Ovarialcystor: symptom, orsaker och behandling
Många kvinnor kommer drabbas av ovarialcystor under sina liv. Det är ett gynekologiskt tillstånd som är ganska vanligt men oftast inte allvarligt. Ovarialcystor är små vätskefyllda säckar som uppstår på en eller båda av äggstockarna. Oftast är de godartade och försvinner av sig själva; andra gånger kan kirurgiska ingrepp krävas.
Även om det inte är en psykisk sjukdom så ger detta tillstånd upphov till mycket oro och vånda bland kvinnor, och därför vill vi idag tala om det.
Kanske har du själv drabbats av dem eller så har du en vän, syster, mamma eller släkting som diagnostiserats. Hur det än ligger till visar studier att 25-30% av alla kvinnor kommer utveckla ovarialcystor under sina liv. De löper risk från att de börjar menstruera till klimakteriet.
Många ovarialcystor har inte tydliga eller uppenbara symptom. De tenderar att ha någon form av genetisk komponent och är kopplade till funktionen hos östrogen och progesteron.
Med alla dessa faktorer i åtanke vill vi återigen påpeka vikten av regelbundna besök hos gynekologen. Kom även ihåg att många av dessa tillstånd saknar symptom. Om de orsakar symptom så tenderar vi dessutom att associera dem med andra åkommor, såsom PMS, ryggsmärta, utspänning av buken, stress etc.
Låt oss ta en närmare titt…
Vad är ovarialcystor? Varför uppstår de?
Precis som vi sade i början så är ovarialcystor vanligtvis ett lindrigt medicinskt tillstånd. Men när kvinnor får denna diagnos blir de ofta ängsliga och oroliga, vilket är fullt förståeligt. Det första steget efter en diagnos är dock att lita på läkaren och behandlingen som denne ordinerar.
De små vätskefyllda säckarna är nästan alltid vad vi kallar för funktionella cystor.
Vad innebär det? I grund och botten att de skiljer sig från tumörer eftersom de uppstår som ett svar på ett visst hormonellt tillstånd. De är behandlingsbara, kan försvinna på egen hand och har god prognos.
Nedan ska vi lära oss om de olika typerna av ovarialcystor.
Follikelcysta
Den follikulära cystan är den vanligaste typen. Den drabbar vanligtvis unga kvinnor och tenderar att försvinna efter några veckor. För att förstå hur de utvecklas ska du först komma ihåg hur menstruationscykeln fungerar.
Hormoner stimulerar tillväxten av en äggstocksfollikel som innehåller ägget. Under några dagar bryts follikeln upp och släpper ut ägget.
Under denna ägglossningsprocess bryts follikeln ibland inte sönder. Därför kan den inte släppa ut ägget, varpå vätska ansamlas inuti och till slut bildar en cysta.
Gulkroppscysta
- En gulkroppscysta kan inträffa om follikeln förseglas efter att ha släppt ut ägget. Om du kommer ihåg så är gulkroppen en körtelstruktur. Denna struktur är cyklisk och temporär. Den uppstår i äggstocken efter ägglossningen. På grund av onormala förändringar i follikeln kan öppningen där ägget släpptes ut ibland förseglas. Sakta men säkert ansamlas vätska, vilket leder till en gulkroppscysta.
- I detta fall är det väldigt vanligt att uppleva symptom som tryck, nyp och smärta i buk och bäcken. Vissa patienter lider av blödningar utanför menstruationen. Gulkroppscystor kan till och med orsaka äggstocksvridning, vilket är när en arteriell ocklusion får äggstocken att byta position.
Det är värt att nämna att det finns andra typer av ovarialcystor. Ett endometriom är till exempel associerad med endometrios. Det finns även dermoidcystor, som är en neoplasi av germinalceller som innehåller bitar av ben, hår, hud, fett… Den sista är cystadenom, som är en stor cysta som kräver kirurgiskt ingrepp.
Vilka är symptomen på ovarialcystor?
Kom ihåg att ovarialcystor kan uppstå så fort en flicka börjar menstruera, även i unga åldrar. Och inte bara det, för kvinnor löper risk att utveckla dem ända tills de når klimakteriet. Äggstockarna utsätts för konstanta hormonförändringar. Så även om kvinnan inte menstruerar längre kan kroppen fortfarande uppleva förändringar som kräver vård.
Regelbundna besök hos gynekologen är därför viktiga vid alla åldrar. Speciellt om du upplever något av följande symptom:
- Smärta och/eller tyngd i bäcken- och bukregionen.
- Uppsvälldhet i bukregionen, gaser, konstant mättnadskänsla eller att du upplever ett konstant tryck.
- Att alltid vara kissnödig.
- Smärta vid sex.
- Illamående.
- Icke-menstruella blödningar (mindre vanligt).
Du bör komma ihåg att ovarialcystor generellt sett saknar symptom. När det kommer till äggstocksvridning eller andra gynekologiska akuta situationer kommer den drabbade uppleva intensiv och plötslig smärta. Detta kräver omedelbar sjukvård.
Polycystiskt ovarialsyndrom
Det är även vanligt att tala om polycystiskt ovarialsyndrom när man diskuterar detta ämne. Detta är en hormonstörning där flertalet cystor uppstår samtidigt på äggstockarna. Det drabbar 7% av alla kvinnor och orsakar oregelbunden menstruation, stor kroppsbehåring samt fertilitetsproblem.
Vi vet inte vad som orsakar detta tillstånd. Men det finns behandlingar som kan förbättra livskvaliteten för patienterna.
Vilka typer av behandlingar finns för ovarialcystor?
När man upptäcker cystor via ultraljud så tar man hänsyn till flera faktorer. Den första är storleken på cystan; den andra är patientens ålder. Generellt krävs inget annat än observation för cystor som är mindre än fem centimeter. Om cystan dock istället för att försvinna blir större kommer kirurgi att bli nästa steg.
I snitt är endast runt 1% av äggstockscystor cancerösa. Det är även viktigt att veta att kvinnor som genomgått klimakteriet tenderar att utveckla mer resistenta cystor. Med andra ord försvinner de inte på egen hand. I dessa fall måste läkarna överväga kirurgi.
Avslutningsvis vill vi nämna att ett sätt att förebygga ovarialcystor är att använda orala preventivmedel. Om du har en familjehistoria med denna typ av gynekologiska tillstånd ska du inte tveka att tala med din läkare. Förebyggande är trots allt nyckeln! Om du upptäcker dessa tillstånd tidigt kan du få rätt behandling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Duchicela, J., & Monar, W., (2015). Quiste ovárico en mujeres postmenopaúsicas. Universidad Técnica de Ambato. https://repositorio.uta.edu.ec/handle/123456789/9461
- Fuentealba, I., (2006). QUISTES OVARICOS EN RECIEN NACIDAS, NIÑAS Y ADOLESCENTES: ASPECTOS ULTRASONOGRAFICOS. Rev. chil. radiol. v.12 n.1 Santiago. https://www.scielo.cl/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0717-93082006000100006
- Mayo Clinic. (2022). Quistes de ovario. Consultado el 17 de abril de 2023. https://www.mayoclinic.org/es-es/diseases-conditions/ovarian-cysts/symptoms-causes/syc-20353405
- MedlinePlus. (2022). Quistes ováricos. Consultado el 17 de abril de 2023. https://medlineplu0s.gov/spanish/ency/article/001504.htm
- MedlinePlus. (2022). Síndrome del ovario poliquístico. Consultado el 17 de abril de 2023. https://medlineplus.gov/spanish/ency/article/000369.htm