Positiv upplösning – begåvade individers existenskriser
Det finns många typer av kriser, och några av dem är av den existentiella sorten. Kanske har du själv fallit ner i den mörka avgrunden där du inte kan förstå vad poängen med allt egentligen är. Världen, livet, din egen existens. På 1960-talet myntade en psykiatriker vid namn Kazimier Dabrowski termen ”positiv upplösning” med syftet att förtydliga detta vanligen förekommande psykologiska fenomen som drabbar högintelligenta människor.
Konceptet med positiv upplösning är intressant och något som kan ge insikter. Dabrowski observerade i sina studier att begåvade barn, tonåringar och vuxna ibland tycktes glida in i en slags fragmenteringsprocess. Deras sinnen tvingades att kollapsa (i figurativ mening, naturligtvis) för att de därefter skulle kunna bygga upp sig igen. Detta gjorde de då på ett annat sätt efter att de hittat svar och förklaringar till sina djupaste tvivel samt skapat mening till sina liv.
Dabrowski valde noggrant namnet på denna typ av existentiella depression. Upplösning, för det är delar av sinnet som faktisk försvinner. Också övertygelser, tankemönster, känslor och värderingar upphör att vara giltiga. Dessa aspekter bryts sönder och beståndsdelarna byggs sedan samman igen på ett annat sätt. Det är som att uppdatera operativsystemet på en dator. Sinnet utvecklar och förvärvar nya färdigheter och förmågor.
Det är där den ”positiva” aspekten av detta koncept spelar in. När sinnet återmonterar sig så blir du en bättre version av dig själv. Dabrowski menade att denna process leder till framsteg inom den mänskliga utvecklingen. Faktum är att den polska personlighetspsykologen definierade fem specifika steg. Dessa är tydliga stadier som individer med hög IQ tenderar att genomgå.
Positiv upplösning: bli till ditt autentiska jag
Dabrowskis teori, formulerad för mer än sex decennier sedan, är fortfarande relevant idag. Mer specifikt är det en mycket användbar ram för att förstå hur utvecklingen av personlighetsuppbyggnad fungerar hos begåvade människor.
Enligt detta synsätt går den mentala utvecklingen hos en person med hög IQ genom en serie konkreta övergångar. Riktlinjen för dessa övergångar pekar alltid framåt. Med andra ord utvecklas individen och får större kognitiva och känslomässiga förmågor. Det märkliga är dock att varje steg framåt sker som resultatet av en kris. Utveckling sker då barnet, tonåringen eller den vuxna individen genomgår en frustrerande eller oroande upplevelse som orsakar ett betydande lidande.
Redan existerande tvivel utlöser vanligtvis dessa ögonblick, när individen ifrågasätter varför de känner sig annorlunda jämfört med andra människor. De blir introspektiva och börjar undra varför världen är som den är, varför människor gör vad de gör och vad framtiden innebär. De känner sig bland annat mer medvetna om sin egen dödlighet.
Positiv upplösning och överexaltering
Mendaglio och Tillier (2006) analyserade detta i sin artikel ”Dabrowski’s Theory of Positive Integration and Giftedness: Overexcitability Research Findings” (Ungefär: “Dabrowskis teori om positiv integration och begåvning: forskningsresultat angående överexalteringar”). En av de saker som de kom fram till i sin forskning var att begåvade individer ofta blir mer överexalterade jämfört med andra individer. Med andra ord, de har en aktiv fantasi, tenderar att känna känslor mer intensivt, och är mer impulsiva än andra.
Dessa faktorer gör dessa ögonblick av existentiella kriser mycket problematiska. Följaktligen behöver de någon form av intervention och stöd för att övervinna sitt lidande och växa med det. Begåvade individer som upplever dessa kriser slutar ofta vara produktiva på jobbet och skolan under dessa perioder i sina liv. De kommer förmodligen också att ha problem med sina sociala relationer.
Utan vidare dröjsmål, låt oss ta en titt på Dabrowskis nivåer för positiv upplösning.
1. Primär upplösning
Denna första utvecklingsnivå sker i tidig barndom. Här har det begåvade barnet sin första kris. Deras instinkter och själviska beteende blandas med deras intresse för vad som sker i deras omedelbara omgivning.
Lusten att utforska, upptäcka, manipulera och lära leder dem att mogna tidigare än andra barn.
2. Upplösning på enkel nivå
Under detta skede behöver barnet innan puberteten känna sig accepterad av sina kamrater. När denna anknytning inte sker så utlöser det den första allvarliga existentiella krisen.
3. Spontan integration på flera nivåer
Positiv upplösning inträffar också när en individ plötsligt känner sig missnöjd med vem han/hon är och vad han/hon har uppnått fram till den tidpunkten.
Begåvade människor brukar nå denna nivå under sin ungdomstid. Det leder dem till att omformulera sina mål, samt att överge sina projekt och idéer. De känner sig som att de är i strid med sig själva men övervinner det genom att utveckla nya lösningar.
4. Riktad upplösning på flera nivåer
Den fjärde nivån av personlig utveckling för begåvade individer, enligt Dabrowski, sker när de inser att de har ägnat för mycket tid åt att fokusera på sig själva och sina behov. Kanske är det dags att öppna sig för andra människor, vara mer altruistisk och arbeta för det större goda. Under detta skede antar de högre, mer universella värderingar.
5. Sekundär integration
Ansvar, vänlighet, altruism… I det sista steget börjar individen rikta blicken mot mer abstrakta principer på högre nivå. De har arbetat med att hjälpa andra och bidragit genom sitt arbete och sin ansträngning. Nu vill de sätta sin prägel på världen. Deras fokus flyttas till att främja framsteg.
Slutligen finns det en viktig sak att nämna angående positiv upplösning. Modellen innefattar en mycket hoppfull och ibland orealistisk syn på världen. Många kommer inte att skapa den typ av framsteg som Dabrowski talar om. Dessa förändringar sker inte automatiskt. Många människor fastnar i kriser som leder till ångest eller depression.
Därför är det viktigt att söka professionell hjälp vid fall av tvivel och personliga kriser. Först då kommer du att kunna uppnå god mental hälsa och ett gott välbefinnande.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Bailey, C. L. (2010). Overexcitabilities and sensitivities: Implications of Dabrowski’s theory of positive disintegration for counseling the gifted. Counseling Outfitters.
- Dąbrowski, K. (1972). Psychoneurosis is not an illness. London, UK: Gryf.
- Mendaglio, S., & Tillier, W. (2006). Dabrowski’s theory of positive disintegration and giftedness: Overexcitability research findings. Journal for the Education of the Gifted 30, 68-87.
