Publiceringsbias: lutningen mot vissa resultat

Varifrån kommer publiceringsbias? Det verkar som att det inom medicinskt litteratur finns en bias för att publicera slående resultat, som kommer från redaktörerna.

Skriven och verifierad av psykologen Paula Villasante.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Inom statistik är bias, eller partiskhet, ett systematiskt fel som sker inom studier eller experiment. När det finns ett bias närvarande kommer vissa svar väljas eller främjas framför andra. Intressant nog sker detta bias i en stor andel av undersökningarna, i större eller mindre utsträckning. Men vad utgörs publiceringsbias av och vad är anledningarna bakom det?

Det mest fundamentala är att förstå detta koncept för att minimera eller korrigera det. Bias kan ske närsomhelst under forskningsprocessen, men speciellt vid planering, utförande, analys, presentation av resultat och publicering.

Därför är publiceringsbias en tendens att publicera forskning som endast visar positiva resultat. Positiva resultat är de där forskarna föredrar vissa fynd över andra. Dessa fynd tenderar att vara statistiskt betydelsefulla, såsom korrelationer eller skillnader.

En lutning mot det enkla eller positiva

Å andra sidan kommer forskare med detta bias inte publicera negativa resultat. Som du säkert kan föreställa dig är negativa resultat motsatsen till positiva, så det finns inga statistiskt betydelsefulla korrelationer eller skillnader.

En annan form av publiceringsbias är när forskare publicerar resultat eller artiklar som är enklare eller mer populära. Därför är det troligare att redaktören för en tidskrift kommer publicera artikeln ifråga.

På 50-talet introducerade Sterling först konceptet publiceringsbias. Han påpekade att tidskrifter är mer troliga att publicera studier med statistiskt betydande resultat. I motsats tenderar de att inte publicera studier med obetydliga resultat.

Bevis för publiceringsbias

Som vi nämnt var en av de första författarna att påpeka publiceringsbias Sterling. Denna författare granskade alla artiklar i fyra tidskriften under ett år (1955-1956). Efteråt fann han att när forskarna utförde betydande tester, avfärdade 97% av artiklarna nollhypotesen.

Enligt resultaten från undersökningen överträffade de publicerade artiklarna de opublicerade artiklarna i antal med en faktor på 128:1 och 1:1. De flesta studier har en faktor mellan 10:1 och 1:1.

Faktorer som påverkar bias

Enligt Maria Carmen Rosa Garrido finns det för tillfället flera faktorer som påverkar publiceringsbias.

• Först författarens beslut att inte publicera resultat som inte är statistiskt betydande i studien.
• Vidare redaktörens nekande eller undvikande att publicera studier med negativa resultat. Detta sker även om den metodologiska kvaliteten är tillräcklig för att verifiera resultatens pålitlighet.
• Avslutningsvis utelämnandet av dessa studier i bibliografiska sökningar hos andra forskare.

Hur man eliminerar eller förebygger publiceringsbias

För att förebygga eller eliminera publiceringsbias föreslår vissa författare följande:

• Eliminera hypotestester
• Granskning av andra forskare
• Sluta publicera studier med otillräckliga provstorlekar
• Utveckla en mer positiv attityd mot icke-betydande resultat
• Förbättra processen för referentgranskning och publicering

Utvärdera ett bias

Många statistiska procedurer har utvecklats för att värdera huruvida en viss uppsättning studier lider av bias och utvärdera påverkan från detta bias.

De flesta baseras på antagandet att för ett givet område, bör studier med en liten provstorlek producera relativt breda effektstorlekar. Samtidigt bör studier med stora provstorlekar producera en effekt som liknar den hos befolkningens storlek.

Redaktörer för vetenskapliga tidskrifter och publiceringsbias

Varifrån kommer publiceringsbias? Det verkar som att det inom den medicinska litteraturen finns ett bias för att publicera slående resultat hos redaktörerna.

Denna misstanke har viss grund. 1980 sade British Medical Journal att en perfekt artikel för dem skulle beskriva “resultat som påverkar det kliniska utövandet … och fynd som förbättrar prognoser eller förenklar behandlingen av vanliga sjukdomar.” De hänvisade med andra ord omedvetet till att publiceringsbias.

Den mest effektiva åtgärden för att förebygga publiceringsbias är att registrera alla kliniska försök. Så för att gå framåt bör målet vara förebyggande.

Sammanfattningsvis är det viktigt att betona vikten av detta bias inom det vetenskapliga samfundet. När man använder bevis med bias så kommer besluten man tar inte vara de mest optimala. I det medicinska samfundet kan detta leda till olämpliga behandlingar som kanske inte är de bästa för patienterna.