Relationen mellan personlighet och andlighet
Personlighet och andlighet är två vanliga fält inom psykologin. Psykologerna uppmärksammar alltmer hur dessa två aspekter har en relation. Man har också tittat på hur andligheten påverkar det mänskliga beteendet och hur det styr hur vi människor uppfattar världen. Relationen mellan personlighet och andlighet har därför blivit mer relevant.
Det är inte ett nytt fenomen att man studerar relationen mellan andlighet och religion, men avgreningen som kan kallas Religionens och andlighetens psykologi är bara 20 år gammal.
Några av dess mål är att ta upp relationen mellan karaktärsdrag och andliga uppfattningar; hur det utvecklas under livscykeln och vilken vikt de har för varje personlighet. Man försöker även att nå en konsensus rörande vad andlighet och religiösa tendenser egentligen är.
Enligt en av de mest använda definitionerna är andlighet en inneboende motivation som driver och guidar ens beteende mot konstruktionen av en större personlig innebörd. Med andra ord uppfattningen att det finns något i universum som är större än en själv. Vissa författare menar att detta även kan vara en personlighetsfaktor.
Religionen utgör samtidigt ett antal uppfattningar, värderingar och praktiker som explicit styrs av social eller institutionell tradition, och den beror på utbildning och kultur. En persons andlighet påverkar därför dennes religiösa tendenser.
Personlighet
Det finns olika modeller som klassificerar personlighet på olika vis, men studierna är baserade på fem-faktor modellen (FFM). Enligt den så kan man definiera personligheten inom en av följande dimensioner:
- Neuroticism. Detta har att göra med emotionell instabilitet och en tendens att uppleva negativa känslor.
- Extraversion. Tendensen att kommunicera och interagera med andra.
- Öppensinnad. Tendensen att visa intellektuell nyfikenhet, fantasi och estetisk känslighet.
- Känslighet. Etablerandet av sociala band, en altruistisk attityd och ett intresse för andra.
- Ansvarsfull. Tendensen att ha klara mål och förmågan att kontrollera impulser och utföra uppgifter på ett organiserat sätt.
Andlighet och personlighet
Som tidigare nämnt består andligheten av en inneboende motivation och en uppfattning att det finns något som är större än en själv och som avgör ens beteende.
Inom en del forskning så har andligheten relaterats till de fem personlighetsfaktorerna.
Andra forskare har dock hävdat att andligheten har nyanser som inte inkluderar andra personer (enkelhet eller ensamhet). De anser därför att andligheten bör vara den sjätte personlighetsfaktorn.
Beroende på vilken andlighetsnivå som förekommer så kan en person uppvisa vissa beteendetendenser som ett sätt att uppfatta den kringliggande världen.
Religion och personlighet
Religiösa tendenser ger sammanhang åt en persons nivå av andlighet. Givet att andligheten är mer av en personlighetsfaktor så associerar de flesta studier personlighetsdrag med religion.
60% av alla studier har inte hittat någon relation, men det finns indikatorer på att en större religiös andlighet är relaterad till en lägre neuroticism.
40% av studierna indikerar att personer som är mer religiösa verkar ta mer ansvar. Med andra ord är de mer målinriktade och organiserade.
87% av forskarna märkte att folk som var mer religiösa var vänligare. När det kom till öppenhet eller förmågan att ha en större fantasi och nyfikenhet så fann 42% av studierna en positiv relation.
Vissa forskare tror dock att om den andliga effekten inte hade tagits med så hade religiösa tendenser associerats med trångsynthet.
Relationen mellan personlighet och andlighet
En studie analyserade relationen mellan andlighet, religion och personlighet. Faktum är att den kom fram till att alla personlighetsfaktorer förutom öppenhet är relaterade till en viss nivå av andlighet. Detta resultat var anmärkningsvärt när det kom till drag som vänlighet och ansvarstagande. Det var dock bara i dessa sista två faktorer som det förekom en religiös tendens.
Mer specifikt så såg de att då man närmade sig religionen för att söka existentiella svar samtidigt som troskänslan och den spirituella innebörden var låga så hade religionen mer att göra med neuroticism och öppenhet. Detta är även relaterat till låg extraversion, vänlighet och medvetenhet.
Forskningen fann också att då folk närmade sig religionen på ett mer instrumentellt sätt, eftersom det får dem att känna sig säkra, samtidigt som sökandet och tron är låg, så var detta mer relaterat till låg neuroticism, behaglighet och öppenhet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Simkin, H, & Azzollini, S. (2015). Personalidad, autoestima, espiritualidad y religiosidad desde el modelo y la teoría de los cinco factores. PSIENCIA. Revista Latinoamericana de Ciencia Psicológica, 7, 339-361.
