Varför finns det så mycket våld inom fotboll?
Varför förekommer det så mycket våld inom fotboll, speciellt bland fansen? Vi får höra många nyheter om våldsamma sammandrabbningar mellan fans. En av dessa våldsamma sammandrabbningar uppstod i Copa Libertadores-finalen, under en match mellan de argentinska lagen River Plate och Boca Juniors.
Konsekvensen av våldet mellan de olika grupperna resulterade i att den sista matchen spelades i Spanien istället för Argentina. Många känner sig ofta förvirrade och chockade över sådana kollektiva bestraffningar. De förstår inte varför det händer.
Psykologin har studerat kollektivt socialt beteende under många år. I den här artikeln kommer vi ta upp motiven bakom sådana våldsamma och aggressiva beteenden.
Våld inom fotboll från avindividualiseringsprocessen
För att vi ska kunna förklara våld inom fotboll så måste vi ta upp själva avindividualiseringsprocessen. Denna process förklarar inte våldet, men den förklarar det kollektiva gruppbeteendet.
Föreställ dig att du är på en fotbollsarena och en person från det motståndarlaget befinner sig nära. Om du försökte förolämpa personen samtidigt som denne var omgiven av fans av det andra laget så hade du antagligen inte gjort det. Med det sagt, vad hade hänt om du var omgiven av fans av ditt eget lag?
Om fansen omkring dig också stöder ditt lag så kommer du antagligen att verbalt attackera fotbollsspelaren. Vad är skillnaden mellan dessa två situationer? Anonymitet och ansvar.
“Våldet är den inkompetentes sista tillflykt.”
-Isaac Asimov-
Moral, Gómez och Canto (2004) påpekade att “I dessa situationer kan anonymiteten, gruppen och den minskade självmedvetenheten leda folk till ohämmade, impulsiva och illegala handlingar.”
Då vi drar nytta av anonymiteten får vi en större tendens till att bete oss våldsamt. Om personen inte vet om att det är man själv som förolämpar personen, så kommer man ha en högre tendens att göra det, snarare än om man hade alla blickar på sig. Att vara i en grupp sänker vår självmedvetenhet och vi överför ansvaret till gruppen. Vi slutar vara oss själva och blir istället själva gruppen.
Konformitetsprocessen
Konformitet är en annan process som kan förklara våld inom fotboll. Denna process innebär att man modifierar en individs individuella respons och för det närmre gruppens respons. Med andra ord ändrar vi vårt beteende baserat på gruppen.
Paéz och Campos noterade att “Konformitet är bytet av uppfattningar eller beteenden p.g.a. grupptryck. Det gör att individen istället följer gruppens normer.”
Vi kan hitta olika typer av normer i grupper. Bland dem har vi den deskriptiva normen, som indikerar hur en person beter sig i gruppen, och den åläggande, som indikerar hur en person förväntas agera. Konformitet är en typ av reglerande inflytande eftersom individen kan förändra sitt beteende för att anpassa sig till gruppen. Personen kan även bete sig på ett helt motsatt sätt relativt det individuella beteendet.
“Seger som uppnås genom våld är likvärdigt ett underlag, för det är tillfälligt.”
-Mahatma Gandhi-
Om vår grupp därför beter sig våldsamt så kommer man själv antagligen att anpassa sig efter detta beteende. Denna konformitet ökar allt eftersom gruppens kontroll över medlemmarna ökar. Den ökar också då det förekommer en viss oenighet. Man anpassar sig till till gruppens beteende då man inte vet vad man ska göra.
Konformitet ökar då det finns en liknelse mellan gruppen och individen. Om en person kan relatera till ett fotbollslag med en våldsam ideologi, så kommer personen bli mer benägen att bete sig våldsamt.
Slutliga reflektioner
Om en person inte har lärt sig att inte lösa sina problem med våld så kommer personen antagligen att bete sig aggressivt då denne bemöts av motgångar. En respektfull uppfostran kan därför vara till hjälp för att motverka detta beteende.
En rik, inre värld och ett öppet, reflekterande sinne hjälper oss också att stärka oss själva och reducera vårt behov av att vara en del av en grupp. I många fall döljer det sig en brist på självkänsla bakom detta behov, som man försöker lindra genom att vara en del av en grupp. Känslan av att tillhöra något gör att vi känner oss mer emotionellt fulländade. Om en person inte har utvecklat en sådan inre känsla så kommer personen att söka detta externt.
Att lära känna sig själv är viktigt för att man ska undvika att bli en del av våldsamma grupper. Ju lägre ens självkänsla är och ju “starkare” gruppen är, desto mer kommer man känna en tillhörighet. Om vi därför börjar respektera oss själva och andra så kommer dessa situationer inte längre att uppstå.