Vad är egentligen psykopatologi?
Du har förmodligen aldrig hört ordet psykopatologi, eller abnormpsykologi. Men som du ska se i denna artikel så är psykopatologi ett välkänt begrepp. För att kunna förstå detta särskilda fält måste du först förstå vad vi menar när vi säger att något är “abnormt”. Vid första anblicken verkar det uppenbart. Abnormt avser något som är utöver det vanliga.
Psykopatologi fokuserar på studiet och behandlingen av mentala och emotionella störningar som inverkar på individers förmåga att känna sig som sig själva och utföra sina dagliga funktioner. Man söker förklaringarna till dessa störningar i fysiska eller emotionella trauman, genetiska betingelser eller teorier om kemiska obalanser i hjärnan. Människor som lider av den här typen av störningar behandlas normalt med psykoterapi eller psykofarmaka eller en kombination av båda.
Psykopatologi studerar alltså människor som är “onormala” eller “avvikande” i förhållande till andra medlemmar i en viss grupp.
Olika riktningar inom psykopatologi
Psykopatologin har flera olika riktningar. Även om en del psykologer och psykiatriker fokuserar enbart på ett perspektiv, är det många andra som använder aspekter från olika områden, för att bättre förstå och kunna behandla psykiska störningar. Dessa perspektiv är: den psykoanalytiska skolan, den behavioristiska skolan, den medicinsk-biologiska skolan och den kognitiva skolan.
Den psykoanalytiska skolan
Det psykoanalytiska perspektivet på psykopatologi utgår från Sigmund Freuds teorier. Huvudidéerna bakom denna skola bygger på Freuds tro att avvikelser beror på psykologiska, och inte fysiska, faktorer. Freud menade att olösta konflikter mellan jaget och överjaget kunde leda till avvikelser.
Den psykoanalytiska skolan hävdar att många avvikande beteenden har sin uppkomst i omedvetna tankar, önskningar och minnen. Trots att dessa företeelser är omedvetna inverkar de icke desto mindre på våra medvetna handlingar.
Experter inom den psykoanalytiska skolan anser att man genom att analysera sådana saker som minnen, beteenden, tankar och även drömmar, kan hjälpa att behandla människors psykologiska problem. Enligt dem är detta saker som kan resultera i missanpassade beteenden och ångest.
Den behavioristiska skolan
Den behavioristiska skolan fokuserar på observerbara beteenden. Behavioristerna menar att dina erfarenheter är vad som huvudsakligen styr ditt sätt att handla. De tror inte att dina handlingar beror på någon underliggande sjukdom orsakad av omedvetna krafter. Därför är det deras uppfattning att avvikelser uppkommer då en individ utvecklar missanpassade (skadliga) beteendemönster.
Detta perspektiv understryker omgivningens betydelse och utforskar hur individer tillägnar sig avvikande beteenden. Behavioristerna hävdar att alla beteenden (även avvikande beteenden) uppstår genom inlärning från omgivningen. Vidare tror de att alla kan “avlära” ett beteende. Faktiskt är det så de behandlar avvikande beteenden.
Personer som arbetar inom beteendeterapin fokuserar på att förstärka positiva beteenden. Samtidigt försöker de stävja allt som förstärker missanpassade beteenden. Därmed förbiser den behavioristiska skolan avsiktligt all påverkan som rör bearbetningen av information. Istället fokuserar den på föregående händelser (stimuli/förstärkning) och följder (beteenden).
Den medicinsk-biologiska skolan
Den medicinsk-biologiska skolan utgår från att störningar har organiska, fysiska förklaringar. Anhängare av denna modell strävar efter att finna biologiska orsaker till psykiska störningar. Detta perspektiv fokuserar på förståelsen av störningarnas underliggande bakgrund. Därför hävdar anhängarna att störningarna kan vara ärftligt betingade eller förenade med fysiska tillstånd, infektioner eller kemiska obalanser.
Förespråkarna för denna skola tror att psykiska störningar är kopplade till hjärnans fysiska struktur och funktioner. Följaktligen behandlar de dessa störningar med läkemedel. Dock förekommer ofta någon form av psykoterapi i tillägg till medicineringen.
Den kognitiva skolan
Den kognitiva skolan riktar uppmärksamheten på hur våra tankar påverkar och styr våra känslor och beteenden. Detta är ett perspektiv som studerar hur hjärnan bearbetar information och hur denna bearbetning inverkar på vårt beteende.
Denna skola utgår från att:
- Felaktiga och irrationella tankar ger upphov till missanpassade beteenden.
- De tankar en person har rörande ett problem, snarare är problemet i sig, är vad som leder till psykiska störningar.
- Individer kan övervinna psykiska störningar om de lär sig att använda sig av bättre anpassande tankemönster.
Den kognitiva skolan ser individen som aktiv bearbetare av information. Sättet på vilket en person uppfattar, förutser och utvärderar händelser är vad som styr personens beteende. Dessutom menar man inom denna skola att många av våra tankar är automatiska utan att vi inser det.
Psykopatologi och dess fokus på onormalt och avvikande beteende
Psykopatologi fokuserar på avvikande beteende. Dock är målet inte att garantera att alla kan rymmas i en snäv definition av vad som är “normalt”. Oftast fokuserar man på att identifiera och behandla problem som orsakar ångest och svårigheter i något avseende i en människas liv. Därigenom kan forskare och terapeuter, när det väl identifierat vad som är “onormalt” (d.v.s. vad som vållar skada), försöka se till att patienten får rätt behandling.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- colaboradores de Wikipedia. (2021, 2 diciembre). Sigmund Freud. Wikipedia, la enciclopedia libre. Recuperado 29 de marzo de 2022, de https://es.wikipedia.org/wiki/Sigmund_Freud
- colaboradores de Wikipedia. (2022b, marzo 18). Psicología conductista. Wikipedia, la enciclopedia libre. Recuperado 29 de marzo de 2022, de https://es.wikipedia.org/wiki/Psicolog%C3%ADa_conductista