Raseriutbrott: hur du som förälder kan förebygga dem

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Anet Diner Gutverg

Senaste uppdateringen: 18 december, 2022

Det är tredje gången ditt barn får ett raseriutbrott idag. Han gormar och tjuter och du undrar om du bemöter situationen rätt. Egentligen vill du bara rusa iväg eller försvinna. Du känner dig frustrerad och förvirrad mitt i allt kaos. Du har redan provat allt du kan komma på för att få vredesutbrotten att upphöra och har inga fler idéer.

Efter ett raseriutbrott har du tillfället att lära dig hur du ska bli bättre på att hantera känslor. Idag ska vi erbjuda dig några verktyg och strategier så att du kan ändra din syn på raserianfall och utnyttja dem som möjligheter att växa.

Vad är raseriutbrott?

Mellan 2 och 4 års ålder uttrycker de flesta barn sin frustration på ett mycket intensivt sätt, genom raseriutbrott. Vredesutbrott är vanliga känslomässiga reaktioner vid den här åldern. Dessa är normala och försvinner oftast vid 4 till 5 års ålder.

Vid denna ålder börjar barn tillägna sig mer passande språk och strategier för att uttrycka frustration och obehag. Följaktligen känner de inte längre något behov av att använda sig av raseriutbrott för att uttrycka sina känslor.

Förutom att vara ett bra sätt att ge uttryck åt frustration och obehag, är vredesutbrott också något som förekommer då barn är hungriga, trötta eller illa till mods. Eller när de inte får vad de vill. De kan även inträffa när barn själva försöker göra något som de inte förmågan att utföra.

Hur du kan förebygga raseriutbrott

Nedan ska vi presentera en lista på riktlinjer för hur du kan förebygga raseriutbrott.

1. Identifiera orsakerna till raseriutbrotten

Att du identifierar orsakerna till raseriutbrotten innebär inte att du kommer att förhindra alla eller att omvärlden måste anpassa sig efter dina barns behov. Vredesutbrott kan utlösas av vanliga händelser, såsom hunger, sömnbrist, viljan att få ett föremål eller att få uppmärksamhet, eller av andra särskilda skäl.

I det avseendet kan rutiner underlätta mycket. Och det är bra att följa dem även under helgerna, då du tillbringar mer tid med dina barn och det är mer sannolikt att raserianfall kommer att uppstå.

2. Överväg ditt barns önskan

När ditt barn ber om något är det en god idé att reflektera över vad han egentligen vill ha. Tänk efter: är det alltför oresonligt eller överdrivet? Om inte, gå med på det i den mån hans begäran är rimlig.

Detta betyder inte att du behöver ge vika för alla hans önskemål. Du måste sätta gränser. Här är några exempel:

• Kommer han att skada sig själv?
• Kommer han att skada andra?
• Kan jag ge vika utan att ge honom auktoritet?
• Kommer han att skada omgivningen?

Som vuxna är det vi som har sista ordet, men vanligen säger vi automatiskt nej. Men på så sätt begränsar vi barnens nyfikenhet, frihet och även deras språkbruk. Genom att göra detta förorsakar vi fler raseriutbrott än vad som är typiskt vid deras ålder.

För att uppmuntra ditt barn att uttrycka sig är det bäst att ställa honom enkla frågor med konkreta alternativ som är lätta att förstå. Ett par exempel: Vill du ha kyckling eller fisk till middag? Vill du ta på dig den här tröjan eller den där? Därigenom stärker du hans självförtroende och får honom att känna sig betydelsefull. Dessutom kommer du att förebygga att han mekaniskt säger nej när du ber honom om något.

3. Förutse vissa situationer

Berätta för ditt barn vad som ska hända. Till exempel: “Idag ska vi gå till skolan och jag ska hämta dig after att du har tagit en tupplur och ätit ett mellanmål. Sen ska vi åka hem till mormor.” Eller: “Vi ska äta middag, sen ska du duscha och borsta tänderna. Vi ska läsa en godnattsaga och sen ska du sova.” Du kan göra på samma sätt med andra aktiviteter som de också måste göra.

Att veta vad som kommer före och efter ger barnen en känsla av trygghet. Om du är bestämd och alltid följer rutinen, blir det lättare att förhindra att kaos uppstår och att ditt barn försöker bryta reglerna. Därigenom undanröjer du frestelserna som leder till raseriutbrott. När du berättar för honom vad du ska göra avstyr du honom från att hitta på alternativa planer.

Som ett exempel kan du ge honom en förvarning 5-10 minuter innan ni måste lämna en plats. Vidare kan du förhandla med honom: “5 tuggor till”, “en sista gång nerför rutschbanan”, o.s.v. Därmed avvärjer du bråk. Och du kommer att ge ditt barn en större känsla av respekt och allt kommer att förlöpa smidigare.

4. Ge ditt barn valmöjligheter

När han måste göra något som han vägrar att göra, ge honom valmöjligheter. Här är några exempel: “en gång till, sen går vi”, “låt mig hjälpa dig, så gör vi det tillsammans” eller “först duschar du, sen kan vi leka en stund tillsammans”. Barn kan känna sig mycket hjälplösa när de får tillsägelser.

Eftersom de håller på att forma sin personlighet är ett “nej” nästan ett automatiskt svar för att vinna bekräftelse. För att hindra dem från att bli arga eller frustrerade kan du erbjuda dem ett alternativ i utbyte mot det du kommer att förneka dem.

Vad du inte bör göra om du anar att ett raseriutbrott är på gång

• Ge inte vika för ditt barns pockande för att förhindra ett raseriutbrott. Kanske sätter du stopp för denna gång, men fler kommer att följa och förmodligen blir de ännu värre.
• Ge inte ditt barn långa förklaringar. Låt oss inte glömma att barn har begränsad koncentrationsförmåga.
• Förlora inte tålamod eller självbehärskning. Kom ihåg att du är ditt barns förebild, så du kan inte tillåta dig att själv få ett vredesutbrott.
• Lämna inte rummet. Stanna med ditt barn, ge honom valmöjligheter eller avled hans uppmärksamhet.

Om de hanteras rätt försvinner raseriutbrotten sannolikt vid 4 eller 5 års ålder. Och eftersom de utgör en normal del av livet så blir resultatet, om du går rätt tillväga, att ditt barn faktiskt kommer att skaffa sig fler färdigheter som hjälper honom att leva i denna komplexa värld. En värld som inte tvekar att resa hinder i hans väg.

Det är viktigt att komma ihåg att du inte är ensam i dessa situationer. Även andra föräldrar har problem med sina barns raseriutbrott, och genom att prata med dem kan du få nya idéer. Vidare ska du veta att det inte är något fel med att uppsöka professionell hjälp om situationen spårar ur.