Rättsliga påföljder för unga - så fungerar det i Sverige

Straffansvaret för ungdomar och unga vuxna mellan 15 och 20 år regleras av särskilda lagar. Dagens artikel diskuterar dessa lagar och deras effekter.

Granskad och godkänd av psykologen Sergio De Dios González.

Skriven av Patricia Grande Yeves

Senaste uppdateringen: 03 april, 2025

I Sverige finns det särskilda bestämmelser i rättssystemet för barn, ungdomar och unga vuxna. Nedan tittar vi närmare på rättsliga påföljder för unga och anledningarna till att man tillämpar dem.

Personer under 15 år är inte straffmyndiga i Sverige och kan därmed inte dömas för brott. Det betyder att de inte kan hållas straffrättsligt ansvariga för sina handlingar. Däremot vidtar samhället sociala åtgärder.

Vidare tillämpar man särskilda riktlinjer för ungdomar mellan 15 och 17 år respektive unga vuxna mellan 18 och 20 år. Dessa får mildare straff än personer som är 21 år eller äldre.

Hur resonerar rättssystemet i dessa fall? Vad vill man uppnå med dessa särskilda påföljder för unga? Läs vidare för att ta reda på det.

Varför får inte unga under 15 år påföljder?

Personer under 15 år förstår inte konsekvenserna av sina handlingar i samma grad som ungdomar över 15 år och vuxna. Följaktligen kan de inte hållas straffrättsligt ansvariga för dem.

Fokus ligger istället på att återintegrera barnet eller tonåringen i samhället genom socio-pedagogiska åtgärder.

Rättsliga påföljder för unga i Sverige

I Sverige blir en person straffmyndig vid 15 års ålder, vilket innebär att ungdomar från denna ålder kan hållas juridiskt ansvariga för brott de begår. För att beakta ungdomars särskilda behov och mognadsnivå har rättssystemet infört specifika påföljder som syftar till rehabilitering och förebyggande av fortsatt brottslighet.

Dessa påföljder inkluderar ungdomsvård, ungdomstjänst, ungdomsövervakning och sluten ungdomsvård.​

Ungdomsvård

Ungdomsvård kan dömas ut till personer under 21 år om det finns ett särskilt behov av vård eller andra insatser enligt socialtjänstlagen eller lagen om särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Denna påföljd innebär att socialtjänsten involveras för att ge stöd och insatser som syftar till att främja en positiv utveckling hos den unge och förebygga fortsatt brottslighet.​

Ungdomstjänst

Ungdomstjänst innebär att den dömde utför oavlönat arbete under en bestämd tid, mellan 20 och 150 timmar, vanligtvis inom ideella organisationer eller föreningar. Syftet är att den unge ska ta ansvar för sina handlingar och bidra positivt till samhället. För att kunna dömas till ungdomstjänst krävs dock samtycke från den unge och att denne bedöms lämplig för påföljden.​

Ungdomsövervakning

För ungdomar mellan 15 och 17 år som begått allvarliga brott eller upprepade brott kan ungdomsövervakning vara en lämplig påföljd. Denna påföljd pågår under 6 till 12 månader och innebär en strukturerad och intensiv övervakning.

Kriminalvården upprättar en verkställighetsplan i samråd med den dömde, socialtjänsten och, om möjligt, vårdnadshavare. Planen kan inkludera olika insatser, där elektronisk övervakning med fotboja ofta ingår som en del av övervakningen.​

Sluten ungdomsvård

Ungdomar mellan 15 och 18 år som begår allvarliga brott som annars skulle leda till fängelsestraff kan dömas till sluten ungdomsvård. Denna påföljd innebär att den dömde placeras på ett särskilt ungdomshem som drivs av Statens institutionsstyrelse (SiS). Straffet är tidsbestämt och syftar till att ge den unge möjlighet till vård, utbildning och annan behandling för att förhindra återfall i brott.​

Straffvarning

För ungdomar under 18 år som begår mindre allvarliga brott kan åklagaren besluta om en straffvarning istället för att väcka åtal. Detta innebär att den unge inte får någon formell påföljd. Om personen begår nya brott kan straffvarningen dock återkallas och åtal väckas för både det tidigare och det nya brottet.

Straffvarning syftar till att ge unga en chans att undvika en brottslig bana genom att markera allvaret i deras handlingar utan att belasta dem med en dom.​

Bevistalan

För barn under 15 år, som inte är straffmyndiga, kan en åklagare under vissa omständigheter ansöka om bevistalan. Detta innebär att en domstol prövar om barnet har begått den påstådda gärningen, även om inget straff utdöms.

Syftet är att klarlägga fakta, vilket kan vara viktigt för socialtjänstens fortsatta arbete med barnet. Bevistalan kan endast väckas om socialnämnden, Socialstyrelsen eller vårdnadshavarna begär det.​

Påföljder för unga har särskilt fokus på rehabilitering och förebyggande

Det svenska rättssystemet strävar efter att balansera behovet av rättvisa med förståelsen för ungas särskilda förutsättningar och behov. Genom dessa särskilda påföljder för unga syftar man till att främja rehabilitering och förebygga framtida brottslighet, samtidigt som samhällets normer och lagar upprätthålls.​