Sternbergs triarkiska intelligensteori
Idag kommer vi att fokusera på Robert Sternbergs arbete med sin triarkiska intelligensteori.
Även om många människor har en väldigt tydlig uppfattning om vad intelligens är, har det även definierats på många olika sätt under historiens gång.
Många experter, såsom Binet, Weschler, Spearman, Catell och Sternberg, har utvecklat teorier om intelligens.
Sternberg är psykolog och professor vid Cornells universitet. Han definierar intelligens ur ett kognitiv psykologiskt perspektiv.
För honom är intelligens “en mental aktivitet som riktas mot ändamålsenlig anpassning, för att välja och skapa miljöer som är relevanta för våra liv.”
Med andra ord anses Sternberg att intelligens är ett förhållande som en individ har med sitt sammanhang på en kognitiv nivå, med målet att anpassa sig eller ändra sagda sammanhang.
Sternberg slutade dock inte där. Han utvecklade även sin så kallade triarkiska intelligensteori, i vilken han beskriver tre typer av intelligens:
- Analytisk intelligens
- Kreativ intelligens
- Kontextuell intelligens
“Intelligens är förmågan att anpassa sig till förändring.”
Stephen Hawking
De fundamentala principerna i Sternbergs triarkiska intelligensteori
Som vi nämnde ovan visade Sternberg tre typer av intelligens: analytisk, kreativ och kontextuell. Varje typ av intelligens är del av tre partiella subteorier som kompletterar varandra: komponentmässig, upplevelsemässig och praktisk.
“En vis man kommer att skapa fler möjligheter än han finner.”
-Francis Bacon-
Vi kommer att använda Elizabeth, J.R. och Gregorios beskrivning från 2008 för att förklara Sternbergs teori.
Förhållandet mellan intelligens och individens inre liv: intelligensens beståndsdelar
Den triarkiska intelligensteorin beskriver förhållandet mellan intelligens och en individs inre liv genom beståndsdelarna i de mentala processer som är inblandade i tankeprocessen:
- Den verkställande handlingen du använder för att planera, kontrollera och utvärdera lösningarna på problem eller uppgifter.
- Exekutiva komponenter. Den lägre nivån av processer av alla de som är inblandade i att utföra metakomponenters ordning.
- Kunskaps inhämtande komponenter. Dessa är processerna som du använder först och främst för problemlösning.
Dessa komponenter är väldigt beroende av varandra, och tillsammans bildar de vad författaren kallar för analytisk intelligens.
Förhållandet mellan intelligens och individuell erfarenhet
Det tre typerna av informationshanterande beståndsdelar tillämpas på uppgifter och situationer som varierar vad gäller den individuella erfarenhetsnivån.
När du gör någonting för första gången är det nytt. Om du fortsätter att göra det blir det automatiskt. Den här typen av intelligens är vad Sternberg kallar kreativ intelligens.
Intelligensens sammanhang: funktioner av mentalt självstyre
Sternbergs triarkiska intelligensteori definierar vardagsintelligensen som ett urval och en modifikation av miljöer ur verkliga livet som är relevanta för våra liv och förmågor. Alltid med ett anpassningsbart slut i åtanke.
Först väljer hjärnan anpassning. Om det inte fungerar så går den vidare till urval och förändring. Det leder oss till Sternbergs sista typ av intelligens, som är den kontextuella intelligensen.
“Finns det någon som är så vis att de lär sig av andras erfarenheter?”
-Voltaire-
Intelligenta människor söker erfarenheter som de vill ha
Detta citat av Aldous Huxley är perfekt eftersom det relaterar intelligensen till varje persons personliga önskningar. Den är speciellt relevant i utbildningssammanhang.
Faktum är att det huvudsakliga målet med utbildning bör vara att utveckla multipel intelligens, känslomässig intelligens och triarkisk intelligens.
Dessa tre typer av intelligens hjälper varje individ att utveckla känslomässiga, kognitiva och andra förmågor i sina dagliga liv.
Att ha tillgång till flera intelligensteorier, inklusive Sternbergs triarkiska intelligensteori, kan vara väldigt användbart eftersom de tillåter dig att se intelligens på många olika sätt.
Att förstå dessa teorier är speciellt användbart för utbildare eftersom de kan tillämpa denna typ av kunskap i klassrummet för att förbättra inlärningsmiljön och motivera sina studenter.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Jiménez Rey, E. M., & Perichinsky, G. (2008). La teoría triárquica de la inteligencia de sternberg aplicada a la creación de programas. In X Workshop de Investigadores en Ciencias de la Computación.
