Skillnaden mellan mänskliga och grundläggande rättigheter

Vi förstår mänskliga rättigheter som en begränsning som sätts på statens handlingar i förhållande till individer, som ger dem vissa friheter i enlighet med deras eget tillstånd som människor.

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Patricia Grande Yeves

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2023

Grundläggande rättigheter är ett begrepp som uppstod i Frankrike i slutet av 1700-talet i och med Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. Begreppet mänskliga rättigheter härstammar från en lag som romarna fastslog under antiken och som byggde på den tidens rationella idéer.

Vi förstår begreppet “lag” som den uppsättning juridiska normer som staten skapat för att reglera individers beteende. Bristande efterlevnad av dessa normer innebär en rättslig påföljd.

Därmed skapar lagen en grund för social samexistens med målet att ge alla samhällsmedlemmar trygghet, jämlikhet, trygghet, frihet och rättvisa. Syftet med lagen är att skapa harmoni, ordning och social balans.

I denna artikel studerar vi dessa begrepp, såväl som deras egenskaper, skillnader och sociala effekter.

Mänskliga rättigheter

I enlighet med definitionen av lag kan vi införa och förstå mänskliga rättigheter som en begränsning som åläggs statens handlingar i förhållande till individer. Detta ger dem vissa friheter i enlighet med deras eget tillstånd som människor.

Således är mänskliga rättigheter oumbärliga för att vi ska kunna leva fritt med värdighet och i en rättvis och fredlig miljö.

Alla människor har dessa rättigheter, utan undantag. De gör alltså ingen skillnad på kön, nationalitet, etnicitet, hudfärg, religion, bosättningsstatus, språk, politiska åsikter, ålder eller socialt, kulturellt eller ekonomiskt tillstånd.

Mänskliga rättigheter är:

• Universella
• Okränkbara
• Ej överlåtbara
• Ej möjliga att avsäga sig
• Beroende av varandra

Således fastslår den internationella människorättslagstiftningen en skyldighet för alla länder att agera på ett beslutsamt sätt för att främja och skydda mänskliga rättigheter och en individs grundläggande friheter.

Vi kan hitta grunderna för denna regelsamling i Förenta Nationernas stadga från 1945 och deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1948.

Grundläggande rättigheter

För att en grundläggande rättighet ska existera måste det först finnas en mänsklig rättighet. Vi kan betrakta en grundläggande rättighet som en garanti som ett land ger till individer som bor inom dess gränser. Dessa rättigheter styrs av en Magna Carta i varje stats grundlagar, helt enkelt för att de är grundläggande för varje människa.

De skiljer sig från andra rättigheter som fastställs i konstitutionerna. Detta beror på att de är omistliga (förvärvade vid födseln) och inte kan vara föremål för överlåtelser eller byteshandel.

Dessutom är försvaret av grundläggande rättigheter vanligtvis en snabb process i rättsliga termer i demokratiska samhällen. Det beror på att vi anser dem vara en grundläggande pelare i samhället.

På så sätt ser vi att varje land har sina egna grundläggande rättigheter. Tyvärr respekteras de inte i många länder.

Skillnaden mellan grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter

Den största skillnaden är territoriell. Mänskliga rättigheter är universella och obegränsade. En grundläggande rättighet däremot är en del av ett specifikt rättssystem och påverkas av de begränsningar som lagen fastslår. Definitionen av begreppet grundläggande rättigheter är alltså fastslagen i statens lagar.

En grundläggande rättighet är först och främst en rättighet som grundlagen tillhandahåller. Därför måste vi överväga förekomsten av en rättighet för att forma en grundläggande rättighet.

Mänskliga rättigheter har ett mycket bredare sammanhang än grundläggande rättigheter. Vi kan se att skillnaden mellan mänskliga rättigheter och grundläggande rättigheter är viktig. Alla mänskliga rättigheter har dock inte erkänts som grundläggande rättigheter.

Således ser vi att det i statliga förordningar, särskilt i de konstitutionella doktrinerna, finns en distinktion mellan grundläggande rättigheter och mänskliga rättigheter. Denna distinktion har därför ett antal konsekvenser för staternas interna reglering.