Social kunskap: Vad är det och hur får vi det?
Alla kan se att sociala fenomen skiljer sig mycket från fysiska fenomen. Vi ser dem inte bara annorlunda, utan vi behandlar dem också annorlunda. Men vad är social kunskap? Och hur bygger vi in detta i våra sinnen? Många psykologer har under historiens lopp försökt besvara dessa frågor.
Ämnet “social kunskap” är väldigt brett och dessutom ett extremt viktigt fält inom forskningen. Det är dessutom ett ämne som man kan se från olika perspektiv, som exempelvis psykologisk, utbildning och epistemologisk. I den här artikeln kommer vi prata om två specifika aspekter: konstruktionen av representationer av social verklighet och det sociala fenomenets natur.
Konstruktion av social kunskap
En viktig aspekt av den sociala kunskapen är att förstå hur den byggs. Då vi som människor observerar världen runt omkring oss så bygger vi representationer eller modeller som förklarar det som vi ser. Detta hjälper oss att ge mening åt det som händer runt omkring oss och att skapa våra egna modeller, som är väldigt användbara då vi sedan ska hantera världen.
Dessa representationer gör det möjligt att förutsäga vad som ska hända och handla därefter. Man kan lätt se att det är användbart att ha tillgång till pålitliga modeller. Då man exempelvis förstår hur elektricitet fungerar och vilken skada som den kan åstadkomma så väljer man att inte sticka in fingrarna i kontakten!
En viktig aspekt hos människan är den sociala miljön. Då vi lever i ett samhälle så har vi kunnat anpassa oss till ogästvänliga miljöer trots våra naturliga brister. Vi har lärt oss ett stort antal sociala modeller som hjälper oss med hur vi bör bete oss i våra dagliga liv.
Tre huvudkategorier av social kunskap
Inom dessa representationer eller modeller av samhället, som psykologin kallar social kunskap, hittar vi tre huvudkategorier:
Kunskapen om andra och kunskapen om en själv
Då vi interagerar med andra så skapar vi modeller som låter oss lära känna oss själva och andra personer. Att veta hur andra personens sinnen fungerar och hur de tänker hjälper oss att förutsäga deras handlingar. Inom denna sektioner har vi även det s.k. “sinnets teori”.
Moral och traditionell kunskap
En person lär sig de regler och normer som reglerar de relationer han har med andra. Genom att känna till dessa riktlinjer kommer man att kunna anpassa sig till samhället och leva med andra. Inom detta område studerade psykologen Lawrence Kohlberg moralens utveckling hos människan.
Kunskap om institutioner
En viktig aspekt av den sociala kunskapen är att förstå de roller som folk har inom ett samhälle. Här pratar vi om det representationer och modeller som man har angående folks beteende inom samhället, oavsett om det handlar om en person som arbetar i en affär, på en bank eller en politiker.
Detta hjälper oss att utföra vissa handlingar utan att för den delens skull behöva veta hur personen som står framför en är. Anledningen till detta är att man redan känner till den roll som personen spelar i detta sammanhang.
Det sociala fenomenets natur
Det kan verka uppenbart att det finns skillnader mellan ett fysiskt fenomen och ett socialt, men det kan ändå vara svårt att beskriva sådana skillnader. Man kan definiera fysiska fakta som objektiv och oberoende av subjektet och sociala som subjektiva och beroende. Från ett socio-konstruktivistiskt perspektiv har denna distinktion dock inte någon betydelse.
Ett försök till att förstå vad sociala fenomen innebär görs av filosofen John Searle. För att kunna förklarar representationer rörande den sociala världen introducerar han tre element. Konstruktiva regler, funktioner och kollektiv avsiktlighet.
Precis som ett spel har regler så menar Searle att institutioner också har detta. Han menar att varken spelen eller institutionerna kunde ha existerat utan dessa regler. Då man exempelvis spelar schack så finns det regler som säger till oss vad vi kan och inte kan göra.
Om dessa regler inte hade existerat så hade spelet blivit meningslöst. Samma sak händer med våra institutioner. De existerar för att vi säger att de existerar. Ett exempel är valutan. Det finns regler som säger hur mycket varje sedel är värd och hur den kan bytas mot något annat. Om dessa regler inte hade existerat så hade pengar helt enkelt bara varit papper eller metall.
Social kunskap och att tilldela funktioner
Då man pratar om att tilldela funktioner i detta sammanhang så handlar det om att funktioner hos föremål eller personer. Man säger att stolar är för att sitta på och gafflar är till för att äta med. Detta är dock inte inneboende egenskaper hos själva föremålen, utan det är funktioner som vi har tilldelat dem.
Denna tilldelning är till största delen kollektiv, och det ger upphov till en gemensam kunskap. Det är viktigt med den kollektiva avsiktlighetens roll. Det är viktigt att man förstår människans roll och föremålens roll i samhället; detta involverar att människor delar uppfattningar, önskningar och intentioner.
Allt detta gör att vi kan handla inom ett ramverk där det är möjligt att samarbeta. Det öppnar dörren till samexistens i ett anpassningsbart och säkert samhälle för alla dess medlemmar. Social kunskap hjälper oss att förstå och handla inom samhället.
Det är viktigt att man studerar det eftersom man då kan bemöta det på olika nivåer. Vi kommer ge dig ett sista exempel: utbildning. Ju mer vi förstår detta ämne, desto bättre modeller kommer vi kunna skapa för att skapa ett bättre samhälle.
