om. Även om den mänskliga hjärnan har mekanismer för att upptäcka risker och hot, är social anknytning dess faktiska prioritet. Människor är sällskapliga varelser som måste leva tillsammans i grupp för att överleva, interagera, skratta, gråta, dela och bygga osv.
Misstrons inflytande innebär en stress och bygger väggar som avskräcker anknytande. Människor presterar bäst då de jobbar tillsammans – men bara när de kan skapa synergier och gemensamt förtroende som en mekanism för framsteg.
”Lita aldrig på råd från en man i nöd.”
-Aisopos-
Neurologi och misstrons inverkan
Här är några exempel för att förstå vad neurovetenskapen har att säga om misstro. Vem har inte fallit för en falsk nyhet någon gång? Någon skickar dig en notis och du läser den. Eftersom det är något som förvånar dig antar du att det är giltigt och vidarebefordrar det till andra. Sedan får du snart nog veta att det var falskt och att du känner dig naiv. Således stör det dig att du föll för nyhetens behag.
Men om det händer dig ytterligare några gånger förändras något. Du blir skeptisk och mindre mottaglig. Det beror på att du, djupt inne, har förändrats.
Något liknande händer i dina relationer. När någon som betyder mycket för dig sviker ditt förtroende kanske du känner en smärta som går utöver ilska och irritation. Det beror på att det du verkligen upplever är känslomässig smärta.
Dessa två situationer avslöjar att känslor varierar på cerebral nivå. Således påverkar negativa och obekväma känslor inte bara ditt humör.
De kan till och med leda till att du ändrar ditt beteende. Det beror på att du blir striktare när det kommer till att tro på nyheterna och inte längre litar på människor, främst för att du vill undvika ytterligare besvikelser. Okej, det låter väl bra, men vad visar då neurologin bakom denna misstro?
Förtroendets och misstrons inflytande påverkar olika delar av den mänskliga hjärnan
Man kan tala om att det finns en förtroendefull hjärna och en misstänksam hjärna. Den första ligger i området för prefrontala cortex, vilket är området för processer som bland annat högre tänkande samt verkställande funktioner som uppmärksamhet, reflektion, deduktion, bedömning och empati.
- Förtroendet släpper ut kraftfulla neurokemikalier, såsom oxytocin, i den mänskliga hjärnan. Man skulle kunna hävda att denna dimension är en av de mest transcendentala för oss människor. Detta beror på att förtroende för andra är tröstande.
- På liknande sätt indikerar neurologin bakom misstrons inflytande att detta tillstånd härrör från en mer primitiv mekanism. När människor upplever den aktiveras amygdala och andra regioner i det limbiska systemet.
- Hjärnan upplever misstro precis som den upplever stress. Det är ett tillstånd där den utsöndrar kortisol, vilket minskar din kritiska och reflekterande förmåga och empati.
Misstro gör dig mer försiktig. I vissa fall leder den emellertid också till en oförmåga att reflektera, resonera och se saker i ett bredare perspektiv. Detta leder i sin tur till att du blir rigid och till och med visar aggressivt beteende för att blockera objektet för din misstro.
Dimensioner man måste ta hänsyn till i en kultur av misstro
Faktum är att du kanske lever mitt i en kultur av misstro och har svårt att tro på det du läser och hör. Som vi sade i början av denna artikel är denna typ av uppfattning inte bara sorglig utan mycket negativ för dig själv och för samhället i allmänhet – men vad kan man göra åt det i en tid då agendajournalistiken är allomfattande?
I detta syfte indikerar neurologin bakom misstrons inflytande att du måste försöka vända din misstro, åtminstone i de fall då den presumtiva lögnen inte uppenbarligen är skadlig för dig och de människor du har verklig kontakt med. För det är ett högt pris att betala för att uppleva en kontinuerlig känsla av misstro eftersom hjärnan upplever den som stress. Att inte kunna lita på de omkring dig, de dagliga nyheterna, dina ledare och offentliga institutioner kastar in dig i ett tillstånd av ständig osäkerhet och obehag. Du är alltid på defensiven.
Reflektioner över misstrons inflytande
- Du bör misstro en specifik situation eller person, den du har haft ett specifikt problem med eller som redan har svikit eller ljugit för dig. Egna erfarenheter är till sist det enda som räkas; generalisera inte; döm inte på andras inrådan.
- Du kan inte gå igenom livet med en allt-eller-inget-strategi. Varken människor eller samhällen är perfekta, alla gör misstag. Det faktum att någon gjort dig besviken en gång betyder inte att det är deras medvetna rutin.
- Om du saknar förtroende för någon kommer denna person inte att lita på dig heller. Således bör förtroende vara din grundinställning till andra.
- Ge inte efter för grupptryck. Ofta kan människor omkring dig uppmuntra dig att misstro, att stänga dina öron, dina ögon och ditt hjärta för många av de saker och människor som omger dig. Tänk alltså själv.
Avslutningsvis finns det inget viktigare i svåra tider än att hjälpa och lita på varandra. Det är lika viktigt som luften vi andas. Bara du kan våga lita på andra, endast du kan bryta misstrons inverkan. Våga ge det en chans till!
