Vad vetenskapen säger om intelligens

· 30 april, 2018

Inom psykologi kliver man in i ett svart hål där skuggor blandas ihop med föremål när man talar om intelligens. När det kommer till att försöka definiera intelligens finns det viss konsensus runt idén att personer är intelligenta när de är bra på att lösa problem, föreslå nya idéer och finna nya perspektiv. Vad vetenskapen säger om intelligens är ett brett ämne, men vi ska försöka förklara det idag.

Modern psykologi stödjer även idén om olika typer av intelligens snarare än en global intelligens. Tack vare denna nya förståelse kan vi alla hålla med om att Einstein, Mozart och Cervantes alla var intelligenta.

Och vi kan säga det utan att testa dem, för deras prestationer, mästerverk och upptäcker är tillräcklig bevisning för deras förmågor. Intelligens frodas tack vare andra förmågor som också får oss att skina, såsom ansträngning, minne och kreativitet.

Vad vetenskapen säger om intelligens

Många forskare tror att intelligens har en stor genetisk komponent. Men kom ihåg att vårt DNA må ge oss många av korten vi kan spela i livet, men inte alla.

Vi kan få mer från omgivningen i vilken vi lever, speciellt under de första levnadsåren, när hjärnans plasticitet är som högst. Vid detta skede lägger hjärnan grunden för framtida strukturer, speciellt sådana med koppling till socialt beteende.

Studien av intelligens började med två intressanta kontexter där det fanns ett intresse av att kvantifiera och mäta individuella skillnader. En var i det militära, där Robert Yerkes arbete i USA:s armé under andra världskriget har stor vikt. Den andra var inom utbildning (se Alfred Binets arbete i omstruktureringen av det franska utbildningssystemet).

I båda fallen var anledningen till studerandet av intelligens att separerar intelligenta personer från ointelligenta personer. I slutänden vill de skapa ett pålitligt instrument för att mäta intelligens, vilket är något som folk försöker göra än idag.

Unika organiseringsmetoder

Det vetenskapen säger om intelligens är att intelligenta personer har något gemensamt med kreativa personer: en uppenbar förkärlek för oordning. Detta karaktärsdrag, som kan orsaka mycket problem för personerna som lever med dem, är resultatet av deras förmåga att finna annorlunda lösningar.

De organiserar ofta sina saker på ett eget, speciellt sätt som skiljer sig från andras. Einsteins skrivbord var till exempel extremt rörigt i utomståendes ögon.

Kathleen Vohs och hennes medarbetare utförde en intressant studie där de slumpmässigt delade upp volontärer i två grupper.

En grupp gick in i ett kontor med oorganiserade skrivbord medan den andra gick in i ett med rena skrivbord. Varje grupp ombads att ”brainstorma” idéer för att lösa diverse problem. Resultatet? Personerna som hade oorganiserade skrivbord gav fler och bättre idéer än de med rena.

Vänskaper kan räknas på ena handen

Det verkar som om intelligenta personer inte har många vänner. Tiden de spenderar på relationer tenderar att handla mer om att njuta av existerande än att skapa nya.

Vidare visar studier att det bland mycket intelligenta personer finns en negativa korrelation mellan antalet vänner och uppfattad tillfredsställelse såväl som generellt välmående.

Detta är intressant eftersom om man analyserar korrelationen mellan den generella befolkningen är det raka motsatsen: ju fler vänner man har, desto högre uppfattad tillfredsställelse.

Det finns en evolutionär teori som förklarar detta fenomen: intelligenta personer behöver inte stöd i lika många områden som andra. Att vara med andra människor kan vara ett hinder snarare än en fördel.

Kvinna med ballonger

Ett stort vokabulär av dåliga ord

Att gå genom livet och kasta förolämpningar omkring sig verkar inte som det bästa tillvägagångssättet. Såvida målet inte är att få dåligt rykte och spendera tid med personer man inte kommer överens med.

Men på internet och till och med i skriftlig media råder det ingen brist på kolumnister som älskar att använda olämpligt språk. Men betyder det att personer som använder fula ord är mer intelligenta? Nej, det är inte vad vi försöker säga.

Det verkar som att mängden olika svordomar personen är kapabel att producera korrelerar med intelligens. Det är i alla fall vad en studie från 2009 av psykologerna Kristin och Timothy Jay tycks bevisa.

I deras studie bad de deltagare att försöka säga så många svordomar som möjligt. Resultatet avslöjade att de som producerade en längre lista av dåliga ord även kunde göra samma sak inom andra kategorier av vokabulären.

När det kommer till vad vetenskapen säger om intelligens så finns det andra saker som dessa personer har gemensamt. Dessa inkluderar att kliva upp sent, att luta ideologiskt åt vänster samt att bry sig om miljön. Det verkar även som om mycket intelligenta person löper högre risk för beroenden som ett sätt att väga upp för möjlig brist på stimulans.