Semmelweis-reflexen: ett uråldrigt resonemangsfel

Känner du någon som vägrar tro på något om det strider mot dennes övertygelse eller den socialt etablerade uppfattningen? Detta är en väldigt vanlig kognitiv bias. Den definierar de mest oflexibla sinnen och har fått allvarliga konsekvenser genom historien.

Vår historia innehåller otaliga stora upptäckter som ursprungligen ignorerades eller till och med straffades med döden. Denna tendens att förkasta nya perspektiv eftersom de motsäger redan etablerade föreställningar, definierar Semmelweis-reflexen. Det är ett psykologiskt fenomen som varken tid eller modernitet har kunnat avaktivera från våra sinnen.

I århundraden har vetenskapen varit tvungen att kämpa mot okunnighet. Till exempel var Giordano Bruno en dominikanermunk som levde på 1500-talet. Han var en lysande astronom som vågade försvara den kopernikanska modellen. Följaktligen bekräftade han att solen var en stjärna runt vilken andra planeter kretsade, såsom Jorden.

Dessutom uttalade han att det måste finnas miljontals andra världar i universum och att det måste finnas fler former av liv. Dessa idéer ansågs dock vara kätteri. Det slutade faktiskt med att den romerske astronomen brändes på bål. Michael Servetus gick samma öde till mötes efter att ha försvarat sin teori om lungcirkulationen.

Akta dig för Semmelweis-reflexen

Semmelweis-reflexen har sitt ursprung i en annan tragisk gestalt i vetenskapens historia. Ignaz Semmelweis var en ungersk läkare som gjorde en viktig upptäckt 1847. Han fann att handtvätt med klorlösning avsevärt minskade dödligheten i barnsängsfeber. Faktum är att denna enkla praxis räddade livet på både gravida kvinnor och nyfödda.

Idag känner vi Dr Semmelweis som mödrarnas räddare. Men på sin tid blev han utfryst. Dessutom stämplades han som en charlatan och förlöjligades. Hans kollegor tog verkligen illa vid sig av att de sågs som ansvariga för så många kvinnors och deras barns död. Hur kunde de acceptera att något så enkelt som att inte tvätta händerna var orsaken till så hög dödlighet på sjukhus?

Tyvärr fick han sparken vilket ledde till depression och alkoholism. Det medicinska samfundets förakt ledde till att han hamnade på ett psykiatriskt sjukhus och dog två veckor efter intagningen vid 47 års ålder. Hans livshistoria är nu förevigad i form Semmelweis-reflexen.

Ett resonemangsfel som hindrar framsteg

Semmelweis-reflexen definierar det nästan instinktiva avslaget som vi känner när vi utsätts för information som motsäger vår tro. Att läsa om eller få nya paradigm förklarade för oss som omkullkastar de vetenskapliga scheman vi anser vara giltiga, orsakar oss genuint obehag.

En undersökning gjord av Vipin K. Gupta et al visar att Semmelweiss-reflexen är en uråldrig bias, ett resonemangsfel som länge varit rotat i det mänskliga sinnet. Det betyder att vi alla föredrar att hålla fast vid befintliga föreställningar och teorier och inte gillar att nya strömningar eller idéer motsäger vad vi alltid har tagit för givet.

Faktum är att om vi blickar tillbaka i historien, kommer vi se att alla vetenskapliga framsteg har varit tvungna att kämpa mot skepticism. Det hände Albert Einstein med hans relativitetsteori och till och med Steve Jobs när han skapade Apple. Deras idéer och framsteg var föremål för kritik och många tvivel. Men idag ifrågasätter ingen deras revolutionära idéer.

Ett psykologiskt fenomen som är typiskt för oflexibla sinnen

Du kanske menar att Semmelweis-reflexen existerar av en anledning och har ett syfte. När allt kommer omkring kan vi inte acceptera varje ny trend som motsäger existerande teorier som giltiga. Vad skulle till exempel hända om någon upptäckte mekanismen för tidsresor? Eller vad skulle hända om ett läkemedel togs fram som bromsade åldrandet?

Att vara skeptisk är en normal och önskvärd reaktion när man ställs inför ny och motsägelsefull information. Vi måste alla utveckla flexibelt, öppet och kritiskt tänkande. Genom detta kan vi analysera, jämföra och skapa våra egna åsikter om den data vi får.

Problemet med Semmelweis-reflexen är att vi istället för att tillåta oss att analysera nya paradigm, förkastar dem direkt. Det är ett psykologiskt fenomen som ignorerar, blockerar och straffar varje ny strömning som hotar vår existerande tro.

Hur kan vi skydda oss mot Semmelweis-reflexen?

Forskare beklagar ofta det faktum att många vetenskapliga studier avvisas och inte publiceras eftersom deras förslag går emot vissa ideologier, övertygelser och till och med intressen. Faktum är att Semmelweis-reflexen kan hindra många innovativa idéer från att förbättra vår livskvalitet och främja framsteg.

Denna inneboende mänskliga tendens är nu fylld av ekonomiska och till och med politiska intressen. Vi måste försöka undvika att förstärka denna bias och dessa felaktiga resonemang. Och vi kan göra det genom att vara medvetna om det. Vi behöver helt enkelt anta mer öppna, nyfikna, flexibla och även kritiska mentala förhållningssätt.

Slutligen bör vi försöka undvika att sätta upp murar inför nya kunskapsströmmar. Vi bör först analysera vad som kommer till oss utan att förkasta det bara för att det är motsägelsefullt. Om vi kan tolerera dessa initiala känslor och utöva vår nyfikenhet, kommer vi att kunna berika oss själva på både personliga och intellektuella nivåer. Detta skulle uppenbarligen vara oerhört värdefullt.