Tvärkulturell psykologi: Vad är det och varför är det så viktigt?
Tvärkulturell psykologi studerar skillnader och likheter mellan psykologisk funktion mellan grupper från olika etnokulturer. Det är ett psykosocialt område som fokuserar på att analysera hur tillhörighet till en eller annan kultur påverkar oss.
Denna disciplin studerar också sambandet mellan psykologiska, sociokulturella, biologiska och ekologiska faktorer både intrakulturellt och interkulturellt. Därför är huvudmålen för tvärkulturell psykologi följande:
- Kontrollera psykologiska modeller och teorier i olika kulturer.
- Upptäcka kulturella och psykologiska variationer som kanske finns i vår egen kulturella upplevelse.
- Integrera vanliga upptäckter för att bygga en mer universell psykologi.
Dessutom måste två grundläggande aspekter beaktas för att förstå tvärkulturell psykologi. Å ena sidan det att grundläggande psykologiska processer (uppmärksamhet, minne, motivation, lärande etc.) är gemensamma för hela mänskligheten. Å andra sidan är kulturen källan till den beteendevariation som formar personliga egenskaper.
“Alla kulturer speglar på ett eller annat sätt vanliga mänskliga behov.”
-Bronislaw Malinowski-
Skillnader mellan tvärkulturell och kulturell psykologi
Kulturpsykologi studerar hur sociala traditioner och metoder förändrar och reglerar psykologisk funktion. Tvärkulturell psykologi anser däremot att det på grund av kulturella erfarenheter finns förutsägbara och betydande skillnader mellan olika etnokulturella grupper.
Disciplinens betydelse
Enligt färska siffror finns det 258 miljoner migranter i världen. Av dessa migrerar 150,3 miljoner av arbetsskäl och 68,5 miljoner för att de är tvungna på grund av konflikter eller kränkningar av de mänskliga rättigheterna.
Psykologin föddes och utvecklades genom att anta perspektivet på västerländsk kultur som referenspunkt. Detta ledde, i fall av studier av kulturer med andra mönster än västs, till felaktiga tolkningar eller perspektiv i undersökningarna.
Ett exempel på detta är att det under första världskriget hävdades att människor av afroamerikansk etnicitet var mindre intelligenta.
En av de faktorer som gör tvärkulturell psykologi till en relevant komponent i mänsklig kunskap är möjligheten att relativisera och normalisera psykosociala mönster som är annorlunda än våra när dessa skillnader beror på att de kommer från en annan etnokultur.
Konsekvenser av tvärkulturella psykologiska fynd
Idag har vi en relativt omfattande kunskap om vilket inflytande en persons kultur utövar på individnivå. Vidare, angående anpassningsprocesserna hos en individ som en naturlig mekanism.
Därför, inför den migrantvärld vi lever i, och ur ett humanistiskt och integrerande perspektiv, måste vi ta hänsyn till vissa tvärkulturella aspekter i klinisk praxis. Till exempel:
Patientinformation
Förutom patientens karaktärsdrag är det för att genomföra en psykologisk utvärdering eller intervention nödvändigt att överväga:
Etnicitet
Etnicitet avser en grupp gemensamma nationaliteter, religioner eller historier. Skillnaderna mellan olika etniska grupper hjälper oss att förstå hur människor upplever olika erfarenheter annorlunda. Till exempel uppfattar människor av romsk etnicitet inte döden på samma sätt som en person med germansk etnicitet.
Språk
Språkets effekter påverkar möjligheten till interpersonell förståelse, genom tolkning av olika betydelser, till anpassning av utvärderingstester. Därför är det viktigt att antingen behärska det andra språket eller anlita en tolk för att arbeta med människor med ett annat språk.
Ackulturation
Ackulturation är den process genom vilken individen anpassar sig, integreras eller anpassar sig till en ny kultur. I denna process är det viktigt att ta hänsyn till varför personen övergav sin kultur, dennes känslor gentemot den nya kulturen och även om förändringen är frivillig eller påtvingad.
Kulturell upplevelse
Med tanke på vad etnicitet betyder i varje kultur får vi värdefull information om hur personen kan uppleva en viss kultur. Till exempel kommer en spansktalande i Miami inte att ha samma erfarenhet som en spansktalande i Storbritannien.
Testdomän
Denna punkt är särskilt viktig vid neuropsykologisk utvärdering. Till exempel, i vissa kulturer utbildas människor i att vara effektiva rörande olika typer av kognitiva uppgifter. På detta sätt kan vi inte alltid bedöma människor på samma sätt, till exempel rörande den tid det tar att utföra en uppgift.
Etnisk socialisering eller stereotyp behandling
Vissa etniciteter är föremål för stereotypa idéer om personernas förmågor, övertygelser och känslor. Dessa idéer måste beaktas vid varje utvärdering eller intervention. Det beror på att de delvis kan bestämma patienters beteende, attityder och prestationsförmågor.
Utvärderingsinstrumenten
Konstruera giltighet
Många instrument har tagits fram under antagandet att de är fria från kulturellt inflytande. Verkligheten visar emellertid att inte bara kunskaper är påverkade av kultur. Genom utbildning “lär” kulturen själv ut vilka färdigheter som är relevanta och när och hur de ska förvärvas.
Dessutom manifesterar sig inte alla psykologiska konstruktioner på samma sätt i olika kulturer. Till exempel kommer människor från en kristen kultur att uppleva skuld på ett annat sätt än en buddhist.
Standardiserade poäng
I förhållande till föregående avsnitt är det av yttersta vikt att förbereda och använda validerade och graderade tester i den relevanta kulturpopulationen. Detta eftersom de genomsnittliga resultaten man erhåller på ett prov från en kultur inte är tillämpliga på prover från olika kulturer.
Att tänka på för de som jobbar med tvärkulturell psykologi
Av lika stor, eller av större betydelse, är de aspekter som fackmän måste ta hänsyn till rörande sig själva. Bland dem finns följande:
- De måste vara medvetna om sina egna övertygelser och antaganden om stereotyper, värderingar och mänskligt beteende, och hur dessa kan påverka psykologisk praxis negativt.
- De måste anstränga sig för att förstå olika synsätt hos kulturellt olika patienter.
Dessutom är det viktigt att fackmän vet hur de ska engagera sig. De bör sträva efter att utföra en känslig klinisk praxis med lämpliga kommunikationsverktyg och färdigheter vid arbete med kulturellt olika befolkningar.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Olson, K. & Jacobson, K. (2014). Cross-cultural considerations in pediatric neuropsychology: a review and call to attention. Applied Neuropsychology: Child, 4, 166-177.
- Berry, J.W., Poortinga, Y.H., Segall, M. H. & Dasen, P. R. (2002). Cross-cultural psychology: research and applications. Cambridge: Cambridge University Press.
