Tillit är att inte behöva veta allt

Att ha tillit till någon är som att ge den mest ömtåliga gåva du kan ge: ditt hjärta. Tillit är en dyrbar vara, en skatt att erbjuda med försiktighet, för det är den vackraste delen av vänskap och det starkaste bandet i ett förhållande. Du behöver inte veta allt om den andra personen, för kopplingen du har med denna är exceptionell. Tillit är nödvändigt för att intimitet ska kunna utvecklas.

Detta ämne går långt bortom fältet psykologi. Det är en känslomässig kraft som formar vårt sociala beteende – så pass att tillit hos människor enligt filosofi och sociologi är mycket mer autentisk och avslöjande än den hos djur. Djur litar på andra medlemmar av deras art genom enkel instinkt. Människor gör det ibland medvetet efter att ha använt ett selektivt filter baserat på erfarenhet.

Tillit är en positiv känsla som garanterar styrkan hos ett band. Få saker definierar specifika personlighetstyper bättre än sättet de litar på andra människor. Låg självkänsla, en traumatisk barndom eller att uppleva ett svek kan göra dig mycket mindre benägen att ge denna gåva.

Tillitsproblem är emotionellt utmattande

En av de psykologiska och evolutionära fördelarna med tillit är att det låter oss tillfälligt kuva vår instinkt för självförsvar, ovisshet och rädsla. Få saker orsakar mer emotionell stress än att alltid vara på defensiven, rädd för att såras eller bli förrådd i varje given situation.

Att lita på någon involverar att ta bort denna osäkerhet för att förenkla personliga förhållanden. Du slutar därmed se på den andra personens beteende som ett hot och börjar anta att dina interaktioner med denne i framtiden kommer vara positiva och att personen inte kommer göra något för att såra dig, att denne kommer ge en hjälpande hand och att han eller hon alltid kommer vara redo att dela med sig av sitt ljus och erbjuda dig vägledning.

Tillit betyder inte att du måste veta allt om din partner, familjemedlem eller vän. Det betyder att du inte behöver en förklaring. Det betyder att du ser uppriktigheten i dennes ögon, att era sinnen är i harmoni. Mellan er finns det med andra ord inga krav, ingen kontroll och inget konstant behov för återbekräftelse.

Kom ihåg att hjärnan behöver förenkla saker och föredrar att navigera dagliga rutiner utan risk. Den behöver med andra ord tillräcklig emotionell balans, och tillit är det bästa vapnet för detta. När man tänker på det så har vi alla något gång satt oss på autopilot och förlitat oss på att inget dåligt skulle ske.

Alla litar vi på att läkaren vet vad han gör och kommer kunna hjälpa oss. Alla förlitar vi oss på att vi inte kommer möta döden runt hörnet när vi lämnar hemmet. Om vi inte litade på denna autopilot skulle vi utveckla neurotiska beteenden som helt kopplar bort oss från verkligheten och förstör vårt sinne för balans.

Om du vill att folk ska lita på dig så måste du lita på dem

Vi kan medge att det är svårt att lita på någon igen efter att denne svikit dig. Det är som om denne slitit ut en del av dig, likt Shylock i Köpmannen i Venedig, som kräver ett halvt kilo människokött från en låntagare som betalning. Det är ett djupt, permanent ärr som ofta hindrar dig från att komma så nära någon igen.

Besvikelsen som sårar mest är den som involverar personerna som står dig närmst. Men det värsta är att denna känsla av misstro sträcker sig till andra områden av livet. Du slutar lita på nästintill alla tills du blir permanent fobisk; med andra ord som ett spöke som knuffas in i de mest isolerade hörnen av samhället av sin eviga sorg.

Att ha tillit igen är nyckeln till vital intelligens

När vissa blivit förrådda tänker de saker såsom “Jag kommer aldrig lita på någon igen. Folk är sårande, känslokalla och själviska”.

Att tänka så orsakar oåterkalleligt kaos i ditt liv, vare sig du vill eller inte. Människor är nämligen genetiskt och evolutionsmässigt predisponerade att skapa band med andra. Vi har därmed tillit för att skapa band; för att stärka oss själva psykologiskt, intellektuellt och emotionellt; för att utveckla vital intelligens.

Vital intelligens är den medvetna driften mot överlevnad och självförverkligande, där tillit för oss själva och andra är den viktigaste källan för uppmuntran. För i slutänden måste vi nämligen öppna upp oss själva till någon och omfamna vem denne är, vare sig vi vill eller inte, för att sedan kunna finna oss själva igen.

Få saker i livet är lika tillfredsställande som detta.

Bilder från Pierre Mornet.