Den smärtstillande signalsubstansen enkefalin

Opioidpeptider kallas så för att de aktiverar samma receptorer som opiater. Läs vidare för att lära dig mer om enkefalin!
Den smärtstillande signalsubstansen enkefalin
Paula Villasante

Skriven och verifierad av psykologen Paula Villasante.

Senaste uppdateringen: 03 januari, 2023

Forskare har i över tre årtionden studerat den roll som signalsubstansen enkefalin spelar i smärtöverföringen.

Enkefalin är ett hormon som fungerar som en signalsubstans med hjälp av vilken nervceller kan kommunicera.

Detta hormon produceras i vissa delar av hjärnan, exempelvis i hypofysen. Från hjärnan förs det vidare till andra delar av kroppen, som tarmkanalen och binjurarna.

Upptäckten av opioidpeptider och deras betydelse för hjärnfunktion, homeostas och neuroendokrin reglering blev en stor vändpunkt i modern biologi.

Lokaliseringen av enkefaliner i bl.a. periakveduktal grå massa och ryggmärg stödjer idén att dessa delar av kroppen kan spela en roll i smärtrelaterad sensorisk överföring.

Enkefalin spelar en stor roll i smärtöverföringen

Hur producerar hjärnan signalsubstansen enkefalin?

Opioidpeptider kallas så för att de binder till samma receptorer som opiater. Dessutom är många av deras farmakologiska egenskaper desamma som för morfin, som är en opiat.

Enkefalinerna sänds ut genom hela hjärnan. Men de flesta bindningarna sker i mitthjärnan och i talamus. Detta är två av de områden där nervbanorna för smärtimpulser möts.

Du får också lära dig att enkefalin finns i amygdala, som är viktig för normal ämnesomsättning, och om enkefalinets verkningsmekanism och om de huvudsakliga effekterna av enkefaliner och endorfiner i kroppen.

Aminosyrasekvensen för enkefalin kommer från långa peptider, som bildas i hypofysen. Men de större peptiderna (endorfiner) finns även i själva nervcellerna.

Faktum är att endorfiner kan vara 12-100 gånger mer aktiva än enkefaliner.

Verkningsmekanismen för signalsubstansen enkefalin

Enligt aktuell forskning förorsakar detta hormon en pre- och postsynaptisk hämning av de två smärtsignalerande nervfibrerna: Grupp C och grupp A.

I likhet med opiater hämmar enkefalinerna den neurala aktiviteten genom att reducera permeabiliteten av natrium i hjärnan.

Hormonet kan även ge upphov till varaktiga förändringar i cellmetabolismen. Detta beror på:

  • Förändringar i aktiverings- eller avaktiveringsmönster för vissa gener i en cellkärna.
  • Förändringar i antalet hämmare eller inducerare.

Effekterna på det centrala nervsystemet

Detta hormon kan även påverka centrala nervsystemet på många olika sätt:

  • Smärtlindring.
  • Eufori.
  • Pupillsammandragning.
  • Hämning av hostreflexen.
  • Illamående och kräkningar.
  • Darrningar (vid höga doser).
Enkefalin är viktigt för smärtlindring

Effekter på hjärt-kärlsystemet

Signalsubstansen enkefalin påverkar emellertid inte bara hjärnan. Den kan även ha en inverkan på hjärt-kärlsystemet, bl.a. bradykardi (låg hjärtfrekvens).

Vidare kan det:

  • Leda till utsläpp av histamin (morfin).
  • Förorsaka arteriell och venös expansion (ortostatisk hypotoni, d.v.s. blodtrycksfall).

Hur ofta och hur intensivt detta hormon stimulerar kroppens akupunkturpunkter beror också på effekterna på centrala nervsystemet och hjärt-kärlsystemet. Exempelvis:

  • Lågfrekventa, högintensiva stimuli (2-8 Hz) kan få din hjärna att utsöndra B-endorfiner i hypotalamus-hypofys-axeln. De frigör även enkefalin i hjärnan och i ryggmärgen.

Dessa stimuli har en systemisk effekt och kan bidra till att behandla kroniska tillstånd. De har också en lokal effekt genom att de vidgar prekapillära sfinkter (ringmuskler).

Detta förbättrar den lokala mikrocirkulationen och minskar lokala halogener (bradykinin och serotonin) genom att främja vävnadsmetabolismen.

  • Högfrekventa, lågintensiva stimuli (100-200 Hz) får hjärnan att utsöndra enkefaliner i mitthjärnan och i ryggmärgen. Om stimulina överstiger 500 Hz kommer hjärnan att frigöra dynorfiner. Den här typen av stimuli har en segmentell effekt och lämpar sig bäst för akuta tillstånd.

Forskning pekar tydligt på att enkefalin spelar en stor roll för smärtlindring. Det är knappast förvånande, för när allt kommer omkring så är det ett hormon som till sin funktion påminner mycket om morfin.

Detta är en viktig upptäckt beträffande behandlingen av smärtrelaterade tillstånd.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Miller, R. J., & Pickel, V. M. (1980). The distribution and functions of the enkephalins. Journal of Histochemistry & Cytochemistry, 28(8), 903-917.
  • Reichlin, S. (1989). Neuroendocrinología. Wilson, J. y Williams, D. Endocrinología (7ma. ed),(pp: 770-74). Buenos Aires: Editorial Médica Panamericana.
  • MULTIMED. Revista Médica. Retrieved from http://www.multimedgrm.sld.cu/articulos/2003/v7-2/12.html
  • Matamoros-Trejo, G., & Asai Camacho, M. (2013). Variación estacional de péptidos opioides en el cerebro de la rata albina.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.