Svårigheten i att möta känslan av tomhet
”Jag har allt jag vill ha i livet, men jag känner mig fortfarande tom.” Denna fras är väldigt vanlig att höra under psykologiska konsultationer. Du har allt du någonsin önskat och längtat efter, men känner dig ändå inte lycklig. I detta läge är det ganska vanligt att individer gör allt för att hålla sig distraherade och för att undvika att tänka på känslan av tomhet.
Vanligtvis kommer det förr eller senare en dag då de inte kan stå ut längre. Det är i detta ögonblick som personen ofta inser att rätt sak att göra är att konfrontera detta tomrum. Men att göra det är inte alltid så lätt. För att lära sig orsakerna till denna tomhet kan vara en smärtsam, dock en nödvändig sak att göra.
Känslan av tomhet
Du finner inte de rätta orden när du pratar om känslan av tomhet. Om du har haft denna känsla någon gång i ditt liv eller till och med just nu vet du mycket väl vad vi pratar om. Ibland kan det uppstå en “existentiell kris”, eftersom tomheten väcker tankar om meningen med livet.
Känslan av tomhet kan skapa ett omfattande obehag. Faktum är att detta kan vara så intensivt att människor gör alla möjliga saker för att få det att upphöra. Men de misslyckas om och om igen. Att kontrollera känslan av tomhet kan vara som att kupa händerna och försöka bära vatten med dig en längre sträcka. Detta obehag, kopplat med osäkerheten av att inte veta vart man ska gå eller vad man ska göra, får många att känna hopplöshet.
Tro det eller inte, men många människor upplever detta dagligen. Detta är det vanliga scenariot: en person som verkar ha allt de önskat sig, ett bra jobb, vänner, en partner, men de känner sig fortfarande missnöjda. Det finns också ett annat vanligt scenario: tänk dig att du lyckas nå ett långsiktigt mål med mycket ansträngning och engagemang. Du trodde att det skulle göra att du känner dig lycklig och fulländad, men i slutändan är du nu i stället besviken.
Försöker fylla tomrummet
Denna känsla av tomhet är så oroande att den initiala impulsen är att fylla detta tomrum så snabbt som möjligt. Människor som känner så försöker ofta att lindra denna känsla med verktyg som inte fungerar på lång sikt.
Något som dessa människor är benägna att göra är att fokusera på att undvika tristess. På så sätt har de ingen tid att tänka på den existentiella krisen de genomgår. Något som är värt att notera är att de ofta har starka känslor av ångest i stunder av inaktivitet eller på sin fritid.
En annan resurs de använder för att lindra känslan av tomhet är relaterat till förvärvet av materiella egendomar. Det är mycket vanligt att dölja känslor av orolighet genom tvångshandlingar; de köper saker de egentligen inte behöver. Av samma anledning kan de tillgripa andra beroenden, såsom alkohol, spelande och att äta för mycket, bland annat.
Utan tvekan har alla dessa strategier gemensamt att de ger en tillfällig palliativ lättnad gentemot känslan av tomhet. Dock kan denna typ av beroendebeteenden generera andra hälsoproblem, ekonomiska problem eller relationsproblem som ofta gör att personen blir tvungen att söka hjälp.
Varför uppstår denna känsla?
Känslan av tomhet är förknippad med symtom relaterade till humöret, så kallad anhedoni för att vara mer specifik. Det hänvisar till oförmågan att njuta av det som tidigare gav glädje i det förflutna. Det är viktigt att nämna att detta underskott är relaterat till olika hjärnfunktioner.
Personer med en känsla av tomhet har mindre aktivitet i striatum, en hjärnkomponent nära besläktad med känslan av njutning.
Utöver detta är denna känsla relaterad till olika psykologiska patologier eller viktiga tidpunkter i livet. Låt oss titta på några av de viktigaste:
- Stämningsstörningar som depression. När en känsla av tomhet blir kronisk kan en depressiv sjukdom utvecklas, detta på grund av att de största symtomen på denna störning är hopplöshet och anhedoni.
- Sorg. När du förlorar en närstående eller går igenom en skilsmässa förändras livet som du känner det plötsligt, vilket kan sätta dig i obalans. Det är ganska vanligt och helt naturligt att känna sig tom efter en sådan upplevelse.
- Överdrivet höga förväntningar. När en person lägger alla sina ansträngningar på ett mål, vare sig det är att få ett stabilt jobb eller att starta en familj, är det normalt att ha höga förväntningar. Men om de inte får saker och ting att gå som de vill, kan de inte undgå besvikelse. Till exempel kan vi se detta under de så kallade ålderskriserna.
- Ett överdrivet kontrollbehov. Huvudegenskapen för neurotiska spektrumstörningar är känslan av att vilja kontrollera allt som händer. Av denna anledning älskar dessa individer att planera varenda liten sak. När de väl insett att många saker står utanför deras kontroll vaknar känslan av tomhet och hopplöshet.
Inför känslan av tomhet
Känslan av tomhet är kopplad till ett djupt och ospecifikt obehag. Personen känner sig mycket orolig och har ingen aning om hur man gör för att sluta känna på det viset.
Dessutom producerar detta tomrum så intensiva känslor att det är vanligt för människor att ta till ogenomtänkta strategier för att lösa problemet (som att hålla sig ständigt upptagen, missbruka narkotika eller tvångsmässigt shoppande) för att försöka mildra det. Dessa beteenden är emellertid bara nödlösningar som kan skapa fler svårigheter än det ursprungliga problemet i sig.
Orsakerna till denna känsla är mycket olika, och . Faktum är att de vanligtvis beror på individens ålder. Men när känslan av tomhet blir kronisk kan en humörstörning, såsom depression, stiga upp till ytan.
Även om det är smärtsamt att inse, krävs en viss nivå av tomhet eller existentiell kris under vissa viktiga steg i livet, eftersom det är en stor motivationsfaktor till förändring. När någon står inför detta tomrum finns det inget annat att göra än att gräva djupt i sig själv för att hitta orsaken.
I själva verket tillåter detta sökande att rekonstruera en ny och bättre identitet, med vilken personen kan känna sig lyckligare och övergripande tillfreds. Ibland behöver vi ägna oss åt självintrospektion för att kunna återuppfinna oss själva.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
Beck, A. T., Rush, A. J., Shaw, B. F. & Emery, G. (1984). Terapia cognitiva de la depresión. Bilbao: Diari De Balears.
Beck, A. T., Weissman, A., Lester, D. & Trexler, L. (1974). The measurement of pessimism: The hopelessness scale. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 42, 861-865
Frankl, V. E. (1994). La voluntad de sentido. Conferencias escogidas sobre logoterapia. Barcelona: Herder.