Typer av hallucinationer och deras kännetecken
Hallucinationer är psykologiska fenomen som väckt stort intresse på grund av hur unika och relativt ovanliga de är. De uppstår vid vissa sjukdomar och tillstånd, men det finns många olika typer av hallucinationer.
I denna artikel ska vi tala om dessa typer och vilka deras kännetecken är.
Den första och mest koncisa definitionen av denna term kommer från den franske psykiatrikern Esquirol, som beskrev dem som “objektlösa uppfattningar”.
Med andra ord uppfattar man bilder, ljud och dofter utan extern stimulus.
Hallucinationer eller illusioner?
Folk blandar ofta ihop hallucinationer med illusioner, men de är väldigt olika.
Vid en illusion finns det en extern stimulus som en person får fel uppfattning av. Så är fallet när man vaknar mitt i natten och ser en hög kläder p en stor, men tror att det är en person.
Illusioner försvinner dessutom om man för dem genom ett filter av logiskt tänkande.
Hallucinationer visar sig dock med samma styrka och påverkan som verkligheten. De motstår alla rationella reflektioner, vilket gör att personen som upplever dem är helt övertygad om att de är verkliga.
Vad finns det för typer av hallucinationer?
Det finns flera sätt att klassificera hallucinationer beroende på deras komplexitet, orsak, uppkomst, etc.
Denna artikel kommer fokusera på typerna av hallucinationer som existerar i enlighet med den sensoriska modalitet de uppstår i.
Visuella
När det kommer till visuella hallucinationer är det när en person visuellt uppfattar något som inte finns där. Dessa händelser kan handla om något så enkelt som blixtrande ljus, men även vara mycket mer komplexa.
Hallucinationerna kan vara väldigt komplicerade och inkludera fullskaliga scener som inkluderar figurer som rör sig.
Dessa typer av hallucinationer kan inträffa under övergången från vakenhet till sömn, och även när man använder vissa substanser eller genomgår abstinensbesvär vid alkoholmissbruk.
Ljudmässiga
Dessa är de vanligaste bland personer med olika former av schizofreni. Som vid det tidigare fallet kan en person höra allt från enstaka ljud till kompletta konversationer. Innehållet är ofta hotande eller tvingande.
Den hallucinerande individen kan höra röster som ger befallningar, utskällningar eller till och med höra flera röster som talar om denne.
Smak- och doftmässiga
Dessa hallucinationer dyker vanligtvis upp tillsammans och är mycket mindre vanliga än de tidigare. Det rör sig ofta om oangenäma smaker och lukter.
När det kommer till luktmässiga hallucinationer kan en person tro att lukten kommer från hans egen kropp (en lukt av förruttnad) eller från utsidan (hela huset luktar urin).
Smakmässiga kan i sin tur få personen att tro att någon försöker förgifta henne.
Somatiska
Dessa är kroppsliga förnimmelser som involverar känsel. Under dem uppfattar man att man blir berörd eller bränd, eller att man kan ta på saker som inte existerar.
Kinestetiska
De involverar en felaktig uppfattning av rörelse i kroppen. Personen kan därför tro att hon flyter eller är nedsänkt i en vätska.
Detta är vanligt hos patienter med Parkinsons och vissa typer av schizofreni, såväl som bland personer som använder psykoaktiva substanser.
Hallucinationer och mental hälsa
Hallucinationer är ofta associerade med psykologiska problem. Det må vara sant att detta är ett symptom på många psykiska sjukdomar, som schizofreni, bipolär sjukdom och demens, men orsakerna kan vara många.
Dessa tillstånd kan uppstå från substansbruk eller abstinensbesvär, såväl som fall av hjärnskador eller tumörer.
Till och med friska personer kan uppleva hallucinationer, inklusive i form av sömnparalys, migränaura eller de som tror sig se eller höra en närstående som nyligen gått bort.
Om de blir frekventa eller stör ditt välmående måste du kontakta en läkare omedelbart.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Álvarez, J. M., & Estévez, F. (2001). Las alucinaciones: historia y clínica. Frenia. Revista de historia de la psiquiatría, 1(1), 65-96.
- Rodrigo, A. M. L., Piñeiro, M. M. P., Suárez, P. C. M., Caro, M. I., & Giráldez, S. L. (1996). Alucinaciones en población normal: influencia de la imaginación y de la personalidad. Psicothema, 8(2), 269-278.
