Vygotskijs teori om inre tal

Vygotskij menade att inre tal är monologiskt. Han ansåg också att den uttrycksfulla dimensionen av inre tal på vissa sätt är en manifestation av de djupaste tillstånden i ditt medvetande.

Skriven och verifierad av psykologen Paula Villasante.

Senaste uppdateringen: 14 mars, 2023

Filosofer har alltid haft ett intresse för det inre språket. Faktum är att en av de mest kända författarna inom västerländsk psykologi studerade detta ämne. Det var Lev Vygotskij. Faktum är att hans tänkande helt förändrade uppfattningen om det mänskliga psyket. För att göra detta fokuserade han på språket. Vidare betonade han utvecklingen av känslor samt den systemiska förståelsen av psyket. Vygotskijs koncept om inre tal var en av hans mest kända teorier.

Vygotskij var en mycket intellektuell författare. Förutom att lämna in sina förslag ville han diskutera deras konsekvenser. Faktum är att Vygotskij hade många debatter med Jean Piaget. Deras diskussion om ämnet egocentriskt tal är den mest kända.

Från yttre till inre tal

Vygotskij konstaterar att det inre talet bygger på att det finns tre olika sätt att tala. Det första är externt tal eller socialt tal. Sedan finns det egocentriskt tal. Och slutligen finns det inre tal.

Feigenbaum hänvisar till Vygotskijs teori enligt följande:

Det verkar som att inre tal enligt Vygotskij är synonymt med att tyst tala till sig själv. Det är ett språk utan ljud, ett subvokaliserat slags tal. Eller, som han hävdade i sitt sista verk, en vokaliserad tanke.

Vygotskijs teori

Vygotskij definierar inre tal som att ha en speciell formulering vad gäller dess psykologiska natur. Han hävdar att det är en unik form av verbal aktivitet med sina egna egenskaper. Det upprätthåller dock ett komplext förhållande till andra former av verbal aktivitet.

Vygotskij hävdar att det är skillnad mellan att tala till sig själv och att tala till andra. Du använder internt tal för att prata med dig själv och externt tal för att prata med andra. Dessutom innebär de radikala och grundläggande skillnaderna mellan dessa två typer av tal att de också är strukturellt olika.

Det är dock inte bara en fråga om vokalisering. För Vygotskij är närvaron eller frånvaron av vokalisering faktiskt irrelevant för det inre talets speciella psykologiska natur.

Inre tal föregår yttre tal. Vidare är inre tal raka motsatsen till yttre tal. Vygotskij konstaterar att externt tal omvandlar tankar till ord. Å andra sidan kommer internt tal från utsidan till insidan. I själva verket är internt tal en slags avdunstning av språket till tanke.

Den uttrycksfulla dimensionen

Språkets uttrycksfulla dimension visar sig i ditt inre tal. Men här är du både avsändaren och mottagaren av meddelandet. Det inre talet tar alltså formen av en monolog.

Vygotskij hävdar att inre tal är mer laddat med mening. Med andra ord tar det bort alla aspekter av medvetandet som är förknippade med idén som uttrycks. Dessutom har inre tal inte egenskaperna hos dialog. I själva verket är det snarare ett holistiskt koncept. Som vi nämnde ovan är du både avsändaren och mottagaren av meddelandet. Det betyder att du tenderar att eliminera subjektet i en mening. Bara predikaten är kvar. Det beror på att du redan vet vad subjektet är. Följaktligen blir det överflödigt.

Vygotskij menar att inre tal är monologiskt och att din uttrycksfulla dimension av det är en manifestation av dina djupaste medvetandetillstånd. Vidare hävdar han att inre tal uppstår på grund av det interfunktionella förhållandet mellan tanke och språk. De flesta av dina tankar tar form tack vare just detta förhållande. I själva verket är detta förhållande nyckelelementet i det inre talet, enligt Vygotskij.