Vad är intrakranial aneurysm i hjärnan?

Detta vaskulära tillstånd är asymptomatiskt, men det för med sig vissa riskfaktorer som du bör tänka på.
Vad är intrakranial aneurysm i hjärnan?
Valeria Sabater

Skriven och verifierad av psykologen Valeria Sabater.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

En intrakranial aneurysm i hjärnan är en vidgning av hjärnans artärvägg. Den mest utmanande aspekten med dessa vaskulära tillstånd är att de tenderar att inte uppvisa några symptom.

Detta område kommer fortsätta växa sakta utan att den drabbade personen märker det, tills det plötsligt spricker. Om man inte agerar i tid i ett sådant fall så kan det ha dödlig utgång.

De flesta av er känner nog till någon som har befunnit sig i denna känsliga situation. Det finns personer som har lyckats återhämta sig tack vare att man har upptäckt detta tillstånd tidigt och kunnat ingripa.

Ett klassiskt exempel på ett sådant ingripande är embolisering. De som blir hjälpta av att man upptäcker problemet tidigt kan fortsätta leva normala liv utan allvarliga konsekvenser.

Andra patienter kommer å andra sidan att behöva leva med effekterna.

Oavsett fallet så finns det ett viktigt faktum som du inte bör glömma: detta är ett tillstånd som tenderar att uppstå mellan åldrarna 40 och 65. Det kan dock även påverka unga personer och barn.

Ibland kan genetiska problem ge upphov till en intrakranial aneurysm i hjärnan.

Alla kan drabbas, oavsett ålder, men det är mer vanligt hos personer över 40. Det brukar också drabba fler kvinnor än män.

Förstoringsglas och hjärna.

Vad är en intrakranial aneurysm i hjärnan?

En intrakranial aneurysm i hjärnan är en vaskulär förändring som kan uppstå i en artär eller ven i hjärnan. Blodflödet ackumuleras i ett segment vilket gör att blodkärlet vidgas och bildar en bubbla.

En studie vid College of Medicine vid University of Oklahoma har visat att 85 av alla aneurysmer finns vid samma plats; vanligtvis vid hjärnans bas, vid Willis cirkel.

Beroende på dess storlek, form och plats så kan man skilja mellan tre typer av intrakraniala aneurysmer:

  • Sackulär aneurysm. Uppstår vid artärväggarna. De är inte medfödda och de utvecklas under livets gång. Det är den vanligaste typen.
  • Fusiform aneurysm. Dessa är betydligt svårare att upptäcka och behandla. Istället för att vara formade som en bubbla så tenderar de att påverka en stor del av hjärnan och orsaka trombos.
  • Desickant aneurysm. Denna typologi är mindre vanlig och påverkar yngre personer. Den kan orsakas av bl.a. ärftliga problem, infektioner, artrit, fibromuskulär dysplasi och ateroskleros.

Vad finns det för symptom på en intrakranial aneurysm i hjärnan?

Precis som vi indikerade i början så är det vanligt att en intrakranial aneurysm blir asymptomatisk. Med det sagt så kommer den att orsaka vissa symptom om den spricker.

Det är då man bör agera snabbt. Tänk på följande råd. De kan indikera huruvida du lider av en aneurysm:

  • Plötslig allvarlig huvudvärk. Många personer beskriver detta som deras livs värsta migrän. Den är intensiv och paralyserande och orsakar stelhet i nacke, samt smärta och förlamning vid ett öga.
  • Det är vanligt med kräkningar och yrsel.
  • Ljuskänslighet.
  • Problem med koordination och rörelser.
  • Svårigheter med att tänka klart.
  • Talproblem.
  • Man tappar medvetandet.

Diagnos av intrakranial aneurysm i hjärnan

Läkarna har olika skalor för att utvärdera hur allvarligt tillståndet är. Det vanligaste är Glasgow-skalan (om personen har tappat medvetandet) och Hunt- och Hesskalan.

Vid den senare så kommer läkaren att titta på följande:

Om du har detta tillstånd i släkten så rekommenderar experterna att du undersöker dig regelbundet.

Det vanligaste sättet att identifiera förekomsten av en intrakranial aneurysm i hjärnan innan den går sönder är följande:

  • CT-scanning
  • Hjärn-angiografi

Det finns å andra sidan några nyheter rörande detta tillstånd. Det finns många som går igenom livet utan att veta om de har en hjärnaneurysm.

Med andra ord är det inte alla av dessa cerebrovaskulära förändringar som brister. Risken är inte så värst hög. Det är dock alltid en risk i sig och det kan hända.

Behandling av intrakranial aneurysm i hjärnan

Då man behandlar en intrakranial aneurysm så måste man tänka på flera faktorer. Det första man bör vara vaksam på är huruvida den har spruckit eller inte.

Andragradsfaktorer att tänka på är platsen i hjärnan, patientens ålder och huruvida patienten har några andra neurologiska tillstånd. Den goda nyheten är att då en läkare har upptäckt tillståndet tidigt så har behandlingen större chans att lyckas. Kirurgin är heller inte så värst invecklad. Man använder oftast ett endovaskulärt tillvägagångssätt. Dessa är de vanligaste typerna:

Endovaskulär embolisering

När man utför denna procedur så sätter man in en liten kateter i patientens ljumske och följer sedan hjärnartären hela vägen till hjärnan. Kirurgen blockerar sedan aneurysmen.

Cerebral bypass

Hjärna som lyser.

Vid en cerebral bypass så måste patienten vara kvar på sjukhuset under 3-5 dagar.

Detta ingrepp är lite mer komplicerat än ovanstående, eftersom det kräver att man tar en liten kraniotomi för att kunna applicera denna bypass.

Syftet är att en sådan bypass ska reglera och reducera det onormala blodflödet till venen eller artären.

Kirurgisk blockeringsprocedur vid intrakranial aneurysm i hjärnan

Vid mer allvarliga fall så kan läsarna välja ett ingrepp som involverar att man lägger ett snitt i skallen. Med det sagt så är resten av proceduren ganska kort och enkel.

Man sätter in ett antal enheter av titan för att styra och behandla aneurysmen.

Alla dessa behandlingar är väldigt effektiva då aneurysmen ännu inte har spruckit. Man har dock inte alltid en sådan tur. Man måste undersöka sig för att upptäcka dem eftersom de inte uppvisar några symptom.

Oavsett vilket så är det viktigt att man tänker på denna information för att man ska kunna veta hur man ska agera om det händer något.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.