Är välgörenhet och solidaritet samma sak?

Känner du till skillnaden mellan solidaritet och välgörenhet? I den här artikeln kommer vi ta upp vad varje term betyder och hur de är relevanta i dagens läge.
Är välgörenhet och solidaritet samma sak?

Skriven av Elena García

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Dag efter dag ser vi bilder i media rörande fasansfulla saker som drabbar våra medmänniskor över hela världen. I detta sammanhang så blir koncept som välgörenhet och solidaritet speciellt relevanta.

Det ökande gapet mellan rika och fattiga i det moderna samhället innebär att en stor del av befolkningen har fått överleva med väldigt begränsade resurser.

Hur mycket är du ansvarig för andras liv och öden? Vi lever i en värld där solidaritet håller på att bli allt viktigare. Folk blir sakta men säkert mer medvetna om vad som händer omkring dem.

Därför vill vi idag ägna den här artikeln åt att prata om solidaritet och social rättvisa.

Bakgrundsinformation

Det system med social handling som vi har idag har utvecklats under årens lopp, och ändrats från en modell till en annan. Enligt Picornell, M.A. (2013) så är modellerna:

  • Välgörenhet
  • Socialtjänsten
  • Välfärd
  • Social hjälp
  • Social säkerhet

Till en början så var staten inte ansvarig för att skydda sina medborgare. All typ av social hjälp gavs via välgörenhet. Över tid så utvecklades idén ganska radikalt.

Nuförtiden så är staten ansvarig för att säkerställa medborgarnas välmående.

Förr i tiden så innebär välgörenhet att man gav lite extra pengar eller mat, att man tog hand om föräldralösa och att man hjälpte folk på sjukhus, etc. Privata medborgare och välgörenhetsorganisationer organiserade dessa tjänster.

Folk trodde att fattigdom antingen var legitimt (p.g.a. sjukdomar eller för att föräldrarna gått bort) eller illegitimt (p.g.a. att personen exempelvis var lat).

“Välgörenhet är förödmjukande eftersom det utövas vertikalt från toppen. Solidaritet är horisontellt och involverar ömsesidig respekt.”
-Eduard Galeano-

Välgörenhet, solidaritet och social rättvisa

Konceptet välgörenhet har, enligt Giraldo och Ruiz-Silva (2015) att göra med allmosor. Det har inget att göra med rättvisa eller jämlikhet, och det göra inte heller dem som får dem starkare.

Det är istället den person som hjälper som känner sig nöjd. Det är dock viktigt att man är medveten om att regeringen i slutändan har ansvaret för sina medborgare.

Även om solidaritet ofta associeras med filantropi, välgörenhet, altruism och broderskap mellan människor (Vargas-Machuca, 2005, citerat i Giraldo och Ruiz-Silva, 2015), skiljer sig ganska mycket från definitionen ovan.

Solidaritet är människan svar på de kontradiktioner som förekommer nuförtiden (Bacarena, 2006).

Solidaritet täcker allt från temporär hjälp till daglig och konstant ansträngning för att lindra människans lidande och kämpa för rättvisa.

Gubbar som står på rad.

Kampen för social rättvisa

Sist men inte minst så kommer termen social rättvisa från idén att ojämlikhet existerar i världen och att vi behöver bygga ett bättre samhälle.

Konceptet “social rättvisa” är idag något komplext och dynamiskt. För FN är social rättvisa en fundamental princip för en fridfull samexistens mellan och inom länder.

Kampen för universal social rättvisa är en grundsten i FN:s strävan för att främja utveckling och mänsklig värdighet.

Världen befinner sig i konstant förändring. Det är viktigt att man främjar jämlikhet och rättvisa. Inte för att temporärt fixa en svår situation utan för att ge folk de redskap och resurser de behöver för att förbättra sina liv.

Social rättvisa bör vara ett dynamiskt projekt som vi aldrig riktigt slutför (Griffiths, 2003). Vi bör konstant sträva efter att bygga en bättre värld för alla.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Amengual, G. (1993). La solidaridad como alternativa: notas sobre el concepto de solidaridad.
  • Giraldo, Y. N., & Ruiz-Silva, A. (2015). La comprensión de la solidaridad. Análisis de estudios empíricos. Revista Latinoamericana de Ciencias Sociales, Niñez y Juventud13(2), 609-625.
  • Picornell, Antonia. Historia y marco constitucional de los Servicios Sociales. Universidad de Salamanca. Salamanca. 2013
  • Torrecilla, F. J. M., & Castilla, R. H. (2011). Hacia un concepto de justicia social. REICE. Revista Iberoamericana sobre Calidad, Eficacia y Cambio en Educación9(4), 7-23.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.