Svartsjukt beteende är inte kärlek

Svartsjukt beteende har sin grund i osäkerhet, habegär och rädslor som distanserar oss från kärleken, kontaminerar våra förhållanden och förgör vår frihet. Det är därför den inte kan vara synonym med kärlek. Det är istället nödvändigt att knyta upp knuten av svartsjuka.

Den verkar indikera en speciell rädsla för förlust, som om den försöker få oss att uppmärksamma ett speciellt faktum. Den informerar oss om att vi riskerar att förlora tillgivenheten och uppmärksamheten från den vi älskar till en annan person.

När denna typ av misstro uppstår är det vanligt att känna sig övergiven, avfärdad och exkluderad i en tredje persons närvaro. Det är en smärtsam känsla som orsakar ångest. Den signalerar att något inte fungerar i förhållande och att det måste tas om hand.

Hur uppstår svartsjukt beteende?

Svartsjuka tjänar inledningsvis för att indikera att något måste lösas i vårt förhållande med en annan person; kvarvarande problem vi har försummat och som får oss att bli osäkra och fulla av misstro. Det kanske bara är en varning som försvinner när problemet blir löst, eller så kan det bli problematiskt och patologiskt.

En utbredd, felaktig övertygelse är att detta tillstånd är synonymt med kärlek. Att känna sig svartsjuk betyder inte att vi älskar personen mer; det aktiverar endast våra rädslor, som ofta är relaterade till känslomässig osäkerhet. I takt med att personer, förhållanden och kärlek mognar, minskar svartsjukan.

Hälsosamt och adaptivt svartsjukt beteende

Svartsjuka går att hantera moget, och precis som alla andra känslor kan man dra nytta av den på sätt som bidrar till att återetablera och stärka förhållandet, så att ni kan gå framåt tillsammans och övervinna era svårigheter. Denna typ av svartsjuka är inte påhittad, utan blir utlöst när ett verkligt avstånd uppfattas till den andra personen.

När vi känner att personen vi älskar försummar oss och fokuserar sin uppmärksamhet på andra personer, kommer svartsjukan naturligt. Larmet aktiveras, vilket mobiliserar oss och belyser våra rädslor.

För en stund återgår vi till vår barndom. Vad händer normalt sett när det finns två barn i hushållet och de vuxna endast uppmärksammar ett? När ett ensamt barn inser att det inte längre är ett ensamt barn? Det är så allt startar, i syfte att garantera vår överlevnad.

Svartsjukt beteende är hälsosamt när vi uppmärksammar detta larm och försöker använda det moget. Att vara medvetna om våra rädslor – som endast vi är ansvariga för – och att kunna uttrycka dem i ord, kan hjälpa oss att med intelligens integrera svartsjukan i situationen eller omständigheterna som frammanade den.

Problematisk och patologisk svartsjuka

Denna typ av svartsjuka är mer relaterad till brist på självkänsla, känslor av osäkerhet i situationen, oavsett om den är verklig eller påhittad. Det blir ett problem när du börjar tolka och anta, vilket oundvikligen leder till missförstånd eftersom du konstant förstärker tillståndet du befinner dig i.

Du vill inte lösa situationen eller mogna genom att bli medveten om dina rädslor. Patologisk svartsjuka fångar dig i din rädsla och får dig att reagera oproportionerligt på alla handlingar du tolkar som brist på uppmärksamhet.

Svartsjuka personer som gör andra svartsjuka

Många personer försöker få sina partners att bli svartsjuka som ett sätt att mäta deras kärlek. Dessa personer har en stark övertygelse om att denna känsla kommer förena dem och att det utan svartsjuka inte finns någon kärlek. Svartsjuka personer bibehåller denna övertygelse och rättfärdigar karaktärsdragen hos barnslig kärlek.

Behovet av uppmärksamhet och kontinuerliga demonstrationer av tillgivenhet kan leda till denna typ av situation genom manipulation. De försöker få den andra personen att oroa sig, att få dem att känna som om förhållandet kan ta slut vilken sekund som helst om de inte konstant ger manipulatören uppmärksamhet.

Om vi kan förstå funktionen hos svartsjukan, vad den gör, vad den berättar för oss och hur vi kan lösa den, kommer vi förstå varför den inträffar. Och ännu viktigare: Vi kommer veta hur vi använder den till vår fördel; vi kommer kunna kontrollera den och undvika att falla ned i dess destruktiva klor.