Sigmund Freuds personlighetsteori med implikationer

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Daniela Alós

Senaste uppdateringen: 29 juni, 2023

Sigmund Freuds personlighetsteori fortsatte att förändras i takt med att han kom längre med sina idéer. Freud ansåg att människans personlighet var resultatet av en konflikt mellan våra destruktiva impulser och vårt sökande efter nöje. Men han utelämnade inte sociala faktorer som inslag som kunde reglera denna kamp.

Vårt skapande av vår personlighet är bara en produkt. Den är resultatet av det sätt som folk hanterar sina interna konflikter och interna krav. Så en persons personlighet kommer påverka hur man utvecklas i den sociala sfären och hur man bemöter konflikter, vare sig de är interna eller externa.

Freud var en österrikisk doktor inom neurologin och tillika psykoanalysens fader, och han är känd för att ha kommit fram till fem modeller som ger en överblick av människans personlighet. Vi har den topografiska, den dynamiska, den ekonomiska, den genetiska och den strukturella. Målet med dessa fem modeller var att ge ett komplett ramverk för att beskriva alla våra personligheter.

Modellerna i Sigmund Freuds personlighetsteori

Freuds personlighetsteori fokuserar sig på strukturer. Du bör inte ta de modeller som vi tar upp här som en absolut sanning, men de är ändå väldigt användbara redskap för att förstå hur det mänskliga sinnet fungerar. Vi kommer förklara allihopa separat, men de är alla relaterade till varandra.

Den topografiska modellen

Freud använde metaforen med isberget för att göra det enklare att förstå sinnets tre olika delar. Toppen på isberget, den del som du kan se, är det medvetna sinnet. Denna del har att göra med allt som du kan uppleva i vilket ögonblick som helst: uppfattningar, minnen, fantasier och känslor.

Den nedsjunkna delen av isberget som kanske fortfarande är synlig är den förmedvetna delen av ditt sinne. Den har att göra med allt som du kan komma ihåg. Det är då du inte kan uppleva mer i nuet, men som du kan föra fram mot ditt medvetna sinne.

Huvuddelen av isberget, som finns under vattnet, är det undermedvetna. Det är där ditt sinne lagrar alla minnen, känslor och tankar som ditt medvetna sinne inte kan nå. Det lagrar saker som kanske är svåra att acceptera, som är obehagliga, smärtsamma, oroväckande och som gör dig upprörd.

Den dynamiska modellen

Detta kanske är den svåraste modellen att förstå av alla de modeller som finns i Freuds personlighetsteori. Den har att göra med den psykologiska dynamiken som kommer från den kamp mellan impulserna som söker en gränslös tillfredsställelse och de försvarsmekanismer som försöker stoppa dessa impulser.

Det grundläggande målet med vår regulatoriska psykologiska dynamik är att se till att vi kan utveckla och anpassa våra sociala miljöer. De försvarsmekanismer som kommer från denna modell är: repression, reaktionsformation, förflyttning, fixering, regression, projicering, introjektion och sublimering. De är en väldigt viktig del av Sigmund Freuds personlighetsteori.

Den ekonomiska modellen

Detta har att göra med något som Freud kallade “drivkraft”. Du kan se det som den energi som får dig att försöka uppnå ett specifikt mål. Drivkraften är motorn och energin som får dig att röra dig. Freud ansåg att alla våra beteenden var motiverade av drivkrafter. Han delade in dem i livets drivkraft (Eros) och dödens drivkraft (Thanatos).

Livets drivkraft har länkar till våra överlevnadsinstinkter, vår impuls att skapa, skydda oss själva och utveckla relationer. Å andra sidan har dödens drivkraft en relation till våra destruktiva tendenser mot oss själva eller andra personer. Han binder samman detta med konceptet Nirvana, vilket betyder ingenting, icke-existens eller tomhet.

Den genetiska modellen

Denna modell innehåller fem stadier av den psykosexuella utvecklingen. Alla dessa har att göra med sökandet efter tillfredsställelse i de erogena delarna av våra kroppar. De förändras då vi blir äldre, och Freud upptäckte att det inte bara är vuxna som får tillfredsställelse från sina erogena zoner, utan även barn. För mycket tillfredsställelse eller en plötslig frustration under dessa stadier kan leda till att folk utvecklar speciella personligheter.

Här är stadierna eller faserna inom den psykosexuella utvecklingen i Sigmund Freuds personlighetsteori:

• Det orala stadiet: 0-18 månader. Munnen är källan till vår njutning: att suga, kyssa och bita. En fixering från detta stadie kan leda till en oral receptiv personlighet. Det betyder att en person kommer få försöka uppnå njutning genom munnen (rökning, att äta för mycket, etc.). En plötslig frustration kan här leda till en oral regressiv personlighet. Det innebär att personen försöker uppnå njutning genom att vara verbalt aggressiv mot andra personer.
• Det anala stadiet: 18 månader – 4 år. Anus är vår källa till njutning: att hålla in och trycka ut. För mycket kontroll här kan leda till en tillbakadragen personlighet. För lite kontroll kan å andra sidan leda till en alltför slapp personlighet.
• Det falliska stadiet: 4-7 år. Vår njutningskälla finns i våra genitalier. Det är väldigt vanligt med onani under dessa stadier. Man identifierar sig med modern eller fadern. Detta är stadiet där vi löser vårt Oidipuskomplex. Det är vad som strukturerar vår personlighet och hjälper oss att acceptera sociala normer.
• Latensstadiet: 7-12 år. Freud trodde att vi under denna period undertrycker våra sexualdrift så att vi kan lära oss mer och anpassa oss bättre till vår omgivning.
• Det genitala stadiet: 12 år och framåt. Det är då den sexualdriften uppstår. Den bekräftar också mannens eller kvinnans sexuella identitet.

Den strukturella modellen

Denna modell från Freuds personlighetsteori står ut eftersom den separerar vårt sinne i tre delar. Dessa tre delar utvecklas under barndomen. Varje del har sina egna specifika funktioner som uppstår vid olika nivåer i vårt sinne. Men de fungerar allihopa tillsammans för att forma en enda struktur i vår personlighet.

• Id: Detta är den primitiva, instinktiva delen av vår personlighet. Dess enda mål är att tillfredsställa alla våra impulser. Den representerar också våra mest grundläggande behov.
• Egot: Detta utvecklas då vi blir äldre. Det är som en medlare mellan vårt id och vårt superego, och detta representerar det sätt som vi konfronterar vår verklighet.
• Superegot: detta representerar moralen och de etiska idéer vi får från vår kultur. Det representerar dessutom lagar och normer.

Vi vill också påpeka att dessa modeller har en relation med varandra. De gör personligheten till en grupp med psykologiska egenskaper som styr hur alla handlar inom sina specifika omständigheter.