Historien om psykoanalysens förfader Josef Breuer

Josef Breuer var en enastående forskare som bidrog mycket till medicinvetenskapen. Han var också Sigmund Freuds lärare och vän.

Psykoanalysens förfader Josef Breuer var en enastående läkare och fysiolog som spelade en viktig roll för psykoanalysens början.

Han var nära vän med Sigmund Freud, som såg honom som en förebild. Dessa två män hyste store beundran och respekt för varandra och deras vänskap var viktig för dem båda.

Tillsammans så gav de ut den första utgåvan av Studier om Hysteri, vilket var psykoanalysens grundläggande verk.

Han var också den förste som behandlade Anna O. – den patient som blev berömd eftersom hon var Freuds försökskanin för den psykoanalytiska metoden.

Breuer fick träffa henne först men skickade henne till Freuds mottagning.

Denne fantastiske österrikiske läkare upptäckte även relationen mellan andning och kroppstemperaturen, såväl som innerörat och balansen.

Historierna anser också att han var den som skapade den renande metoden, som var en föregångare till psykoanalysens fria associeringsmetod.

I den här artikeln kommer vi prata kort om hans liv och gå igenom hur viktigt hans arbete var.

Psykoanalysens förfader Josef Breuer och hans tidiga liv

Joseph Breuer föddes i Wien Österrike den 15:e Januari 1842. Hans fader var en viktigt figur inom den judiska rörelsen. Breuer var aldrig så värst religiös, men han distanserade sig dock inte från judendomen.

Breuers mor dog då han bara var fyra år gammal. Efter det så uppfostrades han av sin far och sin farmor.

1850 så började han vid 19 års ålder att studera medicin vid Wiens universitet. Han studerade där med några av tidens största forskare, som Karl Rokitansky och Josef Skoda.

Han blev även upplärd av Johann Ritter von Oppolzer, och han anlitade Breuer som sin assistent vid sjukhuset i Wien.

Han började senare att arbeta i ett labb som styrdes av Ewald Hering, som utförde forskning rörande uppfattningsförmågan.

I detta labb upptäckte han den roll som vagusnerven hade när det kom till att reglera kroppstemperaturen genom andning.

Denna upptäckt gjorde honom berömd inom det medicinska samfundet. Han började också titta på sambandet mellan innerörat och balansen.

Då han lärde känna Sigmund Freud

1871 bestämde sig Breuer för att öppna sin egen medicinska praktik. Han behandlade prestigefyllda patienter som Franz Brentano och Johannes Brahms.

Hälften av tiden utförde han forskning vid centret för fysiologi och medicin vid universitetet i Wien, där han 1877 blev god vän med en av sina studenter. Studentens namn var Sigmund Freud.

Ända sedan 1870 så hade Josef Breuer känt sig väldigt dragen till psykologin. Han var väldig intresserad av hypnos, som var väldigt populär vid denna tid.

Vissa tror att han hade detta intresse för den mentala hälsan eftersom de flesta av hans patienter var rika kvinnor med symptom på hysteri.

Freud delade många av dessa intresse, och allt eftersom tiden gick så blev de nära vänner. Breuer lånade Freud en stor summa pengar så att psykoanalysens framtida fader kunde upprätta sin egen privata klinik.

Han gav honom även rådet att börja studera medicin. Deras nyfikenhet och intressen ledde dem till att specialisera sig på mentala störningar.

Anna O. och hysteri

Josef Breuer var den förste som arbetade med en patient vid namn Anna O., som i slutänden blev berömd p.g.a. samarbetet med Freud. Breuer använde hypnos för att behandla henne och nådde goda resultat.

Anna O. blev dock intresserad av denne läkare vilket gjorde honom obekväm. Deras arbetsrelation avslutade då Anna O. sade att hon skulle föda Breuers barn.

Breuer bestämde sig för att skicka den här patienten till Freud, vilket i längden hade en stor påverkan på både utvecklingen och utövandet av själva psykoanalysen.

Det var också den händelse som till slut förstörde vänskapen mellan dessa två vetenskapsmän. Då han var klar med Anna O. så var Freud redo att publicera en definitiv teori rörande hysteri.

Breuer höll dock inte med Freuds teori. Ett tecken på att relationen hade försämrats var att Breuer bad Freud att betala tillbaka den summa pengar som han fortfarande var skyldig honom.

Utöver de teoretiska tvisterna så hade de samtidigt förstört vad som fanns kvar av deras vänskap. Det är dock värt att nämna att Breuer aldrig slutade att följa vad som hände med Freuds karriär.

Då Breuer dog 1925 så skickade Freud sina kondoleanser till Breuers son. Hans son svarade att hans far aldrig hade tappat intresset för Freuds verk och hans framgångar inom psykoanalysen.

Freud svarade då: “Det du har sagt om din faders intresse för mitt arbete kommer som en nyhet för mig, och läker ett smärtsamt sår som aldrig läkt”.

Deras ömsesidiga beundran hade aldrig upphört, men deras skillnader var starkare än deras vänskap. Det är dock viktigt att man kommer ihåg de bidrag som Josef Breuer gjorde inom psykoanalysen.