Varför det som är förbjudet är attraktivt

Under människans historia, under den mänskliga evolutionen, har det som är förbjudet varit attraktivt, precis som i berättelsen om Adam och Eva. Tvärtemot målet med förbudet slutar det ofta med att objektet ifråga blir väldigt attraktivt.

För att förstå psykologin bakom attraktionen till förbjudna saker måste man förstå psykologin bakom utvecklingen från barndomen, och därifrån lära sig mer effektiva strategier för att undvika frestelsen med det förbjudna.

Det som är förbjudet och den nyfikna instinkten hos barn

Sedan vi var barn har vår nyfikenhet lett oss till att upptäcka världen, att vara intresserade av våra omgivningar och att experimentera med nya saker. Detta utgör en del av hur vi lär oss, direkt från barndomen.

Det är en grundläggande instinkt att lära sig, växa, mogna och generellt överleva. Inget och ingen kan ta bort detta från barndomen; vi gillar att utforska, uppleva nya saker själva och upptäcka nya saker.

I detta skede resulterar förbud i en väldigt stark nyfikenhet, en önskan att lära sig mer om vad som är förbjudet, och därför blir det mer attraktivt och oemotståndligt.

För barn är det som inte talas om något som inte existerar, eller det är i varje fall inte intressant. Om du vill att barn ska hålla sig borta från något specifikt ska du inte insistera att de inte går dit. Istället ska du visa dem alternativa platser de kan gå till, vilket kommer generera nyfikenhet och attraktion till något som inte är problematiskt.

Ungdomsåren: en tid av självbekräftelse

Tonåringar måste bekräfta vilka de är, men de håller fortfarande på att lära känna och upptäcka sig själva. En nödvändighet för dem i detta skede är att ta avstånd från sina föräldrars beteende, skilja sig med egna idéer och definiera sin egen väg.

Under denna process kommer deras blommande karaktärer och personligheter mogna, och därför behöver de sitt eget utrymme för att ta beslut, så att de kan känna en tydlig skillnad mellan sig själva och sina föräldrar.

I detta skede är förbud bara ytterligare en anledning att skilja sig själva från de doktriner som ingjutits i dem sedan barnsben. Så det som är förbjudet blir mer attraktivt eftersom det skiljer och bekräftar dem som distinkta och unika personer.

När vi talar om för ungdomar att de inte får göra något så är det bättre att förklara och definiera anledningarna till varför detta är fel val. Visa alltid respekt för deras individualitet, deras åsikter och deras beslut. Detta eftersom de i de flesta fall oundvikligen kommer lära sig av sina misstag.

Om så är fallet kan du försöka nå en överenskommelse där ni förhandlar för att finna något som gagnar både den vuxne och tonåringen.

Hursomhelst är det viktigt att komma ihåg att oavsett hur mycket du förbjuder en tonåring att göra något, kommer denne göra det om denne verkligen vill. Så en överenskommelse är alltid bättre än ett bråk som resulterar i att tonåringen tar avstånd både fysiskt och emotionellt.

Friheten med att vara vuxen

Vuxen ålder är åldern av frihet, mognad, ansvar och hängivelse. Det är när du fritt kan välja vart du vill att livet ska gå, vara oberoende från dina föräldrar och ta egna beslut som präglar ditt liv.

Från och med denna punkt har ingen annan rätten att besluta vilken bana ditt liv ska följa; det är endast för dig att bestämma. Och du kommer även respektera andra personers rätt att ta sina egna beslut.

I detta skede får förbud oss att stöta bort personen som försöker tvinga på oss dem, vilket gör det förbjudna attraktivt. Vi vill visa världen att vi är våra egna livs herrar och att inget och ingen kan besluta åt oss.

Varje vuxen har rätten att ta sina egna beslut, även om de väljer fel. Så du måste helt enkelt respektera vad andra personer väljer. Du kan uttrycka din åsikt om det, så länge du inte förbjuder, dömer, hotar eller förebrår dem.

Det som är förbjudet – ett attraktivt alternativ

Eftersom förbjudna saker genererar olika typer av känslor, attityder och reaktioner som går stick i stäv med vad förbudet försöker åstadkomma, är det uppenbart att vi måste lära oss att uttrycka oss själva på ett annat sätt, där vi respekterar utvecklingsprocessen som den andra personen befinner sig i.