Socialarbetarnas roll i kriminalvårdsanstalter

02 januari, 2020
Vet du vilken roll socialarbetare spelar i kriminalvårdsanstalter? Läs vidare för att få svaret!

Socialarbetarnas roll i kriminalvårdsanstalter är av stor betydelse eftersom de har till uppgift att verkställa de målsättningar som konstitutionen föreskriver.

Även om du kanske inte vet det så har USA – med 716 intagna per 100 000 invånare – fler fångar än något annat land. Och den nuvarande beläggningen på amerikanska fängelser uppgår till nära 2,298,300 fångar.

Därför måste fängelsestraffen och säkerhetsåtgärderna, med beaktande av konstitutionen, vara inriktade på social återanpassning.

Mercedes Gallizo, en spansk politiker, påpekade att

“Samhället vet att fängelser inte ska vara platser som i princip bara handlar om uteslutning. Därför bör fängelsesystemet bygga på en fokusering på återanpassning och respekt för den frihetsberövade personens rättigheter. Utan att förneka frihetsberövandets avskräckande effekt, så uppnår man rehabilitering då man inte bara spärrar in våldsbrottslingar, utan även ger dem en utbildning som berikar dem med olika färdigheter. Syftet med detta är att på sikt kunna återintegrera dem i samhället och se till att de överlever utan att hemfalla åt brottslighet.”

Vidare konstaterade hon att “Det är hög tid för det moderna samhället att frigöra sig från tanken att inspärrning är ett oundvikligt öde för alla som begår brottsliga handlingar. Det är helt enkelt inte rimligt”.

Trots att vi lever i komplicerade tider vad gäller rättssystemets funktion, måste vi komma ihåg att så länge inga förändringar görs måste vi fortfarande följa gällande strafflagar.

Alltså måste vi också iaktta den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, även om påföljden är fängelsestraff.

Socialarbetarnas roll: målsättningar och vägledande principer

Socialarbetarnas roll är viktig för de intagnas återanpassning

I motsats till vad man tidigare trodde bör huvudsyftet med ett frihetsberövande vara att rehabilitera och förbereda den berörda personen för ett framtida liv i frihet.

Denne måste lära sig förstå sociala normer och lagens mandat med hjälp av de pedagogiska, tekniska och professionella medel som finns att tillgå.

För att uppnå dessa mål bör de ansvariga beakta följande principer:

  • Individanpassning.
  • Erhållandet av en utbildningsgrad.
  • Behandlingen av fångarna.
  • Fullgörandet av ett fängelsestraff som ger fången sociala rötter.
  • Kommunikation med världen utanför och utresetillstånd.

Socialarbetarnas roll i straffinrättningar

Detta är en disciplin som är relativt ny inom fångvården. Socialarbetarnas jobb är att fungera som en länk mellan kriminalvårdsinrättningen och världen utanför.

Framför allt försöker de förhindra att frihetsberövade personer blir rotlösa genom att agera som “mellanhänder” mellan dem och deras omgivande familj och sociala miljö.

Bland socialarbetarnas funktioner i kriminalvårdsinstitutioner märker man särskilt:

  • Genomföra utvärderingar av arbetsledighet, studietillstånd, specialtillstånd och bostadstillstånd.
  • Utarbetande av rapporter för att hantera skyddstillsyn, för beviljandet av incitament genom den progressiva skalan av utresetillstånd, för klassificeringen i perioder av det tekniska progressiva systemet och för alla interna aktiviteter.
  • Dessutom måste alla dessa funktioner inkludera besök av företag, av utbildningscentra och av offer eller anhöriga till offer. Och även av de berörda fångarnas bostäder, beroende på vilket förfarande som ska tillämpas.
  • De ska även tillhandahålla uppföljning och övervakning.

Socialarbetarnas roll i fråga om utbildning

Socialarbetarnas roll är viktig för fångarnas utbildning

Samhällets i stort visar ett tydligt missnöje med följderna av de straff som rättsväsendet utdömer. Det är utan tvekan så att något har misslyckats. Och i vissa fall är dessa misslyckanden uppenbara.

Trots detta får de fall då systemet inte fungerar stort nyhetsvärde.

Därför bör vi poängtera vikten av social utbildning på fånganstalterna. Visserligen kan dessa centrum förefalla vara olämpliga miljöer för utbildning. Dock bör systemet erbjuda nya möjligheter för de intagna.

Och detta gäller särskilt dem som har en proaktiv attityd och söker efter alternativ för att kunna bemöta framtiden på ett positivt sätt.

Det är en komplicerad och utmanande uppgift, där olika ståndpunkter på något vis sammanstrålar för att fokusera på utbildning i hoppet om att hitta en lösning.

Så är fallet, trots att det finns en tendens att söka psykologiska, medicinska eller psykiatriska förklaringar för alla brottshandlingar.

Därigenom utesluter man särskilda utbildningsinterventioner, eftersom man inte längre tar hänsyn till en människas vilja att förändra sitt liv och betydelsen av en utbildning för att genomdriva denna förändring.

Utbildnings- och rekreationsaktiviteterna bör syfta till att göra de intagna mer medvetna om utvecklingen av deras liv utanför anstalten.

De bör också vara inriktade på att höja känslan av social tillhörighet och strävan att utöva aktiviteter som är för det allmänna bästa.

Givetvis kan dessa uppgifter innebära att de intagna lär sig se på verkligheten ur ett nytt perspektiv.

Hur kan medborgarutbildning vara till nytta?

Social utbildning kan vara fördelaktig på många olika sätt, som exempelvis:

  • Sociala färdigheter.
  • Förebyggande av drogberoende.
  • Alfabetiseringsprogram.
  • Hälsoupplysning.
  • Arbetsutbildning och tillämpning som underlättar integreringen i samhället och på arbetsplatsen.
  • Medborgarutbildning för alla.

Att främja arbete i fångvårdsanstalterna är en svår utmaning.

Men för att systemet ska fungera är det viktigt att de intagna tillägnar sig de värderingar, färdigheter och styrkor som gör att de kan leva sina liv i frihet som integrerade medlemmar i samhället.

Vi får inte glömma att en lyckad rehabilitering även gynnar övriga befolkningen.

Cabrera, P. J. (2002). Cárcel y exclusión. Revista del Ministerio de Trabajo y Asuntos sociales35, 83-120.

Cogley, M. (Sf). El Trabajo Social Penitenciario, un nuevo desafio para la profesión.

Gallizo Llamas, M.: (2002) El sistema penitenciario Español. Madrid. Secretaría General de Instituciones Penitenciarias

Gómez, J. A. C., & Pernas, R. G. (2013). Educar en las cárceles: nuevos desafíos para la educación social en las instituciones penitenciarias Educating in Prisons: New Challenges for Social Education. Revista de educación360, 36-47.

Muñumer Domingo, S. (2016). Panorama actual de la intervención social penitenciaria. La reinserción y la prevención de la reincidencia.

Serrano, F. J. D. P., & Añaños-Bedriñana, F. T. (2013). La Educación Social Penitenciaria:¿ De dónde venimos y hacia dónde vamos?. Revista complutense de educación24(1), 47-69.

Visus, C. S. V., & Solbes, V. M. M. (2016). Educación Social en centros penitenciarios. RES: Revista de Educación Social, (22), 5-9.