Biografi om den stora venetianska målaren Tizian

Tizian var en målare under högrenässansen som var känd runt om i Europa. Hans färdigheter ledde till både berömmelse och rikedom. Hans verk inkluderar intressant nog religiösa och erotiska målningar.

Granskad och godkänd av psykologen Gema Sánchez Cuevas.

Skriven av Camila Thomas

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Enligt konstkritiker och historiker som Arnold Hauser och Ernst Gombrich hade den stora venetianska målaren Tizian en stor påverkan på konstvärlden.

Faktum är att han var erkänt stor målare redan då han var ung. I sina porträtt lyckas den venetianska målaren Tizian fånga djupet hos den mänskliga själen.

Hans religiösa målningar täcker ett stort spektrum av mänskliga känslor, från den unga madonnas charm till korsfästningens tragedi och begravning.

I hans mytologiska målningar skildrade han olika aspekter av den hedniska världen. Tizians nakenhet, Venus (Venus och Adonis) och Danae satte en standard för fysisk skönhet och erotik som aldrig har överträffats.

Konstkritikerna prisade hans användning av färger och hans kreativa verk hade en stor påverkan på mängder av konstnärer.

Den venetianska målaren Tizian och hans barndom

Tizian Vecellio föddes någon gång mellan 1488 och 1490 i Pieve di Cadore, en by nära Belluno, Italien. Ingen vet hans exakta födelsedatum.

Han spenderade de första åren av livet i sin hemstad. Hans föräldrar hette Gregorio och Lucia Vecellio, och Tizian var det äldsta av fem barn.

Hans far var en framstående soldat, arbetade som föreståndare vid slottet Pieve di Cadore och skötte dessutom lokala gruvor.

Många av Tizians familjemedlemmar var notarier, inkluderat hans farfar. Det är därför inte förvånansvärt att målarens familj var väletablerad i regionen.

Vid tio års ålder skickade Tizians föräldrar honom och hans bror Francesco till en farbror i Venedig, och det var där han upptäckte sin konstnärliga talang.

Båda bröderna började som lärjungar i ateljén hos den berömda konstnären Sebastiano Zuccato. Några år senare anslöt sig Tizian till Giovanni Bellinis ateljé.

Bellini var en respekterad venetiansk målare och hans ateljé gav upphov till flera venetianska målare: Giovanni Palma di Serinalta, Lorenzo Lotto, Sebastiano Luciani och Giorgio de Castelfranco.

Hans första mästerverk

Folk säger att Hercules Fresco i Morosinis palats var en av Tizians första målningar. Andra inkluderar Jungfrun och barnet, I Wien och Besök från Mary och Elizabeth. Dessa tavlor finns nu i akademigallerian i Venedig.

År 1510 dog Giorgione, men Tizian fortsatte att måla med en traditionell stil under ett tag. Han utvecklade dock snart sin egen stil med djärva och uttryckliga penseldrag.

Tizians första ensamarbete var att måla de tre miraklen i Saint Anthony av Padua 1511. Enligt många konstkritiker så är dock hans främsta verk Miraklet med det talande barnet.

Tizians enastående karriär

Giovanni Bellini dog 1516, vilket gjorde att Tizian nu inte längre hade någon rival inom den venetianska skolan. Under sextio år dominerade han med sina målningar.

Under denna period 1516-1530 förändrade och förbättrade Tizian sin stil. Han började även ta sin an bredare och mer komplexa teman.

Det var under dessa år som han försökte med en storslagen stil för första gången. 1518 målade han sitt mästerverk Jungfruns antagande för altaret i kyrkan Frari.

Detta enastående verk var unikt för Italien och något som inspirerade många.

Tizian blev ganska berömd. 1521 befann sig Tizian på toppen av sin karriär. Han hade sedan länge varit en välkänd konstnär, men det var runt denna tid som köparna började slåss om att få köpa hans arbeten.

S:t Peter martyrens död

1530 målade Tizian en av sina mest framstående verk, S:t Peter Martyrens död.

Detta verk förstördes tyvärr 1867, och allt som fanns kvar är kopior av originalet. Detta verk kombinerade extremt våld med ett landskap i barockstil.

Artisten arbetade samtidigt med en serie med Madonnor i vackra landskap. Han målade även mytologiska scener. En av hans mest berömda mytologiska verk, Bacchanalerna av Andrianerna, hänger i Museo del Prado.

Detta kan vara ett av de främsta verken om hednisk kultur under renässansen.

Den stora venetianska målaren Tizians ovanliga rikedom

Tizians möte med den helige romerske kejsaren Karl den V i Bologna 1530 var ett viktigt tillfälle i hans liv. Han målade ett porträtt av kejsaren i en stil som var extremt innovativ för denna tid.

Han blev snart huvudmålaren för kejsarens hov. Detta gav honom otroliga privilegier och titlar. Han var nu den mest populäre hovmålaren i hela Europa.

Tizian visste hur man blir beundrad hos de rika och mäktiga. Han hade såklart en enastående talang som ingen annan kunde konkurrera med. Han var även populär eftersom han var så charmig.

Porträtt av de rika och berömda

Det stora antal av Tizians porträtt som mäktiga personer har i sina samlingar är ett bevis på hur berömd han var.

Ingen av de andra målarna under denna tid målade lika många porträtt som Tizian. Det finns dock vissa som tror att det egentligen var hans elever som målade dessa porträtt.

D’Avalos, markisen av Vasto, gav Tizian en väldigt generös pension. Karl den V skickade honom också en stor summa varje år.

En annan inkomstkälla var ett kontrakt från 1542 där han försörjde sin födelseplats Cadore med spannmål.

Han besökte staden nästan varje år och befolkningen där ansåg att han var både generös och inflytelserik.

Titian hade en favoritvilla i närliggande Manza. Där observerade han formen och effekten hos landskapet, vilket han sedan använde i sina målningar.

Tizians kvarn, som man kan se i många av hans målningar, fanns i Collontola, som låg nära Belluno.

Den stora venetianska målaren Tizian och hans personliga liv

1525 gifte sig Tizian med en kvinna vid namn Cecilia som var dotter till en barberare. Hans första son hette Pomponio, men han fick även två barn därefter.

Tizians son Orazio var hans favorit och blev senare hans assistent.

Runt 1526 mötte Tizian Pietro Aretino, som han blev god vän med. Pietro var en inflytelserik och extravagant person som spelade en intressant roll inom den tidens kultur och politik.

Tizian målade hans porträtt minst tre gånger och skickade ett av dem till Gonzaga – hertigen av Mantua.

Efter att Cecilia hade dött 1530 gifte Tizian om sig och fick en dotter tillsammans med Lavinia. Tyvärr dog även hans andra fru. Hans syster Orsa flyttade från Cadore för att hjälpa till att ta hand om hans hem och barn.

Tizians död

Tizian var ca 90 år gammal då pesten nådde Venedig. Tizian dog av farsoten den 27 augusti, 1576. Han levde ett väldigt långt liv och begravdes i kyrkan Santa Maria Gloriosa dei Frari.

Hans grav låg nära hans berömda målning Pesaro Madonna.

Det fanns inget som utmärkte hans grav förrän betydligt senare, då den österrikiske ledaren av Venedig bad Canova att bygga det stora monument som finns kvar än idag.