Vad är egentligen syftet med rädsla?

Vi har alla upplevt den någon gång i våra liv, men har du någonsin undrat över vad syftet med rädsla är?

Rädsla är en av de sex grundläggande känslorna som Charles Darwin identifierade 1872. De andra är glädje, sorg, avsky, ilska och överraskning. Rädslans kroppsspråk är lätt att identifiera: ögon vidöppna, darrande mun och en känsla av förvirring. Vi har alla känt rädsla och vet vad det är att vara rädd. Men vad är syftet med rädsla?

Trots det faktum att rädsla är en så vanlig känsla, vet de flesta av oss inte varför vi faktiskt känner rädsla, om det nu finns en anledning, och vilket meddelande den försöker skicka. Har du någonsin tänkt på vem du skulle vara utan din rädsla? Är ett skräckfritt liv ens möjligt? Låt oss gräva djupare i dessa frågor.

Syftet med rädsla är att säkerställa vår överlevnad

Alla mänskliga känslor har ett syfte. Till exempel hjälper ilska till med att sätta gränser. Överraskning är viktigt för insikt och upptäckt, lyckan främjar generositet, avsky motiverar avvisande, sorg uppmuntrar till reflektion och rädsla hjälper till med att skydda dig från fara.

Svensk ordbok definierar rädsla som en ”obehaglig känsla som uppkommer av att någon eller något upplevs som hotande”. Det finns många ord med liknande betydelse, som skräck, fasa, fruktan, bävan, oro, räddhåga och ängslan.

Därmed är rädslan ett biologiskt ärftligt svar som gör det möjligt att försvara sig mot hot.

• Rädslan är genetisk, formad av århundraden av evolution. Den gör det möjligt, genom snabba och automatiska reaktioner, att skydda dig mot fara och potentiellt farliga situationer. Med andra ord hjälper den dig att överleva.
• Den är en mycket obehaglig känsla som utlöses av uppfattningen av en verklig eller föreställd fara. Alla djur upplever den inför någonting som kan skada dem.

Rädslan underlättar anpassning och utgör en överlevnads- och försvarsmekanism som utvecklats så att individer ska kunna reagera på ogynnsamma situationer snabbt och effektivt. I den meningen är rädsla en normal och gynnsam känsla, inte bara för individuell överlevnad utan också för hela mänskligheten som art.

Rädslan betraktas som ”normal” när dess intensitet motsvarar hotets allvar. Med andra ord är källan för rädsla de aspekter som kan hota en människas liv.

Förhållandet mellan rädsla och hjärnan

Det maximala uttrycket av rädsla är terror. Men inom ramen för patologisk rädsla har intensiteten i din rädsla inget att göra med den verkliga faran du befinner dig i. Så är fallet med fobier eller rädsla för icke-hotande djur som t.ex. fåglar eller icke-giftiga spindlar. Den typen av rädsla är vanligtvis också relaterad till ångest.

Å andra sidan är rädsla en subjektiv känsla som leder till utveckling av vissa beteenden och komplexa fysiologiska svar. Livsfarliga nödsituationer, till exempel, aktiverar ett larmsystem som alla djur verkar vara utrustade med, inklusive människor. Det här larmsystemet, som du antagligen har hört talas om, kallas ”flykt- och kamprespons”.

Informationen från sensorisk uppfattning av stimuli (vanligtvis hörsel eller syn) går till talamus, som är en slags relästation där din hjärna utvärderar huruvida stimulansen är farlig.

Om så är fallet aktiverar din hjärna amygdala, hjärnekvivalenten för en larmsignal och hypotalamus-hypofys-binjurexeln eller HPA-axeln. I sin tur utlöser den frisättningen av en betydande mängd adrenalin, vilket hjälper dig att reagera på ett sådant sätt att det kan hjälpa dig att överleva den negativa händelsen.

Syftet med rädsla är att aktivera viktiga system i din kropp

Rädslan aktiverar ditt kardiovaskulära system, vilket gör att dina blodkärl dras samman. Det ökar i sin tur ditt blodtryck och minskar blodflödet till dina extremiteter. Din kropp dirigerar överflödigt blod till skelettmusklerna, där det förblir tillgängligt för dina vitala organ om de behöver det under en nödsituation.

Rädsla får människor ofta att bli bleka på grund av minskat blodflöde till huden. Det kan också orsaka skakningar och få ditt hår att resa sig, vilket båda hjälper din kropp att hålla kvar värme när dina blodkärl är sammandragna. Dessa defensiva reaktioner kan också få dig att känna dig varm och kall på samma gång, något du kan ha upplevt om du någonsin varit livrädd. Andningen blir också snabbare och vanligtvis djupare, vilket hjälper dig att få det syre som behövs för att cirkulera ditt blod snabbare.

Ökningen av blodtrycket ökar syret till hjärnan, vilket stimulerar kognitiva processer och sensoriska funktioner som gör att du blir mer alert och tänka snabbt under en nödsituation.

• Levern släpper också ut mer glukos i blodet för att ge mer blod till dina muskler och viktiga organ som hjärnan.
• Dina pupiller utvidgas, vilket experter tror inträffar för att du ska kunna se bättre inför faran.
• Din hörsel skärps och din matsmältning stannar upp, vilket minskar mängden saliv i munnen.
• På kort sikt förbereder kroppen sig själv för handling och koncentration genom att göra sig av med avfall och sätta matsmältningen på paus. Följaktligen kan intensiv rädsla få dig att känna att du behöver urinera, tömma tarmen och till och med kräkas.

Slåss, fly eller stå still

Den mänskliga flykt- och kampresponsen har varit avgörande för vår överlevnad. Våra förfäder levde i konstant fara, så de som reagerade snabbt på hot var mycket mer benägna att överleva.

Att jaga som medel för överlevnad innebär bland annat det ständiga hotet av att attackeras av djur. Som ett resultat var amygdala hårt arbetande nästan varje dag.

När du konfronteras med fara kan du antingen springa iväg eller möta utmaningen med en kamp. Dessa är två mycket olika reaktioner, men föregångaren till dem bägge är att frysa fast. Att förbli blickstilla är när den kognitiva och neurofysiologiska processen vi just beskrivit äger rum. Det är det ögonblick som din kropp behöver för att förbereda sig för handling. Syftet med rädsla är härigenom helt uppenbart.

Under detta korta ögonblick skärper din hjärna din syn och hörsel. Du känner att ditt hjärta börjar slå snabbare. Andningen blir skärpt, dina muskler spänner sig och du får en pirrande känsla i tarmen. Plötsligt kommer allt i skarpare fokus, du är svettig, darrande och ditt sinne blir fullt av katastrofala tankar.

Ett syfte med rädsla är att driva dig att ta beslutsamma och omedelbara åtgärder (slåss eller fly). Ansiktsuttryck som rädslan orsakar signalerar också till de omkring dig att faran är överhängande, vilket ökar allas chanser att överleva.

Sammanfattningsvis är rädslan en mycket värdefull känsla. Den är absolut nödvändigt för överlevnad. Trots att den är obehaglig behöver du inte avvisa den eller tycka illa om den. Den har trots allt hjälpt våra tidigaste förfäder att skydda sig från fara och att överleva i hårda och hotfulla miljöer.