Har du några av dessa problem med dygnsrytmen?

17 augusti, 2019

Vet du vad man kan uppleva för problem med dygnsrytmen? Oroa dig inte, för det kommer vi att förklara här. Du har säkert lidit av insomnia någon gång. Det är något som många drabbas av.

Det finns gånger då det är svårt för dig att somna. Du går till sängs men det slutar med att du vänder och vrider på dig helt enkelt inte kan somna. Det finns andra gånger då du vaknar tidigt och inte kan somna om igen.

Detta är exempel på insomni.

Detta kan bero på olika faktorer, men för det mesta uppstår det p.g.a. dåliga vanor (att se på TV innan man går och lägger sig, eller att man tar någon form av stimulerande medel innan man går till sängs…)

Andra gånger kan det bero på stress och att nervsystemet är alltför aktivt.

Problem med dygnsrytmen

Dygnsrytmen är den inneboende biologiska rytm som finns i naturen och uppstår i intervaller om 24 timmar. Denna rytm baseras på jordens dagliga rotation runt solen.

Dygnsrytmen finns inte bara hos människor; nästan alla former av liv, inkluderat växter, flugor, bakterier, etc. har en dygnsrytm.

Som människor är vi skapade för att ha en naturlig sömnrytm som är i harmoni med den tid vi är vakna. Det är därför vi sover på natten och är vakna under dagen.

Dygnsrytmen är inte bara viktigt för varelsernas sömn- och matvanor. Den är också av största vikt för all hormonell aktivitet, cellregeneration, hjärnaktivitet, etc.

Kvinna med klocka.

Vår biologiska klocka

Flera olika forskare har kommit fram till slutsatsen att det måste finnas någon typ av struktur i kroppen som styr vår dygnsrytm.

Faktum är att en sådan struktur existerar och den kallas för suprakiasmatiska kärnan, och finns i hypotalamus precis bakom våra ögon. Det är denna region som gör att vi sover under natten och är vakna under dagen.

Problem med dygnsrytmen

Om du vaknar upp några timmar tidigare än vad du borde så innebär detta generellt inte något problem.

Det kan dock bli till ett problem om du inte klarar av att resa dig ur sängen eller om du inte kan hålla dig vaken på jobbet.

I sådana fall har ditt sömnschema blivit ett problem, och du kan bli diagnostiserad med problem med dygnsrytmen.

Diagnostiska kriterier

Om man har problem med dygnsrytmen så kommer man att uppvisa följande symptom:

  • Återkommande episoder av avbruten sömn. Detta mönster uppstår p.g.a. en förändring i dygnsrytmen. Detta kan vara relaterat till en persons fysiska miljö eller sociala- samt arbetsmässiga scheman.
  • Denna sömnstörning leder till att personen kan drabbas av insomnia och trötthet.
  • Sömnförändringen ger upphov till kliniskt viktiga problem samt svårigheter på arbetsplatsen.
Kvinna på kudde.

Vad finns det för olika typer av problem med dygnsrytmen?

Det finns flera typer av problem med dygnsrytmen enligt DSM-5 (the Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders):

  • Uppskjutna sömnfaser
  • Avancerade sömnfaser
  • Oregelbundna cykler då man sover och är vaken
  • Sömncykler som inte varar 24 timmar
  • Relaterade till skiftarbete
  • Ospecificerat

Problem med dygnsrytmen: Uppskjutna sömnfaser

Detta uppstår då sömntiden skjuts upp (generellt mer än två timmar) i relation till det önskade schemat. Detta orsakar insomni och trötthet.

Då personen kan etablera sitt eget sömnschema så kommer han att ha en normal sömnkvalitet och varaktighet för sin ålder.

Han kan dock ha symptom som exempelvis insomni då han ska försöka sova, svårigheter med att vaknar upp på morgonen och att han känner sig trött i början av dagen.

Dessa symptom tenderar att börja under tonåren eller det tidiga vuxenlivet. De kan vara under flera månader eller år innan de får en diagnos.

Detta kan bli mindre allvarligt med åldern. En förändring inom skolans rutiner eller arbetsrutinerna som gör att man måste vakna upp tidigare än vanligt kan dock förvärra situationen.

Kvinna som håller kudde för huvudet.

Avancerade sömnfaser

Detta är då cyklerna förekommer flera timmar tidigare än önskat.

Man får en sådan diagnos då det förekommer en längre period då man sover på ett avancerat schema (vanligtvis mer än 2 timmar) jämfört med den önskade tiden.

Symptomen kan vara att man vaknar upp tidigare och att man känner sig sömnig under dagen.

När en person med denna åkomma kan skapa sitt eget sömnschema så kommer sömnkvaliteten och varaktigheten att vara anpassad till personens ålder.

Avancerade sömnfaser kan dokumenteras genom familjemönster. Det tenderar att förekomma en familjehistorik med avancerade sömnfaser hos personer med denna typ av tillstånd.

Det börjar generellt under senare delen av vuxenlivet och kan vara i över 3 månader.

Oregelbundna cykler

En person med oregelbundna cykler har ofta haft långa perioder av insomni under natten och känt sig sömnig under dagen. Detta innebär att personen inte har en lämplig dygnsrytm.

Det förekommer inte någon fast tid då personen sover och sömnen är fragmenterade och uppdelad i minst tre perioder under dygnet.

Sömncykler som inte varar 24 timmar

En diagnos av denna typ av åkomma är främst baserad på en historik med symptom på insomni och sömnighet som beror på en onormal synkronisering i dygnsrytmen.

Personer med denna åkomma upplever perioder av insomni, överdriven sömnighet eller båda dessa. De alternerar mellan perioder med och utan symptom.

Detta är mer vanligt förekommande hos blinda personer eller personer som har nedsatt syn eftersom de har svårare att se ljus. Även personer med bra syn kan dock drabbas av detta och sova under längre tidsperioder.

Man som har problem med dygnsrytmen.

Associerat med skiftarbete

Folk med detta problem har ett regelbundet arbetsschema som skiljer sig från en vanlig arbetsdag (vanligtvis nattskift).

De tydligaste symptomen är extrem sömnighet på arbetet och problem med att sova hemma. Dessa symptom försvinner då en person återvänder till en vanlig arbetsrutin.

Personer som måste resa till andra tidszoner kan också ha liknande symptom.

Om du har några av dessa problem med dygnsrytmen så rekommenderar vi att du etablerar ”normala” sömnvanor så snart som möjligt.

Detta kanske är svårt för dig eller så kan du inte göra det själv, men om så är fallet så rekommenderar vi att du pratar med en psykolog om problemet.

 

Bibliografiske referanser:
American Psychiatry Association (2014). Diagnostisk og statistisk håndbok for psykiske lidelser (DSM-5), 5. utgave. Madrid: Editorial Médica Panamericana.