Tacksamhet: den hemliga ingrediensen
Det finns bra och dåliga dagar; det vet vi alla. Det finns stunder eller stadier när vi inte kan hitta en tydlig väg, har för många tvivel eller är känslomässigt inaktiva eller svikna. Inför allt detta kan vi söka efter lösningar som kommer tillhandahålla lycka eller personlig balans. För att uppnå detta är nyckeln att förena en samling element från vår inre värld och våra omgivningar. Det är således ingen enkel väg. För lycka måste man nämligen jobba hårt. Ett sätt att börja eller fortsätta röra sig framåt på vägen mot lycka är utövande av något vi ibland glömmer bort: tacksamhet.
När stannade du senast upp för att vara tacksam för saker? Hur ofta har du undvikit att säga tack på grund av rädsla, av oro över vad de ska säga eller kanske bara för att du inte visste hur?
Låt oss vara medvetna om ordets kraft. Det är viktigt att veta hur man ger dem rätt tillfälle, ton, betoning, plats och uppriktighet. Vi väljer inte alltid dessa särskilt väl, och vi träffar inte alltid rätt, även om vi hade de bästa av intentioner.
“Så stor är njutningen som känns vid ett möte med en tacksam man, att det är värt risken att inte vara otacksam.”
-Seneca-
Har du någonsin övervägt att tacka någon på ett speciellt sätt? Varför gjorde du det inte? Är det samma sak att säga tack och att vara tacksam?
Fyra bokstäver
“Tack”. Fyra väl sammansatta bokstäver som kan falla i endera ände av det känslomässiga spektrumet. Å ena sidan automatisk formalism, å andra sidan den mest betydelsefulla av känslor.
Vi skickar ut “tack” till höger och vänster. Det är nästan som en gåva vi varje dag skänker till främlingar. Vi har utbildats att formell tacksamhet är en social norm. “Tack för att du kom”, “tack för att du deltog”, “tack för maten”, “tack för din inbjudan” etc. Allt detta är mer eller mindre formellt och mer eller mindre något man känner.
Vi säger normalt sett tack för att kommunicera socialt. Det öppnar nämligen dörrar för oss, för oss närmare varandra och förenklar vår integrering i en grupp. Det finns dock en annan typ av “tack”. En typ vi utövar i mindre utsträckning. Typen som finns mellan föräldrar, vänner, familjemedlemmar eller speciella bekanta i våra liv.
Här ska vi tala om tacksamhet.
Vad tacksamhet döljer
Faktum är att det vi talar om inte är formaliteter och automatiska svar. Vi talar inte om att säga “tack” till personer som söker erkännande i sitt arbete.
Vi talar om att titta oss omkring eller mot det förflutna för att uppmärksamma personen som har hjälpt oss utan att vilja ha någon form av kompensation. Ofta utan att veta eller mena det, men han eller hon gjorde det.
Den där tränaren som fick oss att se bortom bollarna, häckarna eller uttagningarna. Den där läraren som hjälpte oss upptäcka vår kärlek för böcker, historia eller matematik. Och den där släktingen som gav oss de bästa somrarna i våra liv på ett helt naturligt sätt, men som vi kommer komma ihåg med stor tillgivenhet.
“Tyst tacksamhet är inte till stor användning för någon.”
-G.B. Stern-
Att vara tacksam är att sammankoppla med en personlig känsla och dela den med någon annan.
Att vara tacksam hjälper oss att:
- Frigöra reserverade känslor och tillhandahålla inre frid
- Bli av med idén om att lösa pågående ärenden (“jag skulle ha velat tacka honom…”)
- Höja självkänslan
- Stärka sociala band
- Bekämpa de dåliga tiderna och de negativa känslorna
Hemlig ingrediens? Ja! Vetenskapligt? Det också!
Martin Seligman är en av de mest erkända psykologerna idag. Han var den primära drivande kraften bakom positiv psykologi – grenen av psykologi som innefattar den vetenskapliga studien av känslor och de positiva egenskaperna hos människor.
Tillsammans med Christopher Peterson utvecklade han en undersökning som samlar in och klassificerar de styrkor och dygder som kan hjälpa oss att uppnå bättre livskvalitet.
De baserade inte bara sina observationer på aktuella studier, utan studerade även antika filosofier och texter från alla kulturer och religioner på varje kontinent.
De kunde ta fram flera gemensamma element från allt detta. En av de generella kategorierna vid namn “överskridande” – styrkor som ger mening till livet och sammankopplar oss med våra omgivningar och universella känslor – inkluderar tacksamhet.
Överskridande definierades som “att vara medveten om och tacksam för de bra saker som händer en, såväl som att veta hur man säger tack.”
Aktivera din tacksamhet
Det finns olika typer av saker som hindrar oss från att uttrycka tacksamhet. Rädsla för “vad de ska säga”, känslan att det redan är för sent, en antydan av arrogans eller stolthet som får oss att tvivla ibland, tanken på att känslorna inte är ömsesidiga eller blyghet.
Men effekten som tacksamhet har är så positiv att vi inte får tvivla på oss själva om vi har något i åtanke, utan måste prova. Innan hjälper det att identifiera saker vi verkligen kan känna oss tacksamma för.
Varje dag eller någon gång i veckan ska du ta några minuter för att identifiera de saker som du kan känna dig tacksam för. Detta kommer även hjälpa dig att värdera och reflektera över de handlingar, situationer eller personer som tillför lugn och positivitet till ditt dagliga liv.
Och framförallt ska du skriva ett brev till någon från det förflutna som du skulle vilja tacka för något. Det är inte nödvändigt att ge ditt erkännande för något som var heroiskt. Du kan vara tacksam för rutiner, uppmärksamhet, gester, händelser, insikter…
Tänk på någon och ta dig tid; organisera vad du skulle vilja uttrycka och skriva. Valet är ditt när det kommer till att leverera det till personen. Kanske genom att lämna över det för hand eller läsa för personen. Vår rekommendation? Den bästa upplevelsen är att läsa högt och tala om det.
Bortom “tack” finns det erfarenhet och känsla. Upptäck det bästa sättet för dig att säga, motta och njuta av tack. Det är nämligen ett av de säkraste sätten att finna tillfredsställelse och återigen avtäcka vår känsla av identitet.
Att dela något som detta bidrar tyst till en sammankoppling med våra positiva känslor och lägger till ytterligare en sten till den väg vi ständigt bygger mot vår lycka.
“Tacksamhet är den enda hemligheten som inte kan avslöja sig själv.”
-Emily Dickinson-